Dr Ibrahim B Sayed

 

Sura 16 i Koranen heter An-Nahl, Biet; många har säkert undrat orsaken till detta. Efter att ha läst denna artikel kan du kanske förstå orsaken till det.

Aristoteles var den första som observerade biets förmåga att berätta för sitt samhälle om blommor de hittat. 2000 år senare, på 1940-talet, upptäckte Karl von Frisch från Münchens universitet biets ”språk”. Han kunde särskilja en rörelseserie som biet upprepar när det återvänder till boet efter att ha hittat en ny grupp av blommor.

Biet dansar antingen vertikalt eller horisontalt i två cirklar som bildar en åtta. Hon stannar i varje cirkel och ”mäter” solens eller dagsljusets vinkel och skakar sin kropp i samma vinkel som solen befann sig i när hon fann blommorna. Hastigheten i hennes dans berättar hur långt bort blommorna är. Av detta kan de andra bina räkna ut hur de kan hitta blommorna. Von Frisch gjorde noggranna beräkningar av biets dans och blev känd för detta i hela världen.

Ljudet som kommer av biets rörelser har en viktig del i biets språk. Biet uppfattar ljuden med sina antenner som åhörarna för så nära dansaren som möjligt och börjar härma hennes dans. I och med att antennerna är två, blir det lättare för biet att räkna ut rätt vinkel. När åhörarna uppfattat dansarens budskap låter de boet vibrera, detta i sin tur signalerar dansaren om att åhörarna uppfattat budskapet.

Först då ger dansaren ”husfolket” smakprov på den mat hon hittat, detta ger dem information om matens smak, doft och kvalitet. Efter detta avslutas dansen och bina ger sig av enligt instruktionerna.

Koranen beskriver denna process på ett slående detaljerat sätt: Och din Herre har lärt biet att inrätta sig i bergen och i träd och i det som [människor] ställer i ordning [för dess behov] (16:68)

Youssuf Ali förklarar denna vers enligt följande: ”Auha: wayhan, betyder inspiration, budskapet som Gud ger i hjärtat. Här refereras det uppenbarligen till Gud inspiration, vilket detta utan tvekan är!

I den ovan nämnda versen beordrar Gud biet bygga sitt bo på kullar, träd och i människornas boningar. I arabiskan får verben i imperativ form en särskild form när man tilltalar en feminin varelse och en annan form när man tilltalar en maskulin varelse. I denna Koran vers använder man den feminina formen. Slående nog är det ju numera känt att det är drottningen som väljer den nya boplatsen. Drönarna finns till enbart för att para sig med drottningen. Koranen är en bok som har uppenbarats som vägledning för människorna, den är inte ett vetenskapligt verk. Trots detta finns det över 750 verser som relaterar till vetenskapliga fenomen av olika slag. Naturligtvis tjänar dessa som goda bevis för mången tvivlare!

Afzalur Rahman som har skrivit mycket om samstämmighet mellan Koranen och vetenskapen säger: ”Koranen fastställer klart och tydligt att dess budskap och vetenskap är delar av samma Sanning, och att det inte finns några motsättningar mellan vetenskap och Koranen. Dessutom ger Koranen nya perspektiv både i religionsvetenskap och filosofi och utmanade vetenskapsmännen att söka kunskap och lomma närmare Gud genom att studera världen och dess uppbyggnad både i smått och stort.”

I nästa vers fortsätter Gud: och att hämta sin näring från alla [växter som ger ] frukt och att följa de vägar som din Herre [har utstakat för det].
Och en saft av skiftande färg sipprar fram ur dess [inre] i vilken det finns läkande ämnen [till nytta] för människorna.
I allt detta ligger helt visst ett budskap till människor som tänker. (16:69)

Youssuf Ali fortsätter i sina kommentarer: ”Biet förtar nektar av olika blommor och frukter, den bildar i sin kropp honung, som den sedan förvarar i bikupans vaxceller. Eftersom maten varierar, varierar även färgen på honungen från vit till gul, ljusbrun eller mörkbrun. Även honungens smak och konsistens varierar mycket. Den är, som Koranen konstaterar, god och närande och den används som läkemedel. Märk att det instinktiva individuella beteendet beskrivs i Koranen i singularis, medan själva producerandet av honung omtalas i pluralis. Detta understryker den kollektiva produktionen av honung.”

