Sabine Clappaert
Två företagare samlades i Belgien för att rädda den islamiska slöjan från den politiska debatten. Inge Rombauts och Fatima Rafiy äger den exklusiva boutique Noor D’Izar, som erbjuder kvinnor en ”moderiktig lösning oavsett skälen till att de använder det.”
Politiska ledare, akademiker, entreprenörer och feminister kämpar med begreppet och verkligheten för att förbjuda eller inte användningen av huvudduk i offentliga institutioner och andra utrymmen.
Fatima och Inge har klart för sig var politiken slutar och moden börjar.
”Vi kommer inte att gå in i den politiska debatten, vi vill komma över det” sade Rombauts. ”Kvinnor har alltid gillat att bära alla typer av kläder, från saris och saronger till halsdukar” sade hon.
”Vi kan inte isolera en muslimsk kvinna för att hon använder huvudduk eller hijab, precis som vi inte kan göra det med en cancerpatient som bär slöja eftersom hon tappat sitt hår pga. Strålningsbehandling” sade hon.
”Vi vill rädda slöjan från den politiska debatten och erbjuda de moderna kvinnor ett modernt utseende, oavsett om de är muslimer eller inte” sade Rombauts.
”Jag förstår inte varför folk känner sig så hotade av slöjan. Jag är inte emot eller för, människor måste kunna göra sina egna beslut” tillade hon.
”Skulle det inte vara bättre om vi arbetade för en godtagbar lösning för de som är för och emot att bära slöja i offentliga utrymmen?” frågade Rafiy, som är muslim, samtidigt som hon rättade sin dotters hijab i livliga färger och en blommig scarf inspirerad i 70-talet.
Det finns många typer av slöjor, men de mest kontroversiella i Belgien är hijab, som täcker håret och halsen.
I vissa västländer vill man minska användningen av dräkter som täcker ansiktet som niqab, vilket täcker ansiktet och lämnar en lucka för ögonen, eller burka, en heltäckande dräkt som täcker även ögonen, över vilka finns bara ett nät för att kunna se.
I Irland och Nederländerna har man förbjudit burka i klassrummet och i Frankrike i hela den offentliga utrymme. Många människor har inte klart för sig vilket stånd de ska ta om debatten om valfrihet och kvinnor frigörelse.
”Folk tror ofta att muslimska män tvinga kvinnor att bära hijab eller att det är ett krav i Koranen, men det är helt enkelt inte sant” argumenterade Rafiy.
”Jag började bära hijab när jag blev 24 år efter att jag gifta mig och fick mitt första barn” säger hon. ”Det är ett mycket personligt beslut. Varje kvinna bör bestämma själv om hon vill använda det och när. Min dotter Yassira, som är 17 år, vill inte använda det och jag respekterar det. Även om hon väljer att aldrig använda det kommer jag att respektera hennes beslut” tillade hon.
”Jag är säker på att det finns muslimer som tvingar sina fruar att bära slöja precis som att det finns andra som tvingar sina fruar eller flickvänner att bära höga klackar och en sexig klänning. Maktens spel i genusfrågor är inte unik för en religion eller kultur, den är personlig” sade Inge.
Yassira tar på sig med skicklighet en klarblå scarf som kan vara den perfekta lösningen på dilemmat eftersom det kan användas som en hijab, och med en enkel ändring blir en scarf knuten runt halsen.
”Vi uppfann inte plagget, våra kunder experimenterar med våra produkter och fann lösningen” säger Inge.
Diskussionerna om den islamiska huvudduken eller andra kläder har koncentrerat sig på om den är bara en religiös symbol, eller om det är ett uttryck på kvinnoförtryck i ett patriarkalt samhälle, eller om det borde förbjudas i skolor och andra offentliga institutioner, eller om företagen kan be sina anställda att inte använda den, ge dem arbetsuppgifter som inte innebär kontakt med kunderna eller att kasta dem.
Debatten har spridit sig i Europa de senaste åren. I Belgien nådde sin topp i början av mars, när den stora holländska firma Hema avskedade en anställd som började använda slöja på jobbet, efter att ha sökt tillstånd från ledningen. Bolaget grundade sitt beslut på ”negativa reaktioner från kunderna.”
Beslutet blev en mardröm för företaget som säljer husgeråd och kläder. Det fanns flera protestaktioner som samlingen av ett stort antal beslöjade kvinnor i en av företagets lokaler.
Belgien har ingen heltäckande lagstiftning mot att bära slöja eller hijab offentligt. Men det styrande partiet, den konservativa flamländska N-VA, talade för ett förbud mot alla religiösa symboler i parlamentets byggnader.
Återstår att se hur man ska definiera religiös symbol.
Feminister är i en obekväm situation med användandet att huvudduken i den offentliga utrymme. De som förespråkar förbudet säger att de stöder frigörelsen av muslimska kvinnor, medan motståndarna hävdar att de inte är motstridiga.
Den belgiska feministiska organisationen VOK (Vrouwen Overleg Komitee) anser att religions och åsiktsfrihet är grundläggande demokratiska värden som inte kan kränkas. Hävdar också att det är viktigt att bevara frivalet.
