IF Team

 

 

Moskéns heliga utrymme

Moskén är muslimernas gudstjänsthus och en helig plats, därför finns det etikettsregler man måste följa när man besöker den, oavsett om man går dit som muslim för att be eller bara som besökare.

 

Vad ska jag ha på mig i moskén?

Det första man bör tänka på är att klä sig blygsam, som om man är redo att delta i bönestunderna. Kvinnliga besökare bör täcka sina huvuden och bära långbyxor eller kjolar. Detsamma gäller män, en blygsam klädsel. Skor tas av innan man går in i moskéns bönesal, eftersom de ofta bär med sig smuts utifrån. Detta är en ödmjuk plats för självreflektion och att vända sig till Gud, och därför måste besökare vara klädda därefter.

 

Hur ser moskéns insida ut?

En moskés insida variera beroende på lokalen. I byggnader som i sin helhet är tillägnad en moské, finns det vanligtvis en lobby av något slag när man går genom ytterdörrarna. Detta utrymme anses inte vara en riktig ”moské”, vilket bokstavligen betyder en plats för nedfallande. Folk brukar dock referera till hela byggnaden som moskén. Det är här man tar av sig skorna (det borde finnas en hylla någonstans), där brukar finnas också en anslagstavla med information om aktiviteter och föreläsningar. Oftast finns även skyltar som visar vad olika kontor, klassrum, bibliotek och toaletterna finns. Väl där hittar man vägen till toaletterna för att utföra tvagning innan man går in i själva bönerummet där de troende ber.

Det finns också lokaler som används som bönesal och som också kallas av muslimerna moské. De kan vara anpassade utrymme (lägenhet, lokal, källare, mm) som används som bönesal. Där brukar finnas också toaletterna för tvagning men i de flesta fall är de inte stora rum. Beroende på storleken av lokalen kan de också användas för föreläsningar men då är i själva bönerummet som dessa aktiviteter äger rum. En annan sak att tänka på är att på grund av lokalens storleken, oftast finns det bara bönesal för män.

Till skillnad från andra gudstjänstlokaler är bönehallarna i en moské mycket öppna och tomma. Det kan finnas dekorationer längs väggarna, taket och framsidan av utrymmet. Vanligtvis är dekorationerna verser från Koranen skrivna med arabisk kalligrafi för att pryda utrymmet, allt om att prisa Gud. En tydlig skillnad man kommer att märka mellan en moské och en annan religions gudstjänstlokal är att moskén inte har några bilder av människor. Inom islam är återgivningar av Gud och profeterna strängt förbjudna. Historiskt sett är det mönster som liknar trädgårdar och vinrankor eller geometriska (utöver de kalligrafiska verserna) som pryder många moskéer runt om i världen, eftersom detta är beskrivningen av himlen i Koranen. Själva mitten av bönehallen är vidöppen – man ser inga gångar med stolar eller bänkar.

 

Varför finns det inga bänkar i bönesalen?

Den islamiska bönen är en helkroppsupplevelse. Det finns inslag av stående, bugande, nedfallande och sittande. När man lyssnar på en predikan sitter de bedjande på golvet så länge de kan. Det finns alltid stolar tillgängliga för äldre eller de som inte kan stå eller sitta på marken av olik skäl.

 

Vad bör man undvika i moskén?

När en muslim som är redo att tillbe ska komma in i rummet bör han eller hon ha utfört den tvagning som är nödvändig innan man rör Koranen eller ber, den heter wudu. Väj i bönesalen bör man undvika att gräla eller skrika. Mobiltelefoner bör vara tystade. Många muslimer kommer in i rummet och utför två valfria bönecykler individuellt för att hälsa moskén innan de sätter sig, som profeten, frid vare med honom, brukade göra innan gudstjänsterna börjar. Under själva bönen förekommer inget prat – det avbryter faktiskt bönen och kräver att den upprepas. Man bör inte vara högljudd och springa omkring, och alla andra aktiviteter som kan störa en annan persons tillbedjan bör undvikas.

Det är viktigt att notera att män och kvinnor har olika platser avsedda att sitta på under bönen. De har antingen ett helt separat område, eller i de mycket stora bönesalarna, ett delat men uppdelat utrymme för att förhindra fri blandning. Moskén är en helig plats för att fokusera på Gud och bön, och den bör vara fri från alla frestelser och potential för synd som kan uppstå till följd av att män och kvinnor är i onödig kontakt.

 

Varför sitter alla åt samma håll?

De bedjande går in i rummet och sätter sig alla ner vända mot moskéns framsida, som är i riktning mot Mecka. Denna riktning kallas qiblah. Där en muslim ber måste han eller hon vända sig mot qiblah innan han eller hon börjar. Qiblah är lätt att känna igen i en moské tack vare en struktur som kallas mihrab, eller bönenisch längst fram i rummet. Det är här imamen leder bönen från. Det är vanligtvis bredvid några trappsteg eller en plattform som kallas minbar som används under fredagspredikan. Imamen står då på en högre nivå och hela församlingen kommer att kunna se honom.

 

Hur vet jag när bönen börjar?

En person kommer att göra böneuppmaningen, adhaan, för att indikera att bönetiden har inträtt. Många bedjande kommer att stå upp och utföra individuella extraböner som kallas sunna. Sedan kommer något som kallas iqamah att reciteras, vilket indikerar för församlingen att den obligatoriska bönen snart ska börja. Om människor tidigare var utspridda över hallen, börjar de ställa sig axel mot axel och väntar på att imamen ska säga Allahu Akbar och höja händerna för att börja bönen.

I församlingsböner är imamen ledaren som reciterar vissa saker högt, och alla andra följer tyst efter. Bönen avslutas när imamen sätter sig och säger Assalaamu alaykum wa rahmatullah och vrider huvudet åt höger och sedan vänster. Efter församlingsbönen brukar imamen be några böner innan folk sedan börjar ställa sig upp och antingen be fler extra böner eller går mot utgången.

 

Är moskéer över hela världen likadana?

Oavsett var i världen en muslim befinner sig, när han eller hon går in i en moské, kommer vissa saker utan tvekan att kännas igen – skohyllorna, dekorationerna, den stora bönesalen, mihraben. Sedan, när bönen börjar, kommer den naturligtvis att reciteras på arabiska oavsett om man är i Istanbul eller New York City eller Mecka självt. För muslimer är detta en av de mest identifierbara och tröstefulla sakerna. Vi kanske inte talar arabiska som vårt vardagsspråk, men i bönen är det vad våra tungor säger, vad våra öron hör och vad våra hjärtan känner från alla håll och kanter runt om i världen.

 

Varför ska jag besöka en moské?

Många icke muslimer har inte satt sin fot i en moské eller möjligen lärt känna en muslim. Ett moskébesök kan hjälpa till att föra människor från olika bakgrunder närmare varandra, bryta ner stereotyper och motverka rädslan för det okända. Det är särskilt viktigt i dagens tider, när det finns en samlad insats för att främja ”rädsla och hat” mot muslimer, från politisk retorik till framstående nya organisationer till hatgrupper.

 

Vilka är riktlinjerna kring fysisk beröring?

Muslimsk tro tillåter män att omfamna eller skaka hand med andra män och kvinnor att omfamna och skaka hand med andra kvinnor. Om du vill uttrycka din respekt för någon av ett annat kön är en enkel hand över hjärtat eller en muntlig hälsning bäst.