Zakah (Allmosa) och dess viktiga roll i Islam

Muhammad Mojlum Khan

 

En troende förväntas uppfylla alla sina behov i lika stor utsträckning, oavsett om de är materiella eller andliga, eftersom en sådan balans i alla områden i ens liv gör att man kan tjäna Gud den Allsmäktig på det mest effektiva sätt medan man samtidigt, uppfyller sina världsliga behov.

Kort sagt, är det islamiska levnadssättet en balanserad en, när den förverkligas. Den skapar ett samhälle som inte bara är strikt i sin respekt för det gudomliga systemet (Sharia) men är också dynamisk och välmående, det idealiska islamiska samhället!

I ekonomiska termer söker dock muslimen att upprätta ett samhälle där social rättvisa och jämlik fördelning ska råda så att en del av samhället inte diskriminerar och frodas på bekostnad av resten av samhället.

Faktum är att det idealiska islamiska samhället strävar efter att avskaffa alla former av diskriminering, fördomar, klasskillnader och ge lika möjligheter till alla medlemmar i samhället, även om, enligt vissa islamiska lärda, islam inte föreställer en absolut jämlikhet i frågan om distribution av ekonomiska resurser mellan individer eftersom i praktiken skulle det helt enkelt inte kunna bli genomförbart.

Zakahs sedvänja är utan tvekan en av de mest diskuterade och analyserade aspekter av den islamiska ekonomin. Det är kanske så eftersom zakah är en av de fem viktigaste pelarna i islam tillsammans med Shahadah (trosförklaring), Salat (dagliga bönerna), Sawm (fastan under Ramadan) och Hajj (pilgrimsfärd till Mecka).

Inte överraskande, när Koranen gör en referens avseende bön, samtidigt hänvisar det till zakah. Här är ett exempel:

De som tror och lever ett rättskaffens liv och förrättar bönen och hjälper de behövande skall helt visst få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (2:277)

Det finns inget tvivel om att zakah är en grundläggande princip i islam. Men frågan uppstår, Vad är zakah, och vad är dess roll i en islamisk ekonomi? Jag börjar med den första delen av frågan.

 

Vad är zakah (allmosa)?

Det arabiska ordet ”zakah” generellt översättas med ”dålig grund” eller ”religiös avgift” men det betyder bokstavligen rening, tillväxt, välsignelse och uppskattning. Islamiskt sett är dock zakah gemenskapens andel i den producerade rikedomen. Mer specifikt, enligt M. Umer Chapra, den berömda islamiska ekonom, är zakah muslimens finansiella plikt ”att betala ur sin nettoförmögenhet eller jordbruksproduktionen en viss angiven andel som oumbärlig del av sina religiösa plikter, om dessa är högre än zakahs gränsvärdet.”

Även om vissa författare felaktigt hänvisar till zakah som välgörenhet, är det inte välgörenhet. Al-Sadaqah är välgörenhet i motsats till zakah som är en obligatorisk religiös plikt som har påbjudits av Gud Allsmäktig över alla muslimer vars förmögenhet överskrider den föreskrivna gränsen. Om en persons förmögenhet överstiger denna gräns, han/hon är skyldig att betala 2,5 % av den totala inkomst eller förmögenhet till Bait Al-Mal (statskassan) årligen för underhåll av fattiga och behövande. För att citera profeten, frid vare med honom:

”Rikedomen (d.v.s. zakah) bör tas från de rika och ges till de fattiga.”

Kort sagt, alltså, i en muslimsk stat de lyckliga muslimerna är skyldiga att ta hand om sina mindre lyckligt lottade bröder och systrar, däribland de icke-muslimska medborgarna i staten. Efter dessa inledande anmärkningar, nu skall vi titta närmare zakahs sedvänjan.

