Välkommen tillbaka Hajji – Olika kulturers firande

Onislam.net

 

Hajj är den femte pelaren i islam och det är en mycket speciell. De fyra övriga pelarna kan utövas av muslimer oavsett var de än befinner sig på den här planeten, men hajj endast genomförs på ett ställe.

Det är en speciell resa som kostar mycket, pengar, arbete och tid. Det är därför det är den enda pelaren som inte är obligatoriskt för alla muslimer, utan bara för dem som har råd. Och den som kan genomföra det, känner sig mycket lycklig, utvald av Allah. Och det är därför hajj firas av den lyckliga hujjaj (pilgrimer) och deras familjer. Här berättar muslimer från olika länder och kulturer hur pilgrimer firar sin lycka över att ha slutfört sin femte pelare.

 

Raya Al-Jadir, Irak

”Generellt och traditionellt, folk som ska till hajj ringer familj och vänner upp och ber om förlåtelse, om de har begått något fel eller orättvisa mot dem, någon gång, så att deras hajj resa kan bli fri från skuld och missgärningar så att den, förhoppningsvis, blir accepterad.

När man återvänder från hajj, kommer släktingar, familj och nära vänner till flygplats/buss station/hamn och välkomnar Hajj återvändare. Vissa även hyr musiker eller trummisar som spelar för att skapa en mer festlig atmosfär. Folk som går till välkomstceremonin tar med sig eller beställer kända irakiska sötsaker som kelecha, baqalwa och andra. Sedan kommer familjen till hajjs återvändare att slakta antingen en ko eller en får och distribuera köttet till den närmaste familj och de fattiga.

Under några veckor kommer besökarna att ta med sig gåvor till hajj återvändare och i gengäld kommer de att få en gåva kom från Mecka samt Zamzam vatten.”

 

Azizah Omar, Malaysia

”Vi har inte något firande med undantag för att ha en släktträff och en liten fest för att välkomna dem hem. När hujjaj anländer strör vi attar (parfym) och rosenblad över dem.”

 

Yomna El-Saeed, Egypten

”Det fanns en gammal tradition för de som viste att de skulle till Hajj, de hängde en vit flagga på sina fönster och balkonger för att visa sina grannar att någon i dessa hushåll skulle börja den heliga resan, en gest av lycka och stolthet.

Men denna tradition har försvunnit mer och mer med åren, och nu istället bilarna/bussarna som tar pilgrimer till eller från flygplatserna hänger upp denna vita flagga, vilket betyder ”En pilgrim ombord”.

När pilgrimerna kommer tillbaka besöker deras anhöriga, vänner och grannar dem och tar med sig gåvor, och de förväntar sig souvenirer från Mecka och Medina, som Zamzam vatten, dadlar, bönemattor och radband. Pilgrimerna bjuder sina besökare på ’sharbaat’, en söt egyptisk dryck gjord av jordgubbar som bara serveras på bröllop. Detta visar hur stor är lyckan hos pilgrimer som genomfört resan.

Bland de egyptiska traditionerna finns också att måla graffiti på väggarna i pilgrimernas hus. Graffitin inkluderar bilder av Kaba, ett flygplan eller ett fartyg (pilgrimernas transportmedel) och böner till Allah att acceptera pilgrimernas hajj, och att låta dem återvända tillbaka säkert. Men denna sista tradition praktiseras endast på landsbygden.”

 

Farrukh Yunus, London

”Såvitt jag vet, och genom de olika kulturer mina muslimska vänner i London kommer ifrån, firas hajj på två sätt. För det första finns det en grupp som alltid skickar hela familjen till flygplatsen för att önska hajji en säker resa.

Även om detta blir mindre vanligt med tanke på hur ofta många av oss reser, är det fortfarande en tradition som utövas av många. Och på samma sätt, vid återkomsten, kommer hela familjen för att hälsa hajji välkommen vid ankomsten.

Det andra sättet avser utdelning av små presenter som folk samlar på hajj, oavsett om det är en Tasbih, en bönebok, eller zamzam vatten. Många tar med sig stora flaskor med Zamzam vatten för att distribuera dem i mindre vattenflaskor till familj och vänner. Detta åtföljs av utdelning av sötsaker (mithai), särskilt i de indisk-pakistanska kulturer, men liknande sötsaker distribueras även i andra kulturer.

Jag kallar detta ”grädde på moset” där hajj sötman toppas med en socker rush. Förut personen som skulle till Hajj reste i två månader under svåra förhållanden på en kamel eller åsna, idag bekvämligheten med en flygning tillsammans med allmän tillgängligheten till mobil teknik innebär att medan vissa fortfarande delar sina berättelser med sina familjer och vänner, ofta samlade runt middagsbordet, något som alltmer blir en ovanlig syn, andra tar del av upplevelsen fortfarande över en måltid men genom att ”följa” en persons hajj på Facebook, Twitter, Instagram, eller till och med e- post, vilket minskar upplevelse där fokus ligger mindre på resan och mer på glimtar av andlighet hos en persons känslor i den miljön.”

 

Maj Hodeib, Libanon

”På gamla tider den som skulle till hajj gick från ett hus till en annan och bad om förlåtelse för någon eventuell missgärning de skulle ha begått. Men denna tradition försvann de senaste 10 åren, tyvärr. Men generellt, när någon får visum för att åka till Hajj, firar vi inte det. Firandet börjar när de kommer tillbaka.

Framsidan av deras hus dekoreras med palmblad i huvudsak. Choklad ”mlabas” och baklawa är de viktigaste sötsaker som serveras till gästerna till de återvändande pilgrimerna. Pilgrimer ger också sina gäster souvenirer från Hajj som bönemattor och dess tillbehör, om vi kan kalla dem så.”

Hur firar vi i Sverige, har du tänkt på det?