Mujeres musulmanas Ahmadis en España – Webislam
Burka eller hijab är ett plagg som täcker kroppen och som bärs av muslimska kvinnor, och som lämnar endast ögonen fria, har gjort nyheterna igen i ett historiskt tal i parlamentet.
Måndag den 22 juni 2009, kritiserade den dåvarande franske presidenten Nicolas Sarkozy kraftigt muslimska kvinnor som använder burka i Frankrike:
”Problemet med burka är inte ett religiöst problem. Det är en fråga om kvinnornas frihet och värdighet. Detta är inte en religiös symbol utan en symbol för underordning eller förnedring. Jag säger högtidligt att burka inte är välkommen i Frankrike. Vi kan inte acceptera i vårt land kvinnor instängda inom staketen, borta från vilket en identitets sociala och privata liv. Detta är inte vår idé om kvinnors värdighet.”
Debatten om muslimska kvinnors klädsel är inte ny. År 2004 antog Frankrike en lag som förbjöd elever från att bära iögonfallande saker i skolan, inklusive slöjan.
I december 2008 Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna enhälligt beslutade att de mänskliga rättigheterna inte kränktes när en fransk skola utvisade två elever för att de vägrade att ta bort sina huvuddukar. I juli avslogs en muslimsk kvinnas ansökan om medborgarskap med hänvisning till att hon inte hade förvärvat den franska kulturen och att hon utövade ett slags islam som var förenligt med franska värderingar.
Vad säger Islam om slöjan?
…att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. (33:60)
Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. (24:32).
Andra religiösa texter säger:
Och när Rebecka fick se Isak satt hon av 65och frågade tjänaren: ”Vem är den där mannen som kommer emot oss över fälten?” Tjänaren svarade: ”Det är min husbonde.” Då dolde hon sig i sin slöja. (Första Moseboken 24:64-65).
Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, 6för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad. (Första Korinthierbrevet 11:5-6).
Å andra sidan anser Bibeln slöjan som en god gärning. Kanske borde president Nicolas Sarkozy ha tittat närmare på Jungfru Marias bilder i den berömda Louvren. Han skulle ha märkt att hon ofta representeras i konstverk med huvudet täckt. Likaså var det obligatoriskt för katolska kvinnor att bära slöja, när de deltog i kyrkans tjänst. Idag täcker kristna nunnor och Amish kvinnor sina huvud.
Täckning av muslimska kvinnors ansikte varierar beroende på deras situation och det sättet de praktiserar religionen. Men att bära huvudduk är varken en skam eller ett hinder för kvinnor. Istället anses det vara en ära för henne och en befrielse från samhällets träldom och de hinder som försvårar deras intellektuella, moraliska och andliga utveckling.
Huvudduken blir en symbol för underdånighet när den tvingas för att förhindra kvinnor från att delta i det dagliga livet. Tyvärr har vissa muslimska länder tillåtit detta genom en grym behandling av kvinnorna. Observera dock att det inte finns någon lag i Islam som straffar kvinnor för att de inte bär slöja. Detta är ett personligt val, inte ett straff som utmäts av människan.
De franska problemen med den största gruppen av muslimer är inte på grund av huvudduken, men de sociala problemen. Arbetslösheten bland invandrare och deras franska barn är högre än det nationella genomsnittet. Många barn till invandrare klagar på diskriminering, de anställs inte på grund av deras utländska namn. Denna frustration hos många nordafrikaner och svarta avspeglades i den våg av upplopp som svep över Frankrike år 2005 och som varade tre veckor.
Frankrike behöver en dialog med muslimska grupper. Dock är förbudet mot burka inte rätt väg framåt. Det råder ingen tvekan om att genom att besluta i dessa muslimska kvinnors namn att burka är ett tecken på underkastelse, den franska staten, liksom muslimska män som tvingar kvinnor att bära burkan gör sig skyldig till att kränka deras rättigheter.
