Wendy Díaz – Sound Vision

 

 

I den senaste tidens diskussioner om den artificiella intelligensens framväxt framställs det ofta som ett ganska nytt fenomen. Men utvecklingen av AI har pågått ända sedan 1950-talet. Det som har förändrats är hur snabbt tekniken utvecklas och hur djupt den integreras i vår vardag. Oavsett om vi välkomnar dessa förändringar eller möter dem med försiktighet, kommer AI oundvikligen att påverka oss alla – inklusive våra barn. Som föräldrar behöver vi förstå teknikens ursprung, hur den används idag och vart den är på väg. På så sätt kan vi rusta våra barn för att navigera i en värld där det de ser, hör och läser inte alltid är vad det verkar vara.

 

Men först… hur hamnade vi här?

År 1955 myntade John McCarthy begreppet artificiell intelligens, men tanken på att skapa maskiner som kunde ”tänka” var redan då ett mål för ingenjörer och datavetare. Tidiga experiment med AI omfattade datorer som kunde lösa problem, lära sig av erfarenheter och till och med spela spel – som dam – mot mänskliga motståndare. Vid 1960-talet utvecklade forskare program som kunde efterlikna mänskliga samtal. Under årtiondenas lopp fortsatte tekniken att utvecklas i takt med att datorerna blev allt kraftfullare och fick förmågan att lära sig av enorma mängder information.

Vid 2010-talet kunde AI göra betydligt mer än att bara spela spel eller föra ett samtal. Den började generera realistiska bilder, ljud och annat innehåll. År 2018 publicerade forskare på OpenAI en rapport som presenterade den första ”generativa förtränade transformatorn” – mer känd under förkortningen ”GPT”. Fyra år senare, den 30 november 2022, lanserade OpenAI tjänsten ChatGPT för allmänheten. På bara fem dagar nådde den en miljon användare, vilket gjorde generativ AI till ett fenomen för den breda allmänheten och förändrade hur vanliga människor interagerar med teknik.

Idag har AI letat sig in i nästan varje del av våra digitala liv – från e-post och sökmotorer till ordbehandlingsprogram och verktyg för grafisk design. Som en följd av detta kan en stor del av det innehåll vi möter på nätet, i sociala medier och till och med i tryckt form idag vara skapat eller förändrat med hjälp av generativ AI. Många muslimska ledare och organisationer har också anammat denna teknik för att ta fram utbildningsmaterial, sprida kännedom om sitt arbete, kommunicera med sin publik och utöka sin närvaro på nätet. Följaktligen tar AI sig in i våra religiösa rum och, så småningom, även i våra andliga liv. Vad innebär detta för våra barn och för framtiden? Våra unga växer upp i en alltmer artificiell värld, omgivna av bilder, videor och ord som skapats av datorer – datorer som verkar kunna efterlikna mänsklig kreativitet. Tyvärr kan samma teknik också utnyttjas för att skapa falskt innehåll som ser skrämmande verkligt ut.

 

Sanning och lögn i AI-åldern

För muslimer bör risken för omfattande bedrägerier mana till eftertanke. Profeten Mohammed, frid och välsignelser vare med honom, varnade för en tid då det skulle bli oerhört svårt att skilja sanning från lögn. Abu Huraira återgav att han sade:

”Det kommer att komma år av svek för människorna, då lögnare tros och sanningsenliga förnekas; då bedragare åtnjuter förtroende medan pålitliga människor betraktas som förrädare – och då de skamlösa tar till orda.” (Sunan Ibn Majah 4036)

Även om vi inte kan vara säkra på att hadithen specifikt syftade på AI, är dess varning för bedrägeri relevant i en tid då teknik kan skapa övertygande bilder, videor, röster och till och med uttalanden som verkar komma från verkliga personer. Som muslimska föräldrar måste vi lära våra barn att ifrågasätta det de ser, verifiera nyheter innan de tror på eller delar dem, samt värdesätta sanningsenlighet – även när osanningar är svåra att upptäcka. Allah säger i Koranen:

TROENDE! Om en människa som inte åtnjuter stadgat rykte [för tillförlitlighet] kommer till er med en upplysning, försök då reda ut [vad som är sanning], så att ni inte utan att inse det tillfogar [andra] skada och sedan måste ångra vad ni gjort. (49:6)

Vår religion lägger stor vikt vid att bevara autentisk kunskap och att faktagranska information innan man accepterar eller sprider den. Muslimska lärda utvecklade noggranna metoder för att bevara Koranen, samla in och verifiera hadither, samt avgöra om information kunde härledas till pålitliga källor. Vi bör närma oss den information vi tar del av med samma omsorg om sanning och äkthet. För att skydda oss själva och våra familjer från potentiella bedrägerier genom AI måste vi hålla fast vid sanningen, verifiera det vi stöter på och fortsätta söka kunskap från trovärdiga källor. Vi måste också lära våra barn att göra detsamma.

