Tahar Mahdi – oumma.com

 

Bortsett från de reformer av islam som gjordes tidig i islams historia, vissa muslimska samhällen vägrar envist fortfarande all möjlig utveckling, även om de är mer gynnsamma, med argumentet att en reform är detsamma som en oacceptable förnyelse. För att få i stånd en reform skulle behövas utvecklingen av hela samhället och en omfattande kulturell utbildning.

I själva verket förstärkning av familjens hierarkiska organisation genom grupper som skrämmer till tystnad har inneburit att ”svaga” individer får inte bidra till den gemensamma insatsen i familjen eller samhället. Kvinnan påverkas uppenbarligen mest av denna situation.

Enligt ett populärt talesätt, kallas de för det ”svaga” könet. Deras roll är endast relaterad till barnafödelse, hushållsarbete och framför allt för att lugna ner hjälten par excellence, mannen. Vi befinner oss fortfarande långtifrån en genuin känsla av glädje vid födelsen av en dotter. Men vi dödar inte dem längre. I dag tror vi fortfarande på att kvinnor är en skam som kan vanära oss när som helst eller i bästa fall ses hon som en börda. Detta strider mot Koranens anda som kritiserar de förislamiska araber som beskrivs med avsky, ”När vi tillkännager en av dem födelsen av en dotter mörknar hans ansikte och de fylls med vämjelse …”. Profeten lär oss att ”Den som Gud välsignat med uppkomsten av två döttrar som han uppfostrar och utbildar kommer att gå in i Paradiset.”

Hur som helts, det patriarkala systemet och macho andan är ganska sprid även i de mest utvecklade länderna i världen.

Strax innan Hijra (Profetens utvandring till Medina) var förhållandet mellan män och kvinnor en maktrelation. Mannen skulle bevisa sin manlighet och heder till sin partner. Förhandlingen avslutades med en summa pengar eller en del boskap som lämnades över till kvinnans vårdnadshavare enligt stammens sedvänja. Kvinnorna förlorade sin självständighet och därmed blev beroende fysiskt och symboliskt av en enda man.

Monopolet över sexuellt umgänge gav mannen alla befogenheter som den dominerande manliga medlemmen och obestridd ledare för den nya familjen. Så utvecklades och fortfarande utvecklas den patriarkala familjen systemet och det patriarkala samhället på samma gång.

Men på det hela taget kvinnors ställning inom islam innebar ett stort framsteg. Man kan inte jämföra sedvänjor hos de olika människor och stammar som omfamnade Islam och de rättigheter för kvinnor som fastställdes av islam eftersom senare blandades de islamiska principer som kom med uppenbarelsen och gamla seder. Allt detta tillskrevs islam.

På höjden av det patriarkala systemet kom islam med imponerande reformer. Det finns många tydliga referenser i flera av Koranens verser som bekräftar den vikt som Islam tillskriver kvinnorna. Dessutom hadith fastställer en detaljerade reglering av förhållandet mellan de två könen. I detta fall gjordes skillnaden mellan äktenskapet som hedrar kvinnorna och konkubinatet som berövar de deras rättigheter på något sätt. Det äktenskapliga sexuella förhållandet är något som ger mer värde medan utomäktenskapliga sexuellt umgänge misskrediterar.

Kort sagt, i motsats till de sedvänjor som gällde under den tiden, blev kvinnan en hel person. För första gången i Arabiens historia och kanske även i hela mänskligheten blev kvinnan en självständig juridisk person. De fick samma rättigheter som männen.

Men mannen har tagit ifrån henne hennes sina rättigheter under en lång tid. I alla situationer där hon är inblandad krävs det hennes samtycke och man kan inte tvinga henne om hon vägrar. Kvinnan ärver sina föräldrar, sin man och sina barn. Obegränsad polygami är inte längre aktuell i världen. Det stämmer att det ersattes av ett begränsat system där man tillåter mannen att gifta sig med fyra kvinnor, men det är väldigt få som gör det på grund av de omfattande villkor mannen måste uppfylla. Mannen har inte längre rätten till att skilja sig på ett godtyckligt sätt, det måste göras inför en myndighet. Hon kan också lämna en våldsam, lat eller inkompetent make genom en skriftlig bestämmelse som kallas jul’. Idag fortsätter man att dölja denna bestämmelse för att förhindra kvinnorna att utöva sina rättigheter.

Men det som intresserar oss här är kvinnornas plats i den muslimska arvsrätten system.

Det är sant att i en av Koranens verser om arvsrätten fastställs att kvinnor ärver en del och mannen två: GUD föreskriver följande om [arvsrätt för] era barn: sonens [lott] är lika med två döttrars lott… (4:11)

Men de flesta av dem som tar upp frågan om skillnaden i arv mellan könen – i syfte att svartmåla islam om fråga om kvinnors rättigheter – är omedvetna om att denna vers talar om ett unikt fall som inte förminska eller förändrar på något sätt kvinnans förmåga och den status hon tillskrivs i Islam. Faktum är att om i ett fall ges till kvinnor hälften av vad som ges till en man, är detta långt ifrån en allmän, konstant och oföränderlig regel om kvinnornas arvsrättigheter. Det skulle vara diskriminerande att godta en sådan åtgärd. Koranen säger inte ”Gud alltid rekommenderar att du ger mannen två gånger vad än kvinna får när det gäller arv”.

