Mohammad Al-Ghazali

Islam är namnet på en urgammal sanning som började med skapelsen, följde människans liv och ingick i alla budskap som har
förbundit människorna till sin Skapare och lärt dem vad Han vill av dem.

Dessa ord behöver förklaras. Vad menar man med att Islam är en urgammal sanning?

Svaret är att Islam är uppenbarelsens kärna som ingår i allt budskap som alla Guds profeter framförde. Denna uppenbarelse
finns hos alla nationer. Det finns ingen skillnad mellan vad Gud har sagt till Moses, till Jesus, eller till Muhammed. Det
finns ingen skillnad mellan vad dessa profeter har lärt till sina respektive folk och vad andra profeter både de som vi
känner till och de vi inte känner till har lärt till sina folk. För alla dessa profeter och folk har religionen samma
grundprinciper och syften.

Denna enighet i religionen bekräftas på många ställen i Koranen och i enlighet med detta betraktas alla profeter som bröder
som hade ett gemensamt uppdrag. Man skall följa deras gemensamma väg, Islam och inte göra någon skillnad mellan dem;

”… så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron!” (26:13)

”Säg: ’Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och
Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för [alla de övriga] profeterna av deras
Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss Hans vilja.’” (3:84)

Grunden för denna obrytbara enighet som har rått genom alla tider och platser är den självklara, rena naturligheten i Guds
religion. Naturligheten är samma som ett sunt hjärta och sunda tankar, och utan denna renhet kan människan varken fylla sin
roll, i för detta liv eller uppnå det eviga livet.

Du kanske träffar människor som påstår sig vara religiösa och kanske kan du se några tecken på religiositet på dem, men
deras hjärtan är sjuka och deras tankar osunda. Du må tro att dessa människor är lika långt borta från tro som deras hjärta
och tankar är osunda!

Ett hus kan aldrig anses vara stadigt om dess väggar är nymålade medan dess pelare är på väg att falla ihop. Samma sak
gäller en människa, hon kan aldrig anses troende om hennes hjärta och tankar har blivit förstörda av egoism och vidskepelse.
Den rätta grunden för äkta tro är hjärtats och tankens renhet från all deformitet och falskhet.

”GE DIG hän med hela din själ, [du som söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron, den tro som Gud vid skapelsen lade
ned som en naturens norm i människan – ingenting kan rubbas i Guds skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta
människor vet ingenting [om detta].” (30:30)

Islam har för syfte att skydda människans natur från de främmande mikrober oavbrutet anfaller den. Islam är som ett
läkemedel och diet som människan äter för att behålla sig frisk och i god form. Därför har Gud, all ära till Honom, låtit
den föregående versen efterföljas av det som skyddar och bevarar den rena tron:

”Vänd tillbaka i ånger till Gud [och till den sanna tron] och frukta Honom och förrätta bönen och följ inte dem som sätter
medhjälpare vid Guds sida; inte heller dem som har splittrats i sekter, där var grupp [lägger vikt vid och] gläds åt sina
[särdrag].” (30:31-32)

Islams lära är får människans natur såsom vetenskap för intellekten. På samma sätt som människans intellekt blir högre med
vetenskap förblir också människans natur ren och upphöjd med Islams lära. Därför skall man hålla sig till de bestämmelser
som Gud gett till vår skydd.

”Den som med hela sitt väsen underkastar sig Guds vilja och som gör det goda och det rätta har vunnit ett säkert fäste. Allt
går till sist upp i Gud.” (31:22)

Den heliga Koranen refererar alltid till budskapet som kom till de första profeterna. Därför säger vi att Islam är namnet
på en urgammal sanning.

Profeten Muhammed (fvmh) kom som återbyggare,
inte störtare. Han kom för att bekräfta och giltigförklara de profeter som var före honom och inte för att vara deras
fiende eller motsäga dem. Hans religion är Islam som människorna kan resa upp sig med och träffas vid för ett gemensamt
uppdrag att upprätta ett troende samhälle för allas bästa.

Existensen av högre makt

Islam byggs på en självklar tro på Guds existens. Tron på honom betraktas som en grund till Islams lagar. I Koranen finner
vi tiotals överväldigande bevis, som får en muslim att leva övertygad om dess sanning.

En av de lärda har en träffande beskrivning av teorierna i detta ämne. Den består av fyra huvudteorier.

Den första teorin är att hela existensen är bara inbillning. Detta gäller både vår materiella värld och den immateriella
världen, dvs. att jorden vi går på, och fordon vi åker är bara inbillning. En del av gamla och nya filosofer trodde på
denna teori, fast detta påstående låter absurt, och förtjänar ingen vidare uppmärksamhet.

Den andra teorin är att världen är en sanning som har kommit till av sig själv från en absolut O-existens. Alltså har den
uppstått utan yttre påverkan. Detta är lika absurt som det första påståendet, för att detta går emot regeln att allt har en
bakomliggande orsak, så som vetenskapen konstaterat.

Det tredje påståendet är att denna värld skulle vara en urgammal materia utan början eller slut, och de olika varelserna
skulle ha uppstått enligt komplicerade och osannolika processer. Detta antagande gör världen till en självfödande och
aktiverande entitet som är en serie av interaktioner. Detta påstående vill bevisa att ett välbyggt slott inte är ett verk
av en begåvad arkitekt, utan sand och cement och annat materia som interaktiverats och blivit ett slott.

Hur kan all fulländning i uppkomsten av denna universum och den yttersta finessen i allt som rör dig i den attribueras till
t ex sanden som man går på och luften man andas, som om de hade skapat allt detta!

Dagens människor är fullt medvetna om de processer som behövs för att en växt skall uppkomma och därför borde det vara
självklart att ett sådant underverk måste attribueras till någon. Detta leder oss till den fjärde teorin, existensen av
Allah, all ära till honom.

Detta antagande är den enda sannolika förklaringen till skapandets historia – och det är den enda teorin som förtjänar att
godkännas.

”Och det är Han som har låtit er uppstå ur en enda varelse – [för er finns] alltså en [första] boning, [modersskötet,] och
ett [sista] förvaringsrum, [jorden]; ja, Vi har framställt budskapen fast och klart för dem som vill förstå.” (6:98)

”Det är Han som känner allt det som är dolt för människor och det som de kan bevittna, den Allsmäktige, den Barmhärtige,
som åt allt vad Han skapar ger en fulländad [form]. Först skapar Han människan av lera; därefter låter Han hennes avkomma
avlas av en droppe av en oansenlig vätska; därefter formar Han henne och andas in i henne något av Sin ande och skänker
henne hörsel och syn samt förmågan att känna och förstå. Men ni visar sällan tacksamhet! ” (32:6-9)

Koranen är vägledning och beviset som leder människan till att lära känna Skaparen. Alla dessa bevis samverkar för att
väcka människans förståelse för sin omgivning och för att hjälpa henne att tro på Allah genom att reflektera på hans
tecken.

”FÖR DEM som har visshet i tron finns tecken [på Guds allmakt överallt] på jorden, och inom er själva. Varför inte [öppna
ögonen och] se …” (51:20-21)

Det berättas att kejsaren av Persien, Anusharwan låg på sin rygg en natt och betraktade himlen och sade: ”O, rymden, du är
en byggnad med ett gigantiskt tak och inom dig är ett stort mysterium. Jag undrar om du står på en pelare eller är det
något som du hängs på, jag svär att den kung vars makt stödjer dig är en stor kung, och han formade dig på ett kunnigt och
vist sätt och den som inte tänker på denna storhet är dåraktig.”

Salaam, Sept-Okt 1998, Sida 24-26