Rafath Shaik – The Muslim Vibe

 

De första människorna på jorden sägs ha skickats hit som ett resultat av deras olydnad mot Allahs befallningar. Även om vi skiljer oss åt flera århundrade nu, finns det många takeaways från deras berättelse som nämns i Koranen i olika kapitel.

Vid djupare eftertanke inser vi att prövningarna de gick igenom och hur de reagerade på dem har betydelse även i denna tid. Det är en hjärtevärmande insikt eftersom vi alla är gjorda av samma lera och av samma Skapare.

Här är fyra av några av de viktigaste lärdomarna vi kan ta med oss ​​från den heliga berättelsen om Adam och Eva.

 

1. Vikten av kunskap

Och Han gav Adam kunskap om alla tings namn; sedan visade Han dem för änglarna och sade: ”Nämn deras namn för Mig, om det är så som ni har sagt.” De svarade: ”Stor är Du i Din härlighet! Vi äger ingen annan kunskap än den som Du har gett oss; Du är den Allvetande, den Allvise.” [Då] sade Han: ”Adam! Nämn deras namn för dem.” Och när [Adam] hade nämnt namnen för dem, sade [Gud]: ”Jag sade er ju att Jag känner allt som är dolt i himlarna och på jorden och att Jag vet vad ni kan säga öppet och vad ni håller hemligt.” (2:31-33)

Som muslimer uppmuntras vi att alltid vara i jakten på kunskap. Det kallas ’ilm på arabiska, kunskap – både världslig och religiös – har en hög status i en troendes liv eftersom den upplyser sinnet och stärker en person. Vår kunskap och rationella tänkande är det som skiljer oss från djur, och vår frihet att agera utifrån den kunskapen skiljer oss från änglarna.

Det är på grund av denna egenskap som änglarna ombads att göra prostration för profeten Adam. Det första kommandot som gavs till Profeten Muhammed var ett av iqraa’ eller ”läs”. Utbildning måste uppmuntras från en mycket ung ålder där barn får lära sig om sin tro, vem deras Herre är och hur man måste bete sig som muslim eftersom alla dessa ämnen hjälper till att forma en stark muslimsk identitet som bär en genom livet.

Man får inte heller försumma sekulära ämnen eftersom detta kommer att hjälpa en person att försörja sig själv och sina familjer. Kunskap sägs vara dyrkan i Islam, och när man är i färd med att skaffa sig kunskap är de involverade i att dyrka Allah.

 

2. Arrogans är mest hatad

Din Herre sade till änglarna: ”Jag vill skapa en människa av lera. När Jag har format henne och andats in i henne något av Min ande, fall då ned [alla] på era ansikten inför henne!” Därpå föll änglarna ned på sina ansikten, alla utom Iblees som [vägrade] av högmod och blev en av dem som förnekar sanningen. [Gud] sade: ”Iblees! Vad avhöll dig från att falla ned inför den som Jag har skapat med Mina händer? Tog ditt högmod överhanden eller var du [alltid] en av dem som anser sig förmer än andra?” [Iblees] svarade: ”Jag är bättre än han; mig har Du skapat av eld – honom skapade Du av lera.” [Gud] sade: ”Bort härifrån! Utstött skall du vara och Min förbannelse skall [följa] dig till Domens dag!” (38:71-77)

När Allah den Upphöjde skapade människan, bad han änglarna att böja sig för honom. Satan vägrade direkt eftersom han trodde att han var en överlägsen skapelse än människan eftersom han var gjord av eld. Denna olydnad mot Allah fick honom att fördrivas från himlen för alltid.

Även i livet stöter vi på saker som vi känner inte är meningsfulla för oss i Islam, men vi måste lyda Allahs befallning eftersom Han designade världen med underliggande visdom som är outgrundlig för människor. Lita på Allah och lydnad till Honom även om vi inte förstår vissa situationer ger oss Hans kärlek och hindrar oss från att bli arroganta som Iblis gjorde.