 

Honung: ett läkemedel

Så som vers 16:69 bekräftar är honung till stor nytta för människorna. Detta har dokumenterats i världens äldsta medicinska litteratur. Egyptiska och Sumeriska läkare använde honungen för 4000 år sedan för att behandla sår, ögonsjukdomar, lungsjukdomar och hudsjukdomar men framförallt mag- och invärtessjukdomar. Liknande användning av honung förkom även i Kina, Indien och antikens Grekland och i Romariket. Hipokrates, den västerländska medicinvetenskapens grundare använde honung mot ett flertal sjukdomar.

Ibn Sina, den stora muslimska vetenskapsmannen inom bl. a medicin fann flera olika användningssätt för honungen. Dessa skriver han om i sin ”Läkarvetenskapens grunder”. Han ordinerade honung mot ålderskrämpor, minnesförlust, depression, matsmältningsbesvär, aptitlöshet och talsvårigheter.

Sedan 1973 har det varit känt att honung har antiseptisk verkan, på grund av dess höga sockerhalt.

Honungen innehåller vitaminer, aminosyror, enzymer, hormoner osv. Den kan användas vid sårskador och infektioner samt vid behandling av diarréer. Flera doktorshattar har erhållits genom olika forskningar kring honung, särskilt dess biokemiska egenskaper.

Endokrinologerna har upptäckt att blodsockerhalten hos friska personer höjs vid förtäring av honung, medan diabetikerna får vid långvarigt välplanerat användande lägre blodsockerhalt. Vid akuta blodsockerfall, s k känningar används däremot honungen som en effektiv blodsockerhöjare. Även om diabetikern har blivit medvetslös kan en liten klick honung på insidan av läpparna göra att diabetikern kvicknar till.

 

Honungsbiets intelligens

Hur klok är biet? Svaret är att den är smartare än vår tids mest avancerade superdatorer. Moderna datorer har en hastighet av 16 gigaflops, d v s 16 biljoner enklare matematiska operationer i sekunden. Biets hjärna däremot utför 10 triljoner operationer i sekunden. Häpnadsväckande!

Vid ett seminarium om djurens intelligens, 1983 vid Smithsonian Institution i Wisconsin, presenterade James L. Gould sina testresultat som handlade om biets förmåga att finna nya matställen. Vid testen såg Gould till att ett bisamhälle hade ett visst eget matställe med deras egen älsklingsmat som det gillade. Sedan flyttade han matstället 1,25 gånger längre bort ett antal gånger. Till slut behövde bisamhället inte leta efter matstället, utan de räknade ut att Gould skulle flytta matstället 1,25 gånger längre bort. Efter ett antal gånger flög de till det ställe de räknade att Gould skulle komma till med deras älsklingsmat, och surrade argt och otåligt i väntan på sin mat.

Biet kan navigera långa sträckor när det letar efter mat, förmedla till de andra bina både matens läge och kvalitet. De tillverkar en särskild mat för avkomman, de skyddar sin kupa mot inkräktare, de städar kupan, ventilerar luften i kupan, svalkar kupan med vatten somrarna och kryper ihop till en klump på vintrarna för att hålla värmen. När kupan blivit för liten förstår de att en del måste flytta och bygga ett nytt bo någon annanstans. Dessa små varelser gör allt detta utan att behöva hjälp av någon utomstående. De är ju smartare än superdatorerna.

Nu förstår du säkert bättre hur det kommer sig att sura 16 heter Nahl, Biet.

 

Salaam Juli-Augusti 1997 Sidor 15-16