Kvantfysiker har upprepade gånger funnit att vissa typer av känslor påverkar deras egna experiment. Det är känd och
accepterad av alla kvantmekaniska fysiker det faktum att experimentets betraktare påverkar experimentet. Detta är en
grundläggande lag i kvantmekanik. Vad vi diskuterar här är hur stor påverkan är.

Forskare i mikrobiologi har hittat till exempel att mänskliga känslor komprimerar eller expanderar DNA-kedjor som placerats
på en glasbricka under mikroskopet. Med andra ord, forskarna har noterat att DNA expanderas eller komprimeras under
observationen i ett mikroskop beroende på olika typer av ”känslor hos observatören”.

Kvantumvetenskapen har börjat bekräfta denna relation mellan mänskliga känslor och omvärlden genom studier och experiment.
Den senaste forskningen säger till exempel att de mänskliga känslornas magnetiska karaktär är direkt kopplad till vädret
och lufttrycket. Jag vet att dessa påståenden är extravaganta, eftersom det inte finns något i min formella akademiska
bakgrund som förbereder mig för sådana relationer.

Å andra sidan, de är fakta som idag bevisas och registreras i vår värld. Exempel på dem är de studier som utförts av Roger
D. Nelson vid Princeton University och som publicerades i sin artikel med rubriken ”Smak på bra väder: Ett naturligt
experiment på grupp samvete” och också Lauri J. Robinsons arbete på Franklin Pierce College, som visar samspelet mellan
mänskliga känslor och bildandet/avledning av moln. Båda visar resultat som är ”betydligt högre” än vad slumpen skulle kunna
ge upphov till.

Enligt statistiska undersökningar är kvadratroten av den totala andelen av en befolkning allt som behövs för att gå över
den kritiska tröskeln för att ett givet val ska uppstå. I en stad med en miljon invånare, till exempel, 100 personer
utbildat i ”emotionell intelligens”, skulle kunna påverka samhället och lokala myndigheter på alla nivåer genom bönen. I en
värld med 6 miljarder människor, skulle det räcka med bara 8000 förenade personer för att producera en förändring i
medvetandet. Och att samla 8000 människor är visserligen enkelt i dag via Internet.

Bönen baserade på känslor

När vi vet att vår bön har blivit hörd

1. Bevittnar vi alla händelser där det finns en balans i miljöförhållanden och de där vi ser frånvaron av denna balans, som
   rena möjligheter. Vi bedömer inte om det är rätt eller fel, bra eller dåligt.

2. Vi frigör oss från våra bedömningar om sådana situationer och välsignar det som har orsakat oss smärta. Att välsigna
   något innebär varken att fördöma eller samtycka med den situation eller händelse. Snarare är det bara att erkänna att
   situationen är en del av allt, den enda källan till allt som är.

3. Då upplever vi känslan att vår bön har blivit besvarad. Genom att göra detta åberopar vi den gamla kvantmekaniska
   principen om att villkoren i våra kroppar återspeglas i omvärlden (”vad är upp är ned, vad som är inne är utanför”).

4. Vi inser kraften i vår bön och vet (känner) att det vi fokuserade på i vår bön redan har skett.
5. Vår bön blir nu att erkänna att balansen redan finns i vår värld, att leva med kunskapen om att denna balans finns, och
   att förstärka vår bön genom att tacka för denna möjlighet att utöva vår fria vilja.