Bangladesh blöder dessa dagar under medias absolut tystnad. Sedan förra torsdagen har våldsamma protester tagit livet av
minst 60 personer och varje dag nya offer läggs till. Såren från kriget som gav upphov Bangladesh är fortfarande öppna
och de rättegångar som nu undersöker de grymheter som begicks under konflikten har varit som att sätta ett finger på
dem.

Bangladesh hade en blodig och traumatisk födelse. Efter Indiens självständighet 1947 och fram till 1971 var Bangladesh
en del av Pakistan, ett främmande land (en kartografisk nonsens, kallat Manu Leguineche) uppdelad i två områden
separerade med 1600 kilometer mellan dem. Båda territorierna, styrdes från Islamabad, Pakistans huvudstad i dag, de
delade inte mer än religion, islam. En av de största skillnaderna var språket som Islamabad försökte att homogenisera
genom att marginalisera bengali och tvinga fram urdu. Spänningarna växte långsamt tills konflikten utbröt 1971. Den så
kallade ”Bangladesh självständighets krig” var brutal och dödade upp till 3 miljoner människor, enligt de högsta
uppskattningarna. Men det var inte bara en separatistisk konflikt. En del av samhället i Bangladesh ställde sig på
Pakistans armés sida, som också orsakade en intern inbördeskrig.

Kriget slutade med en överenskommelse som, som ofta skett i liknande konflikter, sökte mer att gå vidare än att ställa
inför rätta de ansvariga för grymheterna. Men under alla dessa år har behovet av rättvisa inte försvunnit i landet och
har fortsatt att dela samhället decennier senare.

En partisk domstol

I valet 2009 lovade den nu premiärminister i landet, Sheikha Hasina, att de grymheter som begicks under 1971 skulle
slutligen tas upp i domstolen om hon vann valet. Under 2010 skapade hon den internationella brott tribunalen, en domstol
som trots sitt namn, inte har internationellt stöd eller stöds av internationell rätt. Syftet med denna domstol var att
döma de som kallade ”förrädare” som under frihetskriget var på Pakistans sida. Dessa finns framförallt grupperade i
oppositionspartiet Jamaat-e-Islami och det har varit de tillsammans med ledarna för den andra oppositions parti
Bangladesh Nationalist Party, de viktigaste anklagade. Domstolen föddes bristfällig av ett vallöfte och för att ge
politiska vinster till själva premiärministern.

Som har hänt i andra liknande rättegångar så långt efter, att rekonstruera fakta är inte en enkel uppgift. Dock
domstolen i Bangladesh gör det på ett förvånansvärt snabbt sätt, till stor del på grund av oegentligheter i processen,
och två år efter inledningsanförande har den meddelat tre domar.

Den första dömde i sin frånvaro imamen Abul Kalam Azad till döden för brott mot mänskligheten, folkmord och våldtäkter.
Den andra dömde till livstids fängelse Abdul Qader Mollah, vilket förargade många bengaler, pro-regering, som gick ut på
gatorna för att be om en hårdare straff, dvs. dödsdomen mot islamisten. Den blev känd som Shahbagh rörelse med namnet på
den plats där de träffades.

Den tredje domen i torsdags dömde till döden viceordförande för Jamaat och en av landets mest populära imamer, Delwar
Hossain Sayedee, vilket har lett att partiet har kallat sina anhängare ut på gatorna att protestera. Fältet hade
förberetts för konfrontation mellan islamister och polis, som iscensatte i torsdags den dödligaste dagen i landet sedan
kriget. I mitten av det hela finns själva Shahbaghs rörelsens manifestationer för mordet i februari på en av sina
viktigaste bloggare Thaba Baba.

En missad chans

Domstolen borde ha varit ett tillfälle för Bangladesh att hela sina sår. Men oegentligheterna har gjort att det blivit
motsatsen. Jamaat säger, inte utan anledning, att de är mål för en politisk kampanj och att man inte respekterar deras
rättigheter. Precis som beskrivits V Human Rights Watch, fördömde försvaret hotet mot vittnen, däribland försvinnandet
av en av dem, eller ändringen i reglerna som nu tillåter en person att bli dömd två gånger för samma brott.

Gatorna är nu ett slagfält mellan anhängare av Jamaat och polisen och var och en anklagar den andra för att gjuta olja
på elden. Spänningen kommer inte att minska under de närmaste dagarna eftersom Jamaat anordnar ytterligare protester och
regeringen kommer att fortsätta slå tillbaka. Men bakom striderna finns fortfarande de två grupper som slog med varandra
1971. Vissa vill det värsta straffet för de anklagade, och andra att rättegångarna ogiltigförklaras. En svår ekvation.
Domstolen har också sju fall till som fortfarande pågår, inklusive ett mot Jamaats ledare Matiur Rahman Nizami. Det som
borde ha varit en försoning har blivit ett nytt krig i Bangladesh.

Anteckningar

Laura Villadiego har en examen i journalistik och statsvetenskap. Hon är baserad i Thailand, varifrån hon täcker hela
Sydostasien för olika medier. Hon har också en personlig blogg, The Distorted World.