islamreligion.com

En av de starkaste bevis om profeten Muhammeds äkthet är hans kunskaper om den ockulta världen, hans exakta kunskaper om tidigare nationer och framtida händelser (profetior). Oavsett hur smart en person är, kan han inte tala med auktoritet om det förflutna enbart med hjälp av sin intelligens. Informationen och fakta måste man känna till. Muhammed var en människa som inte levde bland de nationer han talade om. Han ärvde inte heller någon kunskap om deras civilisationer, eller lärt sig det av någon lärare. Gud säger:

Detta hör till de [för dig, Muhammad] okända ting, som Vi [nu] uppenbarar för dig; du var inte med dem när de kastade lott om vem som skulle ha ansvar för Maria; och du var inte med dem när de tvistade [om detta] med varandra. (3:44)

VI UPPENBARAR dessa för dig okända ting [Muhammad]; eftersom du inte var med [hans bröder] då de fattade sitt beslut och tänkte ut sin onda plan. (12:102)

Det är högst intressant att ta hänsyn till följande verser:

EFTER ATT ha låtit tidigare släkten [som förhärdat sig i synd och ondska] gå under, skänkte Vi Moses Vår uppenbarelse, ett ljus som skulle hjälpa människorna att se klart och ge dem vägledning och nåd; kanske skulle [det stämma] dem till eftertanke. Och du [Muhammad] stod inte på [berget Sinais] västra sida när Vi gav Moses hans uppgift, och du var inte bland dem som bevittnade [detta]. – [Därefter] har Vi låtit [nya] släkten stiga fram och mycken tid har förflutit! – Inte heller vistades du bland folket i Madyan och framförde Våra budskap till dem, men Vi har sänt [dig och berättat för dig om dem som gick före dig]. Fastän du inte stod på sluttningen av berget Sinai, när Vi kallade [Moses], har din Herre av nåd [gett dig denna kunskap och sänt dig] för att varna människor som inte har fått ta emot en varnare före dig; kanske skall de [väckas till] eftertanke. Om [så inte skett] hade de, när de onda följderna drabbade dem av det som deras händer har sänt vidare [till Domen], kunnat säga: ”Om Du ändå hade låtit ett sändebud komma till oss, Herre! Då hade vi kunnat följa Dina budskap och bli sanna troende!” (28:43-47)

Dessa händelser i historien om Moses berättades av Muhammed. Det finns två möjligheter, antingen bevittnade han det och var närvarande där, eller lärde han sig av dem som kände till dessa berättelser. I båda fallen skulle det inte vara nödvändigt att vara en av Guds profet. Den enda andra möjligheten, är en ofrånkomlig slutsats, att Muhammad lärde sig det av Gud själv.

Några fakta måste beaktas för att acceptera denna arguments fulla kraft. Muhammed fick inte kännedom om dessa händelser av någon religiös lärd, eftersom det inte fanns några judiska eller kristna lärda i Mecka på den tiden, och han kunde inte heller något annat språk än arabiska. Dessutom kunde han inte läsa eller skriva.

Ingen person från Mecka, varken jude eller kristen, hävdade någonsin att vara Muhammeds lärare. Om Muhammed hade lärt sig detta från någon annan källa än Gud, hans egna följeslagare som trodde på honom, hade avslöjat det.

Säg: ”Om Gud så hade velat, skulle jag inte ha läst upp för er [något ur] denna [Skrift] och Han skulle inte ha låtit den komma till er kännedom [på annat sätt]. Jag har levt hela mitt liv bland er innan [uppenbarelsen kom till mig]. Använder ni inte ert förstånd?” (10:16)

Trots starkt motstånd kunde inte, de som inte trodde på honom, relatera hans kunskaper i historiska och nutida händelser till någon särskilt källa. Hans samtidas misslyckande är tillräcklig bevis mot skepsis i framtiden.

Rättelse av judiska och kristna misstag

Vi kommer att nämna två exempel från Koranen som korrigerar vad som hade ändrats i judarna och kristnas tro.

1. Judarna hävdade att Abraham var jude, den judiska nationens far, medan de kristna betraktade också honom som far till sin nation, liksom den romersk-katolska kyrkan kallar Abraham för ”vår tros fader” i bönen som kallas för romerska Canon. Gud svarar på dessa argument i Koranen på följande sätt:VARFÖR tvistar ni efterföljare av äldre tiders uppenbarelser om Abraham? Tora uppenbarades ju inte – och inte heller Evangeliet – förrän efter hans tid. Vill ni inte använda ert förstånd? (3:65)
2. Koranen starkt förnekar Jesu korsfästelse, en händelse av enorma proportioner för de två religionerna:och [Vi straffade dem] för deras förnekelse och de oerhörda, kränkande lögner som de yttrade om Maria, och för deras ord: ”Vi har dödat Kristus Jesus, Marias son, [som påstod sig vara] Guds sändebud!” Men de dödade honom inte och inte heller korsfäste de honom, fastän det för dem tedde sig så. De som är av annan mening är inte säkra på sin sak; de har ingen [verklig] kunskap om detta utan stöder sig på antaganden. Det är med visshet så att de inte dödade honom. (4:156–157)

Från detta koraniska förnekande uppstår några grundläggande frågor.

1. Om den islamiska läran är ett lån från judendomen och kristendomen, varför förnekar Islam korsfästelsen? När allt kommer omkring är båda religionerna överens om att korsfästelsen ägde rum! För judarna var Jesus en bedragare som blev korsfäst, men för de kristna, var han Guds Son. Profeten Muhammed skulle ha kunnat acceptera Jesus korsfästelse, vilket hade ökat tilltron hos sitt budskap bland de kristna. Om islam var en falsk religion, en kopia av judendomen och kristendomen, eller om Muhammed hade ljugit om sin kallelse, skulle Islam inte vara omedgörlig i denna fråga och hävda att de två religionerna har fel i detta fall, eftersom det inte finns något att vinna med denna förnekelse.
2. Om Islam hade lånat myten om korsfästelsen från dessa två religioner, skulle ha eliminerat den mest kontroversiella frågan mellan Islam och dessa två religioner. Det är möjligt att judarna var ansvariga för Jesus korsfästelse eftersom de historiska överträdelserna mot Guds profeter har dokumenterats i både Bibeln och i Koranen. Men när det gäller Jesus säger Koranen kategoriskt:”Men de dödade honom inte och inte heller korsfäste de honom”

   Hur är det möjligt då att påstå att Muhammed skrev Koranen med uppgifter från judiska och kristna lärde när det finns påstående där som är främmande för deras doktrin?

3. Förnekelse av korsfästelsen leder till förnekelse av andra delar av den kristna tro:
   1. Jesus försoning för att frälsa människan.
   2. Arvsynds börda som bärs av alla människor.
   3. Förstör myten om korset och dess dyrkan.
   4. Den sista måltiden och nattvarden.

Sålunda ser vi att Profetens berättelser om nationer i det förflutna inte var rena upphittade historier och inte heller hade han lärt sig dem från judarna eller kristna. De uppenbarades från himlen av Gud.