Poängen med sådana berättelser i Koranen är att vi ska mäta budskapet bakom dem och tillämpa dem på vårt världsliga liv.

 

3. Satan är mänsklighetens eviga fiende

[Till Adam sade Gud]: ”Adam! Lev nu, du och din hustru, i denna lustgård och ät vad ni önskar [av dess frukter]. Men kom inte nära detta träd! Annars kan ni råka i synd.” Men genom listiga antydningar lät Djävulen dem förstå något som de hade varit omedvetna om, nämligen att de var nakna. Och han sade till dem: ”Er Herre har förbjudit er [att komma nära] detta träd just för att hindra er att bli änglar eller [sådana] väsen som lever för evigt.” Och han svor och bedyrade för dem: ”Jag är er gode rådgivare [som vill ert väl]!” Så bedrog han dem med sitt listiga tal. Och när de hade smakat av trädets [frukt] blev de medvetna om sin nakenhet och försökte skyla sig med blad från lustgården som de fäste ihop. Men då kallade deras Herre på dem: ”Har Jag inte förbjudit er [att gå nära] detta träd och varnat er att Djävulen är er svurne fiende?” (7:19-22)

[Men i lustgården] sade Han: ”Ned härifrån, båda! Ni skall alla, [ni och era efterkommande, ha er boning på jorden och] vara varandras fiender! Men om ni nås av Min vägledning – och ni kommer att nås av den – skall den som följer Min vägledning inte gå vilse och han skall besparas lidande [i det kommande livet]. (20:123)

På flera ställen i Koranen varnar Allah oss för att Iblis är vår största fiende. Han arbetar på ett så smart sätt att han aldrig direkt säger åt oss att begå en synd eller ett fel. Snarare glorifierar han olagliga handlingar, och de ser tilltalande ut för människor eftersom vi är viljesvaga och våra nafs (egot) får det bästa av oss.

Detta framhävs i berättelsen om profeten Adam där Allah befallde honom och hans fru att hålla sig borta från ett visst träd. Satan fick trädet att se extremt attraktivt ut för dem, och det gav näring till deras nyfikenhet. De gav efter och var olydiga mot Allah, vilket ledde till att de sändes ner till jorden.

Satan vill aldrig ha det som är bra för människan, vilket är Allahs barmhärtighet och förlåtelse, eftersom han gjorde sig av med dem, så han lovade att vilseleda människor också. Detta är något vi måste komma ihåg att gå igenom våra dagliga liv för att inte falla offer för Satans onda knep.

 

4. Omvändelse gör hela skillnaden

De svarade: ”Herre! Vi har gjort oss själva orätt. Om Du inte ger oss Din förlåtelse och förbarmar Dig över oss är vi helt visst [för alltid] förlorade.” (7:23)

Både Adam och Satan begick synder genom att inte lyda Allah, men den stora skillnaden mellan de två var att Adam erkände sin synd och sökte förlåtelse, medan Satan lät sin arrogans och stolthet råda.

Människor är inte fria från synd, och det är Guds oändliga barmhärtighet som håller oss igång. Om vår omvändelse skulle vägas mot hans nåd, skulle vi vara dömda. Den här delen av berättelsen om profeten Adam lär oss att erkänna våra synder och fortsätta att söka förlåtelse från Allah kontinuerligt, eftersom vi alltid är i behov av honom, men han behöver oss inte.

Att acceptera hur små och låga vi är i Allahs ögon är en form av att förhärliga honom. Vi måste alltid komma ihåg att våra synder inte är större än Allahs nåd.

Berättelser om profeterna i Koranen syftar till att utbilda människor om karaktär, moral, värderingar och etikett, eftersom dessa saker är tidlösa. Det är därför vår skyldighet att läsa den heliga boken med introspektion och tillämpa dessa budskap i vårt dagliga liv för att bli de bästa versionerna av oss själva.