Följande riktlinjer, som bygger på islamiska principer, kan vara till hjälp:

 

1. Att vända sig bort från osanning

Umar ibn al-Khattab, må Allah vara nöjd med honom, ska ha sagt: ”Vet att Allah har tjänare som får osanningar att dö ut genom att ignorera dem, och som ger liv åt sanningen genom att lyfta fram den.” (Kitab al-Kharraj 1/23)

Detta råd är särskilt relevant i sociala mediers tidsålder. När vi stöter på en AI-genererad bild eller video som vi vet är falsk, kan vår första reaktion vara att kommentera eller dela den – kanske för att den är rolig, chockerande eller otrolig. Men varje ”gilla”-markering, kommentar eller delning kan bidra till att ge innehållet större spridning och engagemang. Lär barnen att de inte behöver interagera med allt de ser på nätet. Om något är avsiktligt vilseledande, stötande eller syftar till att bedra, är det ibland bäst att helt enkelt ignorera det, snarare än att bidra till att det sprids vidare.

 

2. Avstå från det tvivelaktiga

Profeten Mohammed sade: ”Lämna det som får dig att tvivla till förmån för det som inte väcker tvivel. Sannerligen, sanningen skänker sinnesro, medan osanningen sår tvivel.” (Sunan al-Tirmidhi 2518)

En av utmaningarna med AI-genererade bilder och videor är att vi inte alltid kan avgöra om något är äkta. Till och med vuxna kan låta sig luras. Lär dina barn att de inte behöver ta ställning till om något är sant eller falskt så fort det verkar misstänkt. De kan stanna upp, undersöka saken, ställa frågor eller helt enkelt låta det vara. I dagens läge är det avgörande att ifrågasätta huruvida det vi ser eller hör i nyheterna eller på sociala medier faktiskt är verkligt. Det är långt bättre att vara försiktig än att tro på något bara för att det verkar övertygande.

 

3. Att verifiera innan man delar

Profeten sade också: ”Det räcker som lögn för en människa att hon återger allt hon hör.” (Sahih Muslim 5)

Sociala medier gör det möjligt att sprida information till hundratals eller till och med tusentals människor med ett enda knapptryck. Uppmuntra barn att undersöka varifrån en bild, video, berättelse eller ett påstående kommer innan de delar det. Vem publicerade det från början? Är källan pålitlig? Rapporteras samma information på andra håll? Kan bilden, rösten eller videon ha manipulerats eller skapats med hjälp av AI? Dessa vanor omsätter i praktiken det som Allah lär oss i Koranen 49:6 – att verifiera information innan man agerar utifrån den eller för den vidare till andra.

 

4. Att söka autentisk islamisk kunskap

Tyvärr blir människor alltmer beroende av teknik, och i mindre utsträckning av böcker och traditionella kunskapskällor. Vår islamiska tradition har en rik historia av att samla in, bevara, översätta, undervisa om och förvalta litterära verk, så att både lärda och lekmän ska kunna få tillgång till autentisk kunskap. Idag kan barn frestas att fråga en AI-chattbot när de har en fråga om islam. Men en AI är varken en lärd, en lärare eller en auktoritativ källa gällande islam. Den kan ge felaktig information, tillskriva citat till fel person, hitta på källor eller presentera ett svar utan det sammanhang som krävs för att förstå det på rätt sätt.

Lär barnen att vända sig till Koranen, autentiska hadith-samlingar, välrenommerade islamiska källor, kunniga lärare och kvalificerade lärda när de har frågor om sin religion. De bör åtminstone känna sig trygga nog att komma till dig med eventuella funderingar eller tvivel.

 

5. Att rapportera missbruk av AI till en vuxen man litar på

Barn måste vara medvetna om att AI kan missbrukas för att skada, förödmjuka, mobba eller bedra andra. Någon kan manipulera ett fotografi, härma en annan persons röst eller skapa en falsk bild eller video som får det att verka som om en person har sagt eller gjort något som aldrig har hänt. I takt med att denna teknik blir alltmer tillgänglig kan barn stöta på sådant innehåll som rör klasskamrater, lärare, offentliga personer eller till och med dem själva. Se till att dina barn vet att om de stöter på en AI-genererad bild, video, inspelning eller ett meddelande som skrämmer, förvirrar eller generar dem – eller som riktar sig mot dem eller någon de känner – så bör de berätta det för en förälder, lärare eller en annan vuxen de litar på.

Trots krav på att reglera utvecklingen av AI och farhågor kring dess negativa miljöpåverkan verkar tekniken vara här för att stanna. Precis som andra tekniska verktyg kan AI medföra vissa fördelar, även om det kan diskuteras huruvida dessa väger tyngre än de potentiella skadorna. Som föräldrar är det viktigt att vi vägleder våra barn när det gäller användning, överdrivet beroende och missbruk av denna teknik. Att hålla kommunikationsvägarna öppna gör det möjligt för oss att ingripa vid behov, samtidigt som vi påminner våra barn om att det finns en trygg plats att vända sig till när den digitala världen blir svår att skilja från verkligheten. Påminn dem samtidigt om att det finns en vidsträckt och vacker värld utanför skärmarna. Kanske är det bästa sättet att komma bort från AI att lägga undan våra enheter och bege oss ut i naturen.

 

En tidslinje över generativ AI: https://barstow.libguides.com/generative-ai/timeline