Santiago González Vallejo – levante-emv.com
EU har just fått Nobels fredspris. Denna distinktion kan vara obegriplig för palestinierna. Från Europa har kommit de flesta problem och de är ursprunget till Palestinas ockupation. Det kommer också därifrån idag mycket hjälp till palestinierna. Europa är den största givaren. Men man förväntar sig att Europa ger en sammanhängande svar på problemet med ockupationen, så att den slutar, inte bara stöd. Och detta inte syns. Det verkar som att EU är en del av problemet med ockupationen som palestinierna och alla andra, oavsett om de är européer, israeler eller amerikaner kämpar emot.
Det finns en ockupation av palestinsk mark. Varje dag finns det nya expropriationer. Sionistiska bosättningar som omöjliggör en palestinsk stat som inte liknar den rasistiska Sydafrikas bantustan byggs på bekostnad av palestinska hem och mark. Oliver ruttnar i döende olivträd på mark som muren som går in på Västbanken och Check Point skiljer från sina ägare. Häromdagen, en fiskare, Abu Rayash, dödades i Gazas vatten. Blockaden som Gaza lider under sedan flera år, är en kollektiv bestraffning som strider mot Genèvekonventionerna.
De europeiska konsulerna i Jerusalem utarbetar varje år en rapport om detta och andra brott som begås av ockupationsmakten. Deras rapport har inte offentliggjorts för att förhindra att allmänheten fått vetskap att år efter år deras regeringar har vari medvetna om den israeliska ockupationens frammarsch och gjort ingenting. Hur många år har Palestinas ockupation pågått? Vad gör Europeiska unionen gentemot den israeliska brott mot internationell rätt? De tittar inte bort. De är inte likgiltiga. Det är värre, de är delaktiga.
Associeringsavtal mellan EU och Israel ökar och fördjupas. Man låter i praktiken en fri handel med produkter från bosättningarna. Man godkänner Israels beteende genom att tillåta dem utöva en blockad mot Gaza och kontrollera Västbanken. Europa stöder den ekonomiska koloniseringen av den palestinska ekonomin och även det internationella biståndet. Även när det internationella biståndet förstörs av den israeliska armén som flygplatsen i Gaza, byggd med spansk hjälp, utan att kräva ockupationsmakten för skador och förstörelse.
Detta är den scen som vi stöter på. Och därmed den ursprungliga frågan: är EU konsekvent med Palestinas ockupation? Estelles besättning, med EU-flag, som syftade till att bryta Gazas blockad uttryckte att de inte är likgiltiga inför palestiniernas öde och uppmanade EU att agera, inte bara tala. EU har fått fredspriset. Vi kräver att EU ska vara konsekvent. Kommer EU att tillåta att den israeliska ockupationen fortsätter och lämna palestinierna åt sitt öde?
