Mahasin D. Shamsid-Deen – Sound Vision

 

Shaaban är den åttonde månaden i den islamiska kalendern. Rajab är månaden för Isra och Miraj, den nattliga resan och uppstigningen, och infaller strax före den välsignade månaden Ramadan. Både Rajabs och Ramadans gynnsamma tid kan ibland överskugga Shaaban. Det har faktiskt rapporterats att profeten Mohammed, Guds frid och välsignelser vare över honom, till och med hänvisade till Shaaban som den försummade månaden.

Men Shaaban är en underbar tid att öka vår Ibadah (dyrkan) och ta emot Allahs nåd. Här är tre förslag:

 

Erbjud Tahujjud

Ordet Tahajjud kommer från ett rotord som betyder ”vaka”. Tahajjud är praxisen att recitera Koranen och be under natten. Tahajjud är sunna, men lärda är överens om att det inte är Fard eller en skyldighet.

Tahajjud kan utföras när som helst under året. Under månaden Ramadan kan muslimer be Taraweeh under natten. Under Shaaban kan vi vakna under nattens sista tredjedel för att be denna Nafl (extra) bön medan världen omkring oss är i vila, vilket ger oss möjligheten att koncentrera oss och uppriktigt närma oss att behaga Allah.

Tahajjud är profetens praxis.

DU som täcker över dig [med din mantel]! Vaka [i bön] under natten, inte hela, men halva natten – eller förkorta denna tid något, eller förläng den – och läs högt ur Koranen i en lugn och jämn rytm, med klart uttal och tanken fäst vid dess mening. Vi inpräglar i ditt [hjärta] ord av stor vikt. – Den nattliga [bönen] går med stadigare steg och dess ord ljuder renare…

(Koranen 73:1-6)

I profetens rapporterade uttalanden: ”När det är natten mitt i Shaaban, tillbringa dess natt i bön och fasta den dagen. Ty Allah stiger ner vid solnedgången den natten till den lägsta himlen och säger: ’Finns det ingen som ber mig om förlåtelse, så att jag kan förlåta honom? Finns det ingen som ber mig om försörjning så att jag kan försörja honom? Finns det ingen som är drabbad av problem, så att jag kan lindra honom?’ Och så vidare, tills gryningen kommer” (Sunan Ibn Majah).

 

Rena våra hjärtan

Shaaban är också en tid då vi kan koncentrera oss på att rena våra hjärtan. De troende instrueras och varnas i Koranen att endast de med rena hjärtan får stå inför sin Herre på beslutsdagen.

… och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta.” (Koranen 26:89)

Den primära metoden vi har för att rena våra hjärtan är att utföra uppriktiga böner och åkallan.

Den skall det gå väl i händer som [under sitt liv] strävar efter renhet och åkallar sin Herres namn och förrättar sin bön. (Koranen 87:14-15)

Att rena våra hjärtan innebär att vi renar oss från syndiga tankar, avsikter och handlingar som avund, girighet, illvilja, själviskhet, orättvisa och överdriven njutning.

En nära följeslagare till profeten var Anas ibn Malik, må Gud vara nöjd med honom. När han var tio år gammal placerades han i profetens vård, där han observerade hans liv och nedtecknade hans uttalanden. Han var faktiskt en väl respekterad förmedlare av hadith. Han var också profetens sista levande följeslagare. Anas ibn Malik rapporterade:

”Allahs sändebud sade till mig: ’Åh pojke, om du varje morgon och kväll kan ta bort all bitterhet från ditt hjärta mot någon, gör det då.’ Då sade profeten till mig: ’Åh pojke, det är min tradition och den som återupplivar min tradition har älskat mig, och den som älskar mig kommer att vara med mig i paradiset” (Sunan At-Tirmidhi, 2678).

Så Shaaban blir en tid då vi söker förlåta andra och ta bort bitterhet från våra hjärtan. Det är också en tid då vi söker förlåtelse för allt fel vi kan ha gjort så att vi kan gå in i månaden Ramadan i ett tillstånd av underkastelse och koncentration på att behaga Allah, den Högste.

Profeten sade: ”Allah, den Allsmäktige, ser på alla som skapats av Honom i Shaabans midnatt och förlåter alla som skapats av Honom, förutom den som sätter partners vid Hans sida eller den som har illvilja i sitt hjärta (mot en muslim)” (Sunan Ibn Majah).

 

Fastan

Shaaban är ytterligare en möjlighet att följa Allahs budbärares traditioner. Profeten Mohammed rapporteras ha observerat fler frivilliga fastor i månaden Shaaban än någon annan månad. Aisha, må Gud vara nöjd med henne, som är en av de troendes mödrar och en hadithförmedlare, berättade:

”Budbäraren, frid vare med honom, brukade fasta tills vi trodde att han aldrig skulle bryta sin fasta, och inte fasta tills vi trodde att han aldrig skulle fasta. Jag såg aldrig Allahs budbärare fasta i en hel månad förutom under Ramadan, och jag såg honom aldrig fasta mer än han gjorde under Shaaban” (Sahih al-Bukhari).

Dessutom är Shaaban den sista månaden då man kan ta igen obligatorisk fasta från föregående år som man kan ha missat på grund av resor, sjukdom, graviditet eller naturliga kroppsfunktioner.

Aisha berättade: ”En av oss (kvinnor) missade vissa fastedagar under Ramadan och hon kunde inte ta igen det förrän Shaaban började…” (Sunan an-Nasa’i).

De lärda inom islam är oense om huruvida den 15:e Shaaban är mer betydelsefull än någon annan. Den 15:e anses vara en av de ”vita dagarna” (al-ayyam al’bid), vilket är den 13:e, 14:e och 15:e i varje månad när månen är full och lyser starkt. Många muslimer fastar under de ”vita dagarna” i varje månad.

En av följeslagarna som först antog islam och blev en hadithförmedlare, Abu Huraira, må Gud vara nöjd med honom, rapporterades att profeten rådde honom att göra tre saker:

”Fasta i tre dagar varje månad, utför två rakat av Doha böner och be witr före sänggåendet” (Sahih Al-Bukhari).

Må Allah vägleda oss att sträva efter fördelarna med Shaaban. ”O Allah, välsigna oss i Rajab och Shaaban, och låt oss nå Ramadan.”

Amen.