Effekten av generationstrauma på muslimska barn

Wendy Díaz – Sound Vision

 

Sättet vi uppfostrar våra barn på kan variera beroende på många faktorer. Vår egen uppväxt, kulturella bakgrund, utbildning och region där vi bor kan alla bidra till vår föräldrastil. Men visste du att generationstrauman också kan spela en roll? Faktum är att vissa experter hävdar att generationstrauma, även känt som intergenerationellt trauma eller transgenerationellt trauma, är inbäddat i vårt genetiska material och kan påverka vårt föräldraskap. Med islamofobi som florerar över hela världen och många muslimska familjer som flyr från länder som har invaderats, koloniserats och destabiliserats, bör vi vara medvetna om de effekter som trauman potentiellt kan ha på våra framtida generationer och arbeta för att motverka dess negativa effekter.

 

Historiska utmaningar

Krig och politiska stridigheter i det muslimska samfundet är inget nytt. Redan under profetens tid, frid och välsignelse över honom, kämpade hans anhängare för rätten att utöva sin tro och befria de förtryckta. Historiskt sett vann muslimer mot sina plågoande och etablerade blomstrande samhällen som sträckte sig från Afrika och Västeuropa till Asien.

I modern tid, sedan den så kallade upptäckten av den nya världen, har muslimer förföljts, förslavats, fråntagits sin identitet och överförts som egendom till främmande länder. Hela nationer har demonterats och deras folk fördrivits eller medvetet splittrats för att försvaga deras auktoritet. På senare tid, sedan 9/11, har muslimer blivit demoniserade, misshandlade och falskt och kollektivt anklagade för terrorism i mainstreammedia. Ännu värre, många har förlorat sina liv, försörjning och hem på grund av krig, vilket tvingar dem att flytta till länder med icke-muslimsk majoritet där de är en etnisk minoritet. De måste då leva ut sina liv som en marginaliserad grupp, arbeta hårdare för att ge sina barn möjligheter och etablera sig som produktiva samhällsmedlemmar.

 

Traumas effekter på föräldraskap

Det är inte konstigt att många av våra ungdomar är oroliga – de har ärvt det från sina föregångare. Profeten sade: ”Liknelsen om de troende i deras tillgivenhet, barmhärtighet och medkänsla för varandra är en kropp. När någon lem värker reagerar hela kroppen med sömnlöshet och feber.” (Bukhari, Muslim)

Vi fostrar barn som föddes efter den 11 september 2001, som aldrig bevittnade paniken den dagen, men som fortfarande bär bördan av det hat som det förde fram. Deras morföräldrar och föräldrar levde under den tiden och upplevde på egen hand hur det förändrade allmänhetens uppfattning och mottagande av muslimer i USA och över hela världen. Frågan som återstår är vilka konsekvenser det kan ha för muslimska föräldrars och barns kollektiva psyke.

Dr. Mona M. Amer och Dr. Joseph D. Hovey, psykologer från University of Toledo, undersökte ångest och depression bland mer än 600 vuxna arab-amerikaner i 35 stater, varav majoriteten var muslimer. De fann att hälften av studiedeltagarna hade depression som var tillräckligt allvarlig för att behöva utvärderas ytterligare, och en fjärdedel av deltagarna rapporterade måttlig till svår ångest. Enligt Dr Amer är dessa siffror högre än för allmänheten och beror på ”pågående rasprofilering, diskriminering och andra stressfaktorer som är unika för araber.” Med tanke på att det har funnits ett stigma på psykiska hälsorelaterade frågor i det muslimska samhället, kan vi anta att många har behållit sina symtom för sig själva. Även om just denna studie fokuserade på arabiska familjer, vet vi att andra etniska grupper inom våra led lider av samma eller värre svårigheter – afroamerikaner, latinos, sydasiater, etc.

Tyvärr drabbar psykisk sjukdom inte bara individer utan även familjer. Dr. Megan Smith, meddirektör för Parenting Center vid Yale Medicine Child Study Center, sa: ”Depression stör en förälders förmåga att arbeta, vara föräldrar och delta i samhället.” Hon definierade ”förälder” mer brett som en vårdgivare, inklusive mormödrar och andra familjemedlemmar som är delaktiga i att uppfostra barnet eller barnen. Hon fortsatte med att säga att psykiska problem är funktionsnedsättande och kan ha negativa effekter på barn, vilket påverkar allt från deras utveckling och hälsa till deras akademiska prestationer. Forskning från National Institute of Health rapporterar att ”depression är signifikant förknippad med mer fientligt, negativt föräldraskap och med mer oengagerat (tillbakadraget) föräldraskap.”

 

Generationstrauma

Experter på mental hälsa har en teori om att vissa trauman kan utlösa förändringar i en persons gener eller mekanismerna som styr uttrycket av DNA. Dessa genetiska markörer kan sedan föras vidare. Studiet av hur en persons miljö orsakar förändringar som påverkar hur gener fungerar kallas epigenetik. Att uppleva eller bevittna traumatiska händelser som krig/strid, hot om våld och död, skador, olyckor och terrordåd kan resultera i psykiska problem som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och ångest. Allt detta kan få negativa konsekvenser för barn och familjer.