 

Syftet med zakah

Men inga andra påbud gavs dem än att dyrka Gud med ren och uppriktig tro liksom de som i gångna tider sökte sanningen, och att förrätta bönen och att hjälpa de behövande. Detta är den sanna, i människans natur nedlagda religionens klara och evigt giltiga [påbud]. (98:5)

Som en av de fem grundpelarna i islam, är allmosa främst en handling av dyrkan. Medan bön, även en handling av dyrkan, utförs genom att deklamera, fysiska positioner och prostration, kräver allmosa att man fördelar sin förmögenhet till de fattiga, utblottade och behövande i samhället i lydnad till Guds bud eftersom enligt Islam, all rikedom, egendom och skatter som finns på jorden tillhör slutligen till Gud allena.

Så även om Gud allsmäktig är den slutliga ägaren av alla saker, har Han ändå tillåtit människan att utnyttja allt som finns på jorden, men på ett rättvist och skäligt sätt. Dock har människan (som är omättlig och hagalen av naturen) inte alltid utnyttja det rättvist och skäligt. Därför har Gud den Allsmäktige ordinerat zakah. Som sådan är allmosa, förutom att vara en handling av dyrkan, också en unik fördelningsmekanism som syftar till att säkerställa att rikedom och egendom inte exproprieras och endast styrs av ett fåtal personer. Och att alla kan njuta lika av de välsignelser och gåvor som jorden producerar genom Guds gudomliga vilja.

Dessutom är zakah också en andlig reningsprocess som försöker undertrycka människans oönskade önskningar och nycker och därigenom försöker förbättra och höja människors personlighet. Mer kommer vi att nämna om detta senare. Sammanfattningsvis, är det huvudsakliga syftet med zakahs sedvänja att säkerställa att jordens materiella resurser fördelas rättvist och jämlikt bland alla, medan å andra sidan, har Gud den Allsmäktige lovat att välsigna och multiplicera rikedomarna hos dem som betalar zakah i lydnad till Hans befallning. Som Koranen säger med hänvisning till profeten Moses och hans följeslagare:

Min nåd skänker Jag dem som fruktar Gud och ger åt de behövande och som tror på Mina budskap… (7:156)

Koranen säger också:

DE SOM ger av vad de äger för Guds sak kan liknas vid sädeskorn som ger sju ax och vart ax bär hundra korn. Gud mångdubblar avkastningen för den Han vill; Gud når överallt och Han vet allt. (2:261)

Efter att kort förklarat det huvudsakliga syftet med zakah, ska vi nu försöka belysa zakahs roll i en islamisk ekonomi.

 

Zakahs roll i islamisk ekonomi och samhälle

Eftersom sedvänjan med zakah är en viktig del av den islamiska ekonomin, dess roll är både mångsidig och långtgående, inte minst eftersom zakah är grunden för allt offentlig finansering i islam. Men för enkelhetens skull kan vi säga att zakahs roll inom en islamisk ekonomi omfatta tre sfärer, nämligen den moraliska sfären, det sociala området och den ekonomiska sfären. Låt oss kort förklara närmare dem.

 

Den moraliska sfären

Vi har redan nämnt det faktum att en av zakahs viktigaste funktioner är att ingjuta moraliska kvaliteter och hederlighet i människan. Här, är det dock nödvändigt att överväga den roll som zakah spelar i muslimens moraliska utveckling i detalj. Enligt de islamiska ekonomerna, är en av zakahs viktigaste roll i den islamiska ekonomiska ordningen att ”tvätta bort girighet och habegär hos de rika” och därmed att underminera den överdrivna och överambitiösa rikedomsinsamlande attityd hos vissa delar av samhället.

Men, jag vill betona att Islam inte är anti-rikedom, så att säga, tvärtom, islam uppmuntrar laglig sökande av rikedom. Ändå är islam emot den överdrivna materialistiska attityden som vissa människor tenderar att exemplifiera.

