Bok om de två Eid

Imam Malik – Webislam


Den enkla vägen – al Muwatta

10.1 Ghusl för de två Eid, kallelsen till bön och Iqama i dem

1. Yahya berättade från Malik att han hade hört från mer än en av hans män av kunskap säga: ”Det har inte funnits
kallelse till bön eller Iqama för Eid al-Fitr eller Eid al-Adha sedan tiden för Profeten, må Allah välsigna honom
och bevilja honom fred.”

Malik sade, ”Detta är Sunna, om vilken det inte finns någon oenighet mellan oss.”

2. Yahya berättade för mig från Malik, från Nafi att Abdullah ibn Umar brukade göra ghusl på dagen för Fitr innan
han gick till platsen för bönen.

10.2 Påbudet om att be innan predikan i båda Eid

3. Yahya berättade för mig från Malik, från Ibn Shihab, att Guds Sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom
frid, brukade be på dagen för Fitr och dagen för Adha före predikan.

4. Yahya berättade för mig från Malik att han hade hört att Abu Bakr och Umar brukade göra detsamma.

5. Yahya berättade för mig från Malik, från Ibn Shihab, att Abu Ubayd, Ibn Azhaz mawla, sade:

”Jag var närvarande vid en Eid med Umar ibn al-Khattab. Han bad, och efter att han hade bett gav han en predikan
till folket och sade: ”Allahs Budbärare, må Allah välsigna honom och bevilja honom fred, förbjöd fasta på dessa två
dagar, den dagen du bryter fastan (efter Ramadan) och den dag du äter från ditt offer (efter Hajj).”

Abu Ubaid fortsatte: ”Sedan var jag närvarande vid en Eid med Uthman ibn Affan. Han kom,
bad, och då han var klar gav han en predikan och sade, ”Två Eids har samlats för er i denna dag som tillhör er. Om
någon av folket i Aliyya (de avlägsna bergen i Medina) vill vänta till jumua kan göra det, och om någon av dem vill
återvända har min tillåtelse.”

Abu Ubaid fortsatte: ”Sedan var jag närvarande vid en Eid med Ali ibn Abu Talib (i den tid då Uthman satt fängslad).
Han kom och bad, och efter att ha bett gav honom en predikan.”

10.3 Påbudet att äta innan man går ut på morgonen vid Eid

6. Yahya berättade för till mig från Malik, från Hisham ibn Urwa, från sin far, att han brukade äta vid dagen för
Eid al-Fitr innan de gick ut.

7. Yahya berättade för mig från Malik, från Ibn Shihab, att Said ibn al-Musayyab berättade att man brukade säga till
folk att äta på dagen för el Fitr innan de gick ut.

Malik sade att han inte tyckte att folk var tvungna att göra detta för el Adha.

10.4 Takbir och recitationen i bönen vid de två Eid

8. Yahya berättade för mig från Malik, från Ibn Said al-Damra Mazini, av Abdallah Ibn Ubaydullah Ibn Utba ibn Masud
att Umar ibn al-Khattab frågade Abu Waqid al-Laythi vad Guds sändebud, må Allah välsigna honom och bevilja honom
fred, brukade recitera i el Adha och el Fitr böner. Han sa: ”Han brukade recitera Qaf (Sura 50) och as-Inshiqaq
(Sura 84).”

9. Yahya berättade för mig från Malik att Nafi, Abdullah ibn Umars mawla sade: ”Jag var närvarande i el Adha och el
Fitr med Abu Huraira, och han sade: ”Allah är den störste” sju gånger i första raka, före recitationen, och fem
gånger i den andra, innan recitationen.”

10.5 Att avstå från att be före och efter båda Eid böner

10. Yahya berättade för mig från Malik, från Nafi att Abdullah ibn Umar inte bad före eller efter bönen för el Fitr
dagen.

11. Yahya berättade för mig från Malik att han hade hört att Said ibn al-Musayyab brukade gå till platsen för bön
efter Subh bön och före soluppgången.

10.6 Tillstånd för att be innan och efter båda Eid böner

12. Yahya berättade för mig från Malik, från Abd ar-Rahman ibn al-Qasim att hans far brukade be fyra raka innan han
gick till platsen för bön.

13. Yahya berättade för mig från Hisham ibn Urwa att hans far brukade be på dagen för Eid al-Fitr i moskén före
bönen.

10.7 Imamens ankomst vid Eid dagen och att vänta på predikan

14. Yahya berättade för mig att Malik sade, ”Sunna med avseende på tid för bönen för Eid el Fitr och el Adha, och
det finns ingen oenighet mellan oss om detta, är att imamen lämnar sitt hus och så fort han anländer till platsen
för bönen, blir bönen obligatorisk.”

Yahya sade att Malik tillfrågades om en man som hade bett med imamen kunde lämna platsen innan predikan, och han sa:
”Du ska inte lämna platsen förrän Imam gör det.”