Wirathu: Burmas sponsrade terrorist

Habib Siddiqui – Onislam.com

Burmas terrorist, buddhistmunken Aschin Wirathu är oberörbar inom landet. År 2003 dömdes han till 25 års
fängelse, men släpptes under 2010 tillsammans med andra politiska fångar. De flesta välinformerade observatörer
visste orsaken till varför denna anti-muslimska fanatiker befriades av regimen. Han skulle fungera som sin pit
bull och uppviglare av hatbrott och etnisk rensning mot det muslimska minoritet, framförallt rohingya folk som
bor i Arakan (Rakhine) delstaten Burma (även känd som Myanmar) och som gränsar Bangladesh.

Wirathu fortsätter att leverera för regimen. Han har faktiskt blivit den burmesiska buddhismens ansikte. Hans
”969” fascistisk rörelse har lett omfattande hatbrott och folkmordskampanjer mot den muslimska minoriteten över
hela det buddhistiska dominerade land, och har gjort på ett brutalts sätt mer än en miljon muslimer hemlösa.

Många burmesiska muslimer riskerar sina liv för att komma ur denna håla av hat och intolerans, en gång kallade
Burma. Så skrämmande är situationen i Burma, framförallt i Rakhine staten, att även de rohingya flyktingarna som
lever under fruktansvärda förhållanden i provisoriska läger inne i Cox Bazar distrikt i Bangladesh inte vill
återvända till sina förfäders mark inne i det buddhistiska landet.

Wirathus sexistiska anmärkningar

Detta är vad den buddhistiska terrorismen har gjort med sina offer! Och Wirathus signaturen finns överallt på
alla sådana folkmords aktiviteter mot muslimerna sedan hans frigivning från fängelset.

Under de senaste dagarna har Wirathu igen visat vilket sorts monster och ful djävul han är. Han hade fräckheten
att kalla FN:s särskilda sändebud, Yanghee Lee, ”satkäring” och ”hora”.

Så vad var Yanghee Lees brott?

Lee, som var på en tio dagars resa till Burma, sade att rohingya utsätts för systematisk diskriminering. Hon
kritiserade förslaget till lagstiftning, som föreslagits av en koalition av nationalistiska buddhistmunkar, som
omfattar begränsningar av interreligiöst äktenskap och religiösa konverteringar.

Alla dessa förslag och att kalla en spade för en spade var för mycket för den buddhistiska munken Wirathu att
svälja. Fredag den 16 januari 2015 talade han vid en offentlig demonstration där han kritiserade FN:s
inblandning och personligen attackerade Lee, enligt lokala medier.

”Vi har förklarat vad rasskyddslagen innebär, men satkäringen kritiserade lagarna utan att studera dem
ordentligt”, sa han från scenen till publiken.

”Anta inte att du är en respektabel person på grund av din position. För oss är du en hora.” Han tillade: ”Du
kan erbjuda din röv till kalars om du så önskar, men du ska inte sälja ut vår delstat Rakhine.”

Och ändå, trots världs fördömanden för sina sexistiska och kränkande kommentarer, Burma regeringen har inte
tystat sin pit bull, den svärande munken, Wirathu.

Jag är inte förvånad. Som redan antytts, är han deras kille, som gör sitt onda, spelar sina spel, och etnisk
rensar muslimer från Burmas ansikte, vilket var/är alla sanktionerade av Burmas regering i årtionden.

Diskriminering som statspolicy

Fortify Rights, en människorättsgrupp, lade fram förra året bevis som visar att diskriminering av rohingya
muslimerna var en statlig policy. Det var överlagt och egensinnig. Det sade att regeringens order, som visas i
läckta dokument, uppgick till ”statlig policy av förföljelse” i delstaten Rakhine.

I en rapport sade Fortify Rights att den hade analyserat tolv regeringsdokument från 1993 till 2013, och fann
att regeringens politik införde ”omfattande restriktioner på de grundläggande friheterna för rohingya muslimer i
Burmas Rakhine delstat.” Denna politik begränsade rohingyas ”rörelse, äktenskap, barnafödande, hem reparationer
och byggande av moskéer” enligt dokumenten. Rohingya muslimer i delstaten Rakhine är också förbjudna från att
resa mellan församlingar, eller ut ur Rakhine, utan tillstånd, enligt rapporten.

Rapporten sade att en regerings ordning föreskrev att gifta rohingya par i delar av delstaten Rakhine inte kan
ha mer än två barn, medan ett annat dokument sade att rohingya var tvungen att ansöka om tillstånd för att gifta
sig, i vad rapporten beskrev som en ”förödmjukande och ekonomiskt oöverkomlig” process.

Ett dokument som publicerades i rapporten sade att tjänstemän kunde tvinga en kvinna att amma sitt barn om det
fanns tvivel om huruvida hon var barnets biologiska mor.

Restriktionerna mot Rohingyas har varit kända sedan längre tid, men vad som var nytt för världssamfundet i
februari 2014 var att aktivisterna sade att de hade officiella order som utfärdats av den buddhistiska
dominerade lokal regering i delstaten Rakhine.

Ett år närmar snart sedan publiceringen av rapporten från Fortify Rights och ingenting har hänt för att motivera
den kriminella Burma regimen och dess mordgräsrötter inom det större buddhistiska samfundet att ändra sin
folkmordspolitik mot Rohingya, som förblir de mest förföljda människor i vår tid.

Endast bitande sanktioner

Den 26 januari 2015 antog FN en resolution som uppmanar Burma att ge Rohingya medborgarskap.

Det är högst osannolikt att Burmas regim kommer att göra det. Dess pit bull, den burmesiska buddhismens ansikte,
har redan öppnat sin fula mun och förolämpad FN, där Burma förblir en medlemsstat. FN chefen för mänskliga
rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, har uppmanat Burmas religiösa och politiska ledare att entydigt fördöma alla
former av uppvigling till hat inklusive den motbjudande offentliga personliga attacken mot Yanghee Lee.

Istället för en ursäkt har Wirathu försvarat sitt personliga angrepp på FN:s särskilde rapportör Yanghee Lee,
med att säga att ledande munkar hade använt samma språk i det förflutna, även vid det heliga Shwedagon Pagod.

Buddhistmunkarna är en mäktig politisk lobby i Burma. Med ett allmänt val planerat i år tvivlar jag att någon
politisk ledare skulle tala upp och riskera att Wirathu och de fascistiska munkarna skulle vända sig emot dem.
Det bör också noteras att ett buddhistiskt kloster kod, kallad Patimokkha, möjliggör användning av sådana
missbruk ord som användes av Wirathu.

Det vore därför dumt av världssamfundet att förvänta sig det oväntade inifrån Burma. Det måste vidta åtgärder
som är meningsfulla och att stoppa utrotningen av Rohingya.

Som jag har sagt ett antal gånger, att enbart belöna med morötter en oregerlig åsna inte kommer att göra
tricket. Endast bitande sanktioner kan nyktra till Burmas paria regim och dess pit bull Wirathu. När de känner
smärta kommer de att vet vad som har bidragit till deras smärtor och förhoppningsvis kommer de att ändra sin
demoniska kurs till det bättre.