X-faktor: Använder Musk sin plattform för att undergräva europeisk demokrati?

Uli Brückner – TRT World

 

I en häpnadsväckande uppvisning av den digitala tidsålderns politiska manövrering var Elon Musk, teknikmogulen bakom X (tidigare Twitter), nyligen värd för ett samtal med Alice Weidel, medledare för Tysklands högerextrema parti Alternativ för Tyskland (AfD).

Denna till synes ofarliga chatt har skickat chockvågor över det tyska politiska landskapet och väckt varningsklockor om utländsk inblandning och urholkning av demokratiska normer.

Det som hände var inte en robust politisk debatt, utan snarare en oroande ekokammare av ohotade lögner.

Weidel spred med Musks tysta godkännande och aktiva bidrag en mängd desinformation om immigration, Adolf Hitler och själva partiet AfD, som klassas som en misstänkt högerextrem organisation av Tysklands inhemska underrättelsetjänst.

Musks stöd för AfD är inte ett isolerat fall, utan ett exempel på dess växande engagemang i europeiska politiska angelägenheter. Hans handlingar har sträckt sig utanför Tyskland:

I Frankrike anklagade president Emmanuel Macron Musk för att stödja en ”ny internationell reaktionär rörelse”. I Italien har Musk engagerat sig i diskussioner med premiärminister Giorgia Meloni och erbjudit stöd för hennes anti-invandringshållning.

I Storbritannien, som inte längre är medlem i Europeiska unionen, bad Musk premiärminister Keir Starmer att avgå och visade Storbritanniens självständighetspartiledare Nigel Farage hur snabbt hans personliga stöd kunde upphöra.

 

Ekonomiska motiv

Som ägare till flera företag har Musk en finanspolitisk motivation att ingripa i europeisk politik. Till exempel har den konsekvent kritiserat Digital Services Act (DSA), som kan anses vara en landmärke EU-förordning som syftar till att skapa en säkrare och mer transparent digital miljö.

DSA syftar till att i grunden omforma det digitala landskapet i Europa, och se till att det som är olagligt offline också behandlas som olagligt online, samtidigt som de grundläggande principerna för Internets funktion bevaras.

Sådana regler kräver moderering online, vilket är arbetsintensivt och kostsamt, vilket begränsar affärsmodellen för många onlineföretag, inklusive X. Det är också emot det frihetliga tänkandet hos en man som tror på störningar.

Musk har förvrängt DSA genom att framställa det som ett hot mot yttrandefriheten.

Musk är också motiverad att blanda sig i eftersom ett svagare Europa inte bara ligger i hans intresse som företagare, utan också hänger med i den nya amerikanska administrationens filosofi gentemot EU och dess medlemmar.

Tidigare amerikanska presidenter såg Europa som en partner och skördade frukterna av diplomati, multilateralism och kollektiv säkerhet. Trump som dealmaker är dock fokuserad på att maximera sitt kortsiktiga intresse genom en presskampanj.

Om EU är starkt och enat är det svårare för det att vinna marknadstillträde, urholka protektionism och undvika regler eller böter för amerikanska företag som bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning.

 

Brist på konsekvenser

Flera faktorer har uppmuntrat Musks inblandning i europeisk politik. För det första är Musk inte längre den enda som talar emot innehållsmoderering på sociala medier.

Mark Zuckerberg, vd för Meta, tillkännagav nyligen planer på att sluta kolla fakta på Facebook och Instagram, vilket öppnar upp för nya vägar för desinformation att sprida sig online.

Zuckerberg erkände att flytten delvis berodde på den tillträdande USA:s president Donald Trumps administration. Trump har tidigare kritiserat Facebooks innehållsmoderering som censur.

För det andra ser Musk att trots utredningar av potentiella brott mot EU:s digitala tjänstelag har konkreta påföljder varit långsamma att realiseras. Dessutom ger X:s unika position i det sociala medielandskapet Musk betydande inflytande, även när vissa institutioner lämnar plattformen.

En annan faktor som underlättar Musks engagemang i Europa är politisk polarisering, eftersom framväxten av populistiska rörelser över hela kontinenten har gett grogrund för hans störande budskap.

Eftersom Musk fortsätter att utnyttja sin plattform och personliga varumärke för att påverka europeisk politik, blir det allt viktigare för EU:s myndigheter och civilsamhället att utveckla effektiva strategier för att motverka denna form av digital inblandning i demokratiska processer.

I Tyskland väckte Musks samtal med Weidel en våg av kritik från det politiska etablissemanget. Miljöpartiets förbundskanslerkandidat Robert Habeck förklarade, ”Ta bort händerna från vår demokrati, herr Musk”, medan förbundskansler Olaf Scholz avfärdade Musks inblandning i skämtet, ”Mata inte trollet.”

Alla reaktioner var dock inte negativa. Den liberala backbencher Wolfgang Kubicki såg evenemanget som ett exempel på yttrandefrihet i handling.

Samtidigt har 60 tyska och österrikiska universitet, två stora fackföreningar och till och med den tyska författningsdomstolen meddelat att de lämnar X. Denna massflykt understryker den växande oroen med Musks plattform och dess roll i att förstärka extremistiska röster och tillåta hatretorik.

 

Juridiska och etiska problem

Medan innehållet i Musk-Weidel-konversationen var oroande, ligger det verkliga hotet i X:s algoritmiska förstärkning. Data visar att Weidels inlägg plötsligt nådde 1 miljon visningar de senaste veckorna, upp från ett genomsnitt på 200 000.

Denna konstgjorda förstärkning av politiskt innehåll är inget annat än extern manipulation av den tyska valprocessen. Eftersom de totala kampanjutgifterna för alla partier tillsammans bara är 70 miljoner euro, kan sådan teknisk inblandning avsevärt förändra valresultaten.

Tyska förbundsdagen utreder nu om samtalet utgör olagligt utländskt kampanjstöd. Om andra parter skulle behöva betala betydande summor för liknande räckvidd på sociala medier kan evenemanget anses orättvist och olagligt.

EU-kommissionen har även inkluderat livestreamen i en pågående utredning om potentiella brott mot EU:s Digital Services Act X är redan under granskning, och i värsta fall kan böter för sådana överträdelser uppgå till miljarder euro.

Detta är en hög risk även för globala teknikjättar som X som agerar som om de kan verka utanför nationell eller övernationell lagstiftning.

 

Väckarklocka

Musk-Weidel-samtalet var mer än bara ett trivialt spektakel. Den lyfte fram farorna med okontrollerad desinformation, sociala mediers makt att manipulera den allmänna opinionen och demokratiska institutioners bräcklighet inför extremhögerextremism.

När Tyskland går in i snabbval den 23 februari kan insatserna inte vara högre. Frågan är inte bara vem som vinner, utan om demokratin i sig kan stå emot anstormningen av störningar och kaos.

Samtidigt är Österrike på väg att få sin första högerkansler sedan andra världskriget, Marine Le Pen kan bli Frankrikes första högerpresident och Nederländerna som röstades in Geert Wilders, en man som är öppet rasist och anti- muslim.

Med Robert Habecks ord – den gröna kandidaten till Tysklands nästa förbundskansler – är det dags att säga, ”Ta bort händerna från vår demokrati.” Världen tittar på.

 

 

Originaltext: X factor: Is Musk using his platform to undermine European democracy?