Filosofin om arvsrätt i Islam baseras inte på könstillhörighet, manlig eller kvinnlig, utan på de rättigheter och skyldigheter som åläggs var och ett av de två könen. Det finns också gudomlig visdom och religiösa syfte som ett hjärtat förblindad av misstro inte kan förstå, eftersom vetenskap och kunskap i islam tillhör fromhet och gudsfruktan.

Vi måste också säga att om ett av könen får mer än den andra innebär inte detta nödvändigtvis att man nedvärderar den kön som i vissa specifika fall får mindre i och med detta är ömsesidigt mellan de två. Det finns tre faktorer som bestämmer hur man hanterar arvsrätten i Islam:

1. Manen eller kvinnans släktskapsgrad med den avlidne. Eftersom ju starkare är relationen desto store rätten till arvet. Därför minskar den rätten i proportion till avståndet i relationen till den avliden oavsett kön.
2. Den kronologiska faktorn inom plats och tid. I själva verket ger islam större arvsrätt till dem som har livet framför sig än de som redan har levt sina liv. Det är då de yngre kommer att behöva ta ansvar och eftersom i princip kommer de att leva längre än de äldre, kommer de att gynnas i frågan om arvsrätt medan de äldre som får mindre har ändå inget att frukta eftersom att ta hand om de äldre är en del av det ansvar de unga måste axla. Denna skillnad görs oavsett kön. Till exempel: dottern till den avliden ärver mer än dennes mor eller far, även om det var fadern som gav pengar till sin son (den avliden). Dottern får hälften av arvet i detta särskilda fall.Jag förstår inte om vilken diskriminering talar om Islams kritiker!
3. Den ekonomiska börda som islam ålägger arvtagaren när det gäller dennes familjemedlemmar, inklusive kvinnor, eftersom den muslimska lagen föreskriver att mannen är skyldig att försörja kvinnornas behov oavsett om det handlar om hans syster, mor eller hustru. När arvingarna har samma eller liknande släktskap med den avlidne och tillhör samma generation som den avlidnes egna barn, då är den ekonomiska bördan som avgör arvet. Det är anledningen till varför Koranen har inte generaliserat en tillsynes ojämlikhet mellan män och kvinnor genom hela arvsrätts system.Snarare har Koranen begränsat det till detta välkända fall. I själva verket, i detta fall som ifrågasätts av vissa, mannen, ”son till den avlidne” ansvarar för att tillgodose sin fru och deras barns behov, därför krävs det en större del än det sin syster får. Medan hennes syster, om hon är gift, har en man som skulle täcka hennes behov och hennes andel skulle förbli intakt, vilket inte är samma situation med hennes bror. Men om hon inte är gift, hennes bror, som ärvde en del mer än henne, ansvarar för att tillgodose hennes behov. Med tanke på dessa skyldigheter som har ålagts männen, är kvinnor lyckligare än männen.

 

En sista iakttagelse

Jag har försökt så långt som det är möjligt att presentera en del av filosofin i den islamiska arvs system som jag förstår det och avser för att vara trovärdiga i denna fråga, sammanfatta det med följande slutsats:

1. I hela muslimska arvs system finns det endast fyra fall i vilka kvinnan ärver hälften av vad en man ärver.
2. I mer än åtta fall ärver kvinnan lika mycket som mannen.
3. I mer än tio fall ärver kvinnan mer än mannen.
4. I många andra fall ärver bara kvinnan.

 

Förklaring

Det finns mer än trettio fall där en kvinna ärver en lika stor andel som mannen, eller mer än honom eller hon ärver ensam. Däremot finns det endast fyra fall där kvinnan ärver hälften av vad en man får.

Detta är förklaringen om filosofin bakom den islamiska arvsrätt vilket uppenbarades i ett primitivt samhälle för 1500 år sedan. Om vi skulle ställa frågan i sitt historiska sammanhang skulle vi bli förvånad om de framsteg som Islam medförde på detta område.

Än idag är detta ämne hög intressant eftersom kön inte är den grund som Islam använder för att diskutera människan, utan den tar hänsyn till var och ens rättigheter och skyldigheter.

 

Redaktions anmärkning:

Tahar Mahdi har en doktorsexamen i arabiska språk och kultur från Frankrike. Han är författare till flera böcker och har en examen i arabisk och islamisk språk och kultur från Islamisk vetenskaps universitet i Damaskus (Syrien) och en juristexamen från samma universitet. Han har också en DEA i antropologi och religionshistoria från Sorbonne. Han är en av Europeiska rådet för fatwa och forskning medlemmar.