Manlio Dinucci – Red Voltaire
Sjöröveri, som utvecklades från antiken i Medelhavsområdet, började betraktas som legitimt från 1100-talet när härskarna förvandlade det till ”förföljelse krig” och godkände det.
Trots sin officiella avskaffande 1856, praktiseras sjöröveri eller kapning fortfarande än idag, om än med uppdaterade tekniker och motiv. Som den som Nato använder, vars krigsfartyg som har tillstånd att borda ”misstänkta handelsfartyg” på internationellt vatten och att konfiskera dess last, och vars stridsflygplan får genskjuta ”misstänkta civila flygplan”, även på internationellt luftrum, och tvinga dem att landa.
Turkiets agerande, vars F-16 jaktplan gensköt en syrisk passagerarplan som flög mellan Moskva och Damaskus och tvingade den att landa i Ankara, är därför för Nato, en full legitim handling. Efter att ha stoppat passagerarna, bland vilka fanns många ryska medborgare inklusive barn, fortsatte de turkiska myndigheterna med att söka genom planet, utan några vittnen, och sedan meddelade de att de upptäckte och beslagtog ”krigsmateriel och ammunition”.
Moskva säger att allt som fanns ombord på flygplanet var delar av en syrisk radar, som skickades till Syrien under ett helt vanligt handelsavtal, och kräver återlämnandet av denna utrustning. Men Washington som har ställt sig på Ankaras sida, förklarade att de inte ”tvivlar på att på planet fanns en betydande militär utrustning” (som nu kan visas som ”bevis”, eftersom de turkiska myndigheterna svär på att de hittade det på planet).
Turkiets premiärminister, Erdogan, i stället för att ha kallats till svars för denna handling av luft sjöröveri, blir nu åklagare och pekar FN som den skyldige, enligt honom, av saker som ”oaktsamhet, svaghet och orättvisa” eftersom den hindrar internationella åtgärder mot Syrien.
Erdogan, sann mästare av internationell rätt, nämner inte det faktum att den verkliga trafik, inte bara av vapen utan också av beväpnade män, passerar genom Turkiet för att mata kriget i Syrien, ett land med vilket själva Erdogan hade tidigare goda grannförbindelser. En politik som nu förvandlats till motsatsen. Den 900 kilometer långa gränsen som Turkiet delar med Syrien, i en region där turkar och syrier har även gemensamma kulturer och hade nyttiga handelsförbindelser för båda länderna, har omvandlats av Ankara till ett framskjutet läge i kriget mot Syrien medan Erdogan anklagar detta land för att vara den som kränker gränsen.
Bakom allt detta står Nato, som säger sig ”vara redo med alla nödvändiga planer för att försvara Turkiet” d.v.s. det är redo att sända trupper. Så gjorde piraterna när de gick iland för att plundra. Skillnaden är att bytet idag är ett helt land, Syrien, som de hoppas om att ta över genom att bygga från Turkiet, ”buffertzoner” inom syriskt territorium.
De gör samma sak på gränsen mellan Jordanien och Syrien. Operationen där Italien också var involverad, började i maj med manövern Eager Lion (Ivriga Lejon). I slutet av manövern stannade en kontingent av USA: s militära specialister i Jordanien för att skapa en ”buffertzon” på syriskt territorium. Denna pincett operation kommer att stängas från den israeliska sidan som den 21 oktober satte igång stor israelisk-amerikansk övning som kallas Austere Challenge 12 och som kommer att vara i tre veckor för att förbereda ett ”svar på parallell attack mot Syrien och Iran.” Ett ”svar” som inkluderar möjligheten att tillgripa kärnvapen.
Vid avslutning av manövern kommer från Bryssel amiral James G. Stavridis, Natos överbefälhavare, för att se till att Europeiska Unionen också är redo för krig (som faktiskt började med de ensidiga sanktioner från Nato länderna mot Syrien och Iran) som just har fått Nobels fredspris för dess arbete med främjande av ”broderskap mellan nationerna”.
Anteckningar
Manlio Dinucci är italiensk geograf, statsvetare och journalist.