Ändå är människan av naturen en självisk och girig varelse, och som sådan är sällan nöjd med sin lott. Ju mer man får, desto mer man längtar efter. Kort sagt, hennes omättliga jag vet inga gränser. Med hänvisning till människans omättliga och ansamlande natur säger Koranen:

NI FINNER ert nöje i att överglänsa varandra i rikedom och världsliga framgångar ända till dess ni står vid gravens rand. Ack nej! En dag skall ni få veta [ert misstag]! Ja, en dag skall ni få veta [ert misstag]! (102:1-4)

Likaså profeten Mohammed sade:

”Hade det funnits två berg av rikedom för Adams son, skulle han ha sökt den tredje, ingenting annat än jorden kan fylla Adams sons mage.” (Bukhari)

I ljuset av detta, är zakahs roll i främjandet av moraliska egenskaper och attribut hos människor i ett islamiskt samhälle exceptionell, eftersom den uppmuntrar och även fastställer en känsla av moraliskt ansvar hos de rika så att de hjälper till de fattiga och de mindre lyckligt lottade medlemmar i samhället och försöker på så sätt trycka ner sin hänsynslösa girighet och själviskhet för att skapa ett samhälle som är omtänksam, kärleksfull, rättvis och jämlik.

Kort sagt, är zakahs roll i utvecklingen och förstärkande av moraliska egenskaper som ”självuppoffring och godhet och undertryckandet av själviskhet och girighetens onda egenskaper bland folket inget litet bidrag”.

 

Den sociala sfären

”Islam har skapat ett samhälle mer fri från utbredd grymhet och socialt förtryck än något annat samhälle någonsin i världen förut.” (H G Wells, The Outline of History)

Även om zakahs roll i den islamiska ekonomiska ordningen är både mångsidig och långtgående, på samhällsnivå är zakahs huvudmål att utrota fattigdomen. Och det här är ett mycket viktigt mål som, enligt min ödmjuka åsikt, får ännu större betydelse med tanke på att vissa av världens rikaste länder råkar vara muslimska men ändå, konstigt nog, är fattigdomen utbredd i den muslimska världen. Varför?

Det enkla svaret är att i dessa länder styrs rikedom till stor del av en grupp eliter som bryr sig inte för de fattiga och behövande. Ännu värre, dessa eliter undviker också att betala zakah så att de fattiga och behövande i samhället bokstavligen tvingas att stjäla eller tigga efter välgörenhet. Inte överraskande är situationen i muslimska länder idag både desperat och alarmerande, inte bara därför att eliten i dessa samhällen föredrar att inte betala zakah, men också för att de bryter flagrant mot islamiska bud när det gäller zakahs skyldighet. Kanske borde de fundera över kalifen Abu Bakrs ord: ”Vid Gud, kommer jag att föra krig mot dem som skiljer mellan Salat och zakah.” Ännu viktigare, Profeten sade:

”Han är inte en sann muslim, den som äter sig mätt medan hans granne går hungrig.” (Al-Albani)

Sådan är vikten av välgörenhet och zakah i islam.

Kort sagt, på samhällsnivå, är en av zakahs mest betydelsefulla mål att utrota fattigdomen, moder till alla sociala problem, genom att se till att de rika lever upp till sitt sociala ansvar genom att fördela en del av sin förmögenhet och rikedomar till de fattiga och behövande i samhället i stort.

 

Den ekonomiska sfären

Profeten Mohammed sade:

”Den som erbjuder böner men betalar inte zakah, kommer hans böner att vara förgäves.” (Al-Mundhiri)

Otvivelaktigt är en av zakahs mest betydelsefulla roller i en islamisk ekonomisk ordning att ”förhindra morbid ansamling av rikedom i ett fåtal händer och låta den spridas innan det antar hotande proportioner i händerna på sina innehavare.” Med andra ord garanterar zakah att rikedom och egendom inte blir exproprierad och kontrollerad av en del av ett samhälle till nackdel eller total uteslutning av resten av samhället.

Som vi kan se är zakah en distributiv mekanism par excellence eftersom den syftar till att införa ett samhälle där rikedom, varor och tjänster är både rättvist och jämt fördelade och att muslimer tar hand om varandra, så att orättvisor och orätt elimineras å ena sidan medan fattigdom och hunger lindras å den andra.

Koranen påminner ständigt de troende att Gud befaller rättvisa och att göra det goda och undvika det onda. Muslimer måste återvända till detta budskap om rättvisa, ärlighet och jämlikhet. Och ju förr de gör det, desto bättre.