IF Redaktion
Den kampanj om en mittenregering som startades för några veckor sedan, när det blev klar för alla att det blir maktskifte, fortsätter även om man inte längre nämner det vid dess namn. Men för att förverkliga det måste man se till att det inte finns något vänster alternativ och därför har misskrediterandet av Vänsterpartiet intensifierats.
Det som är intressant i detta spel är att Tidöpartiernas fortsatta extremhöger politik och stöd till Israel, är central i både den politik som en ”mittenregering” kommer att implementera och de argument som används mot Vänsterpartiet.
När blev stödet till Israel det som avgör om ett parti är regeringsduglig? Det är en fråga som Magdalena Andersson och Socialdemokraterna borde svara eftersom när man tar bort all oljud kring Vänsterpartiets oduglighet det som finns kvar är just det, antisemitism vilket i dag innebär antisionism som är ett uttryck för kritik till Israel och den sjuka ideologin som styr det.
Låt oss vara tydliga, för att vi vet att klippa och klistra uttalande används så flitigt att extremhöger och sionister för att misskreditera sina motståndare, vi kompromissar inte i kampen mot antisemitismen när den handlar att bekämpa hat mot judarna, vi muslimer vet själva hur det fungerar, islamofobin är idag institutionaliserad i Sverige och politikerna skäms inte om att öppet visa sitt hat och förakt på muslimerna, därför vet vi hur viktigt är det att kämpa mot antisemitismen och islamofobin, men det innebär inte att vi accepterar den felaktig användning av antisemitismen för att ursäkta ett land, Israel, och dess ideologis, sionism, terror och folkmord.
Israels folkmord på palestinierna som fortfarande pågår har tydligt avslöjat det som många viste sen tidigare, sionismen är en sjuk ideologi som har utnyttjat antisemitismen som en paroll för att dölja sina egna brott. Från Jeremy Corbyn i Storbritannien till Zohran Mamdani och Abdul El-Sayed i USA, för att nämna några, har alla blivit anklagat för antisemitism, inte för att de hatar judar eller sagt att de gör det (Richard Jomshof har sagt att han hatar Islam och givetvis muslimer och ingen anser det som ett problem i svensk politik) utan för att de inte står bakom Israel och har det landet som sin första prioritet.
När det blev känt att vänsterpartisten Ilona Szatmári Waldau hade skrivit ett stödbrev till en dömd terrorist kallade Magdalena Andersson det för fruktansvärt. Är det inte fruktansvärt att mitt i ett pågående folkmord åker vår Utrikesminister till det landet som begår folkmordet, Israel? Var det inte fruktansvärt för Magdalena Andersson? Varför sa hon inte det lika tydlig och klart?
Det är uppenbarligt att all ståhej kring Vänsterpartiet har ingenting att göra med det politik de skulle vilja driva om de ingår i den kommande regeringen, det har varit känt sen ganska länge. Och att partiet eller dess partiledare, Nooshi Dadgostar, har inte kontroll på sina medlemmar är också är ett svepskäl, det är inte det som oroar etablissemangen och lobbyn bakom kulisserna. Det som verkligen skrämmer dem är att med Vänsterpartiet i den kommande regeringen kommer att omkullkastas alla försök att gräva ner och få folk att glömma Israels folkmord.
Medierna är också en del av denna demoniserings kampanj, de har sen länge valt att ställa sig på Israels sida och vinklat både nyheter och debatter till dess fördel. Man berättar aldrig att Hamas och andra palestinska organisationer är stämplade som terrorister av just de länder som stödjer Israel och inte av alla länder i världen, och om vi ska kategorisera vissa handlingar som terror borde alla liknande handlingar hamna i samma kategori men det gör de inte, Israels handlingar alltid ursäktas, förklaras eller tystas ner men aldrig betraktas som terrorhandlingar.
Med tanke på det är det inte konstigt att det är just medierna som driver denna kampanj mot Vänsterpartiet och samtidigt driver fram idén om en mittenregering, Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna, ett Tidösamarbete 2.5.
Så, om Magdalena Andersson borde svara frågan om när blev stödet till Israel det som avgör om ett parti är regeringsduglig, finns det en annan fråga som vi alla borde ställa oss, är det OK att våra politiker placerar försvaret av Israel som det viktigaste att tänka på när man ska bilda regering? För det är just det som kritiken mot Vänsterpartiet handlar om. Risken är stor att vi så småningom blir som USA, där man måste svära lojalitet till Israel för att kunna bli vald.
Om vi vill ha en svensk regeringen som verkligen tar Sverige på allvar och vill göra Sverige till Sverige igen, givetvis inte det Sverige som Jimmy Åkesson drömmer om utom det verkliga Sverige, måste vi se till att maktskifte sker och att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet är med.
