Robert Inlakesh – The Palestine Chronicle

 

Pro-krigs-tankesmedjor, mediebolag, influencers på sociala medier och rättighetsgrupper har inte gett efter för sina uppenbara desinformationskampanjer, som enbart är utformade för att skapa samtycke till ett anfallskrig mot Iran.

Antalet demonstranter som förespråkare för regimskifte hävdar dödades av de iranska myndigheterna verkar växa för varje dag. Först hoppade det från tusentals till drygt tiotusen. Nu kanske du ser påståendet att 43 000 dödades, medan 350 000 skadades och 20 000 väntar på avrättning.

Så varifrån kommer dessa siffror? Siffran 43 000 kommer från en grupp som heter ”International Center for Human Rights” (ICHR), baserad i Toronto, Kanada. På sin webbplats presenterar den sig som en ”icke-statlig, ideell internationell organisation som är dedikerad till att främja och försvara mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar”.

Det är dock en grupp som nästan helt fokuserar på Iran och hyllar vikten av den påstådda ”växande vänskapen mellan Iran och Israel”.

Till skillnad från människorättsgrupper som Amnesty International eller Human Rights Watch (HRW) använder de extremt partiska språk, som att stämpla den iranska regeringen som ”terroristregimen” eller en ”kriminell regim som ockuperar Iran”. De är också uttryckligen för regimskifte.

Dess verkställande direktör, Ardeshir Zarezadeh, berömde till och med Israels mordet på Hizbollah-ledaren Seyyed Hassan Nasrallah och publicerade ett foto på sig själv och sin kollega, Ahmad Batebi, där de dricker vad som verkar vara vin, med israeliska och iranska oppositionsflaggor bakom sig. Som kontext dödade den israeliska attacken cirka 300 civila.

Utan att behöva gå in på mer om detta Kanada-baserade människorättscenter räcker det med att säga att det är långt ifrån en neutral källa. Anledningen till att påpeka var dessa siffror kommer ifrån är att de som upprepar sådana extrema och ogrundade påståenden inte gör sin tillbörliga noggrannhet.

Det blinda accepterandet av sådana löjligt höga offersiffror, som överstiger offersiffrorna från vissa krig och större strider i regionen, är det som ger vika för en löjlig propaganda för grymheter. Ta till exempel regimskiftesförespråkaren Sana Ebrahimi, som nyligen hävdade att över 80 000 demonstranter dödades, med hänvisning till ”någon som är i kontakt med källor inom regeringen”.

När vi som journalister anger offersiffror åligger det oss att kontrollera våra källor. Vägran att kontrollera källor är just så bluffarna ”300 spädbarn som kastats ut ur kuvöser av irakiska styrkor i Kuwait” och ”40 spädbarn som halshuggits av Hamas” sprids.

För närvarande finns det inga internationellt verifierade siffror för hur många demonstranter, upprorsmakare och beväpnade militanter som dödades under den senaste omgången av oroligheter i Iran. Teheran har tagit fram sina egna siffror, som de backar upp med namn och dokumentation, men när det gäller opartiska ”internationella utredningar” finns det helt enkelt inga bevis för att någon av dessa siffror cirkulerar.

 

Allt handlar om Palestina

Det är ingen hemlighet att den israeliska regeringen stöder och allierar sig med den iranska oppositionen och strävar efter regimskifte. En Haaretz-undersökning har avslöjat att Israel har använt bottar och betalat persisktalande för att marknadsföra shahens son som landets alternativa ledare. Det är inte heller någon hemlighet att ursäkten för att bomba Iran har flyttats från att ”eliminera kärnvapenhotet” till att ”eliminera deras ballistiska missilprogram” och nu till att ”de dödar sitt eget folk”.

Men varför är israelerna så engagerade i att förgöra Iran? Anledningen är mycket enkel: Irans regering är den enda på jorden som ger militärt bistånd till det palestinska motståndet.

Iran är allierad med varje palestinsk politisk fraktion som använder våldsamt motstånd mot israelerna. De beväpnar Hamas och Palestinska Islamiska Jihad (PIJ), men även marxistiska grupper som Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP) och nationalister som Al-Aqsa Martyrbrigaderna – en inofficiell väpnad gren som faller inom Fatah-rörelsens krets. De gör det utan att kräva något i gengäld. De utbildar väpnade motståndsgrupper och hjälper till med utvecklingen av Gazas tunnelinfrastruktur.

Islamiska republiken stöder också Jemens Ansarallah, som spelade en nyckelroll i striderna på Gazas sida under hela folkmordet. De stöder också Hizbollah i Libanon.

Varje väpnad styrka som Iran stöder i regionen är emot Israel, inklusive Iraks Popular Mobilisation Units (PMU), vars delar upprepade gånger avfyrade drönar- och kryssningsmissiler mot Israel.

Vissa hävdar att iranierna gör detta av strategiska skäl. Motargumentet är att om detta har varit den primära drivkraften för stödet för den palestinska saken, varför har iranierna då vägrat att använda detta som ett förhandlingskort i förhandlingar med USA? En annan motargument som framförs är att Iran straffas för att de stöder Palestina, inte tvärtom.

Oavsett om man anser att Irans stöd för motstånd mot israelerna är fött ur moraliska hänsyn, strategiska intressen eller båda, går det inte att förneka att stödet existerar. Inget annat land, förutom Ansarallahs regering i Jemen, har direkt bekämpat israelerna.

Om Irans regering störtas och ersätts med en pro-israelisk marionettdiktator, skulle detta leda till en total kollaps av hela stödinfrastrukturen bakom de regionala aktörer som gör motstånd mot Israel. Med andra ord skulle detta resultat ge israelerna fria händer i Libanon och göra det möjligt för dem att göra vad de vill med det palestinska folket.

Därför är det en motsägelse att påstå att du stöder att störta den iranska regeringen och även stöder Palestina. Det vore som att påstå att du stöder Sovjetunionens störtande och en komplott för att installera en tysk marionettregim under andra världskriget, samtidigt som du fortfarande påstår att du motsätter dig nazisterna. Dessa ståndpunkter är oförenliga.

Betyder detta att du blint måste stödja den Islamiska Republiken? Uppenbarligen inte. Betrakta istället din ståndpunkt med hjälp av ovan nämnda analogi.

De amerikansk-israeliska försöken att orsaka regimskifte i Iran har ingenting att göra med det iranska folket. Det handlar om att förgöra de motståndsgrupper som kämpar mot dem. Därför innebär slutet på den Islamiska Republiken slutet på det palestinska motståndet och total israelisk dominans över hela regionen.

Det är sanningen.

 

 

Original text: Why Israel’s Drive to Destroy Iran is Ultimately about Palestine