Enligt Diagnostic Statistical Manual of Mental Disorders V kan de diagnostiska kriterierna för PTSD vara en stressfaktor så att en person utsätts för döden, hotad död, faktisk eller hotad allvarlig skada eller faktiskt eller hotat sexuellt våld. Dr. Joy Degruy, författare, akademiker och forskare, myntade termen Post Traumatic Slave Syndrome, eller PTSS, för att beskriva det generationstrauma som ättlingar till svarta slavar utstod i Amerika (uppskattningsvis 1/3 av dem var muslimer). I sin bok, Post Traumatic Slave Syndrome (2005), beskriver hon tillståndet som existerande ”när en befolkning har upplevt trauma från flera generationer till följd av århundraden av slaveri och fortsätter att uppleva förtryck och institutionaliserad rasism idag.” Medan PTSS lyfter fram rollen av institutionaliserat slaveri för att skapa tillståndet, beskrev Degruy hur trauma påverkar alla människor över generationer i sin bok. Detta trauma förs vidare genom epigenetik, utökade familjer och gemenskap. Hon sa: ”Samhället tjänar till att förstärka både de positiva och negativa beteenden genom socialiseringsprocessen.”

 

Förlita sig på islamisk vägledning

Det är verkligen en ond cirkel som fortsätter tills vi lär oss att känna igen den, både individuellt och som gemenskap, och vända dess effekter genom utbildning och genom att få lämplig behandling eller hjälp om det behövs. Istället för att bli självbelåtna i att vara offer, kan vi ta kontroll över våra liv och vara bra föräldrar, oavsett vad som hände tidigare eller vilket trauma eller övergrepp vi fick utstå. Att inse dess negativa konsekvenser är det första steget till att hålla fokus och slå tillbaka mot generationstrauman.

Dessutom kan vi söka skydd i vår tro för att hela och hålla våra framtida generationer säkra från lidandet från vårt förflutna genom att fokusera på islamisk vägledning inom följande fyra områden:

 

1. Kom ihåg Allah ofta.

Vi kan finna tröst i att göra dhikr eller komma ihåg och åkalla Allah, och genom att göra det, sätta ett exempel för våra familjer. Både Koranen och sunna är fulla av påminnelser. Allah säger i Koranen: de som tror och vars hjärtan blir stilla när Guds namn nämns – är det inte så att då Guds namn nämns blir människohjärtat stilla… (13:28)

Profeten Mohammed sade: ”Inga människor samlas för att minnas Allah den Allsmäktige utan att änglarna omger dem, täcker dem med barmhärtighet, sänder lugn över dem och nämner dem för Allah bland dem som är nära Honom.” (Muslim)

 

2. Läs Koranen.

Det finns otaliga sätt som Koranen kan hjälpa oss att läka från vårt trauma. Den innehåller försäkran från vår Skapare att detta liv är ett tillfälligt prov med en mäktig belöning för dem som håller ut i rättfärdighet. Det påminner oss om att vårt lidande och tidigare generationers lidande inte kommer att gå obemärkt förbi, och förtryckare kommer att tas i beaktande på Domedagen. Koranen innehåller också berättelser om profeterna, som led av de allvarligaste trauman, men som ändå kunde hålla ut för att föra budskapet om monoteism vidare till sina familjer och till massorna. Allah säger: AV berättelserna om [de tidigare] sändebuden har Vi låtit dig veta allt det som kan stärka [tron i] ditt hjärta; med det har sanningen nått dig och en förmaning och en påminnelse till de troende. (11:120)

Att läsa om dem och följa deras exempel är avgörande för vår existens.

 

3. Gör dua.

Gör det till en vana att be Allah om hjälp i alla frågor. Det finns speciella dua eller böner i Koranen och sunna för specifika problem. En sådan bön finns i den sista versen av Sura Al-Baqarah (Kon): Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel. Herre! Lägg inte på oss en sådan börda som den Du lade på våra föregångare. Herre! Lägg inte på oss [bördor] som vi inte har kraft att bära. Utplåna våra synder och ge oss Din förlåtelse och förbarma Dig över oss. Du är vår Beskyddare! Låt oss segra över förnekarna av sanningen!” (2:286)

Dessutom reciterande av hela versen tillsammans med denna bön stötar bort ondska. Profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Den som reciterar de två sista verserna av Sura Al-Baqarah på natten, det räcker för honom.” (Bukhari, Muslim)

 

4. Tillbringa tid utomhus i eftertanke.

Vi har svaren på livets största frågor framför oss. När vi ser oss omkring på skapelsens vidd och inser vårt syfte, kan vi börja se förbi de saker som är bekymmersamma. Allah säger: Har de inte ägnat någon eftertanke åt [allt som visar att] Gud inte har skapat himlarna och jorden och allt däremellan utan en plan och ett syfte och att en slutpunkt är fastställd [för allt]? (30:8)

Allah har kontroll och Han planerar bäst.

Vårt förflutna behöver inte definiera oss, och vår nutid behöver inte knäcka oss och våra familjer. Vi kan läka från generationstrauma med rådgivning, tro och tålamod. Allah påminner oss om att se tillbaka på människorna i vårt förflutna och dra ut positiva lärdomar. Om vi ​​förstår att vi står inför liknande utmaningar, kommer vi att vara säkra på att vi också kan övervinna dem, inshaAllah, om Gud vill.