ISIS nedgång är uppenbar, men terroristorganisationen och dess filialer har fortsatt att göra skada.
Samtidigt blir extremhögerterrorismen mer och mer hotande, ännu mer sedan Christchurch-attackerna i mars
2019. För statsvetaren Jean-Pierre Filiu kan ”2020 således bli det år då globalisering och spridning
bekräftas. av denna nya form av terrorism.” Låt os förklara det.

Abu Bakr Al-Baghdadis död, som tillkännagavs av USA den 27 oktober, blev ett allvarligt slag mot
terroristorganisationen Islamiska staten som fem år efter utropen av ”kalifatet” förlorade kontrollen
över sin sista territorierna i Syrien 2019.

Men Daesh är tyvärr inte död, den fortsätter att utföra attacker runt om i världen, vilket bevisar den
faran som den utgör. I Nigeria tog på sig en filial till terroristgruppen i december 2019 ansvaret för
avrättningen av 11 personer som presenterades som kristna i en video. ”Ett meddelande till kristna runt
om i världen” mitt i julfirande som syftade till ”att hämnas” Abu Bakr al-Baghadis chef, sade
terroristerna.

Några månader tidigare tog på sig Daesh ansvaret för en serie attacker mot kyrkor på Sri Lanka, mitt i
påskfirandet, som dödade 259 personer. Sri Lankas myndigheter har emellertid sagt att inga bevis som
länkar IS och angriparna har hittats.

Efter Christchurch är hotet från extremhögerterrorism starkare

Parallellt präglades 2019 av flera terroristhandlingar som utfördes av individer från västvärldens
extremhöger. Den alvarligaste av dem, massakern i moskéerna i Christchurch i mars, den värsta som
någonsin har begåtts i Nya Zeelands historia som resulterade i 51 dödsoffer.

Attacken i Christchurch, inspirerad av flera extremhögerattentat som begicks de senaste åren som i Norge
2011, fungerade som ett exempel för andra attacker som inträffade under 2019, som attacken på Poway
synagoga i Kalifornien, i april, och attacken mot Halle synagoga i Halle, Tyskland, i oktober. Ännu
dödligare var den anti-mexikanska massakern i El Paso i USA som resulterade i 22 dödsoffer i augusti.

I Frankrike varnade en parlamentarisk rapport i juni 2019 om ”terrorismens frestelse” hos
extremhögergrupper. Flera planer för attacker från extremhöger har blivit avslöjat men hotet finns där,
mycket starkt, vilket framgår av attacken på moskén i Bayonne som utfördes i oktober 2019 av en person
som hade skolats in extremhögers ideologi. De franska myndigheterna har dock ännu inte betraktat det som
en terroristhandling.

”Förhållandena verkar mogna för att vit överhöghet ska fortsätta att inspirera andra terrorhandlingar
2020”

För statsvetaren Jean-Pierre Filiu, som förklarar det i en artikel i den franska dagstidning Le Monde, i
2020 ”finns det tyvärr ingen anledning att tro att kedjereaktionen, som redan orsakat terrorattackerna i
Christchurch, Poway, El Paso och Halle, ska stanna av”, i en tid då ”teser om ’den stora ersättningen’,
en gång marginell, infiltreras mer och mer öppet i den offentliga debatten i de västerländska
demokratierna”.

”Utöver detta mycket gynnsamma sammanhang finns även svårigheter med att identifiera sådana ”ensamma
vargar” innan de går till handling eftersom de inte är knutna till någon organiserad organisation, men
påstår sig tillhöra dessa rasistiska och paranoida grupper”, påminner också Jean-Pierre Filiu.

”Tyvärr står vi inför människor som radikaliserar sig själva, ensamma, via Internet och som kan gå till
handling. Om de agerar, hur kan man identifiera dem innan? Arbetssättet är horisontellt, det finns ingen
ledare, men det finns en doktrin, det bildas grupper utan ledare. (…) Men det finns bakom allt ett
teoretiskt material” förklarade statsvetaren Stéphane François.

”Förhållandena tycks vara på plats för att vit överhöghet ska fortsätta att inspirera andra
terrorhandlingar 2020″ säger Jean-Pierre Filiu. 2020 kan således bli det år då globaliseringen och
spridningen av denna nya form av terrorism bekräftas.”