Tarim, den islamiska kulturens huvudstad

rnw.nl

År 2004 beslutade ISESCO att nominera varje år tre städer som huvudstäder för den islamiska kulturen, en i den arabiska
världen, en i Asien, och den tredje i Afrika. Efter detta kriterium, valdes i år Tarim i Jemen, Dushanbe i Tadzjikistan och
Moroni i Komorerna.

ISESCO: s VD, Abdulaziz Altwaijri, konstaterar att ”Tarim är en av ikonerna i den islamiska kulturen och har påverkat
världen med sin klara utstrålning, intellekt och kunskap. Staden har lämnat efter sig ett arv i form av manuskript och namn
på berömda tänkare och forskare som spred den islamiska trosbekännelsen i sydöstra Asien och västra och södra Afrika, något
som fortsätter än i dag.”

Namn och plats

Tarim är en av de städerna med bra rykte i Jemen. Det ligger längs dalen Hadhramout.

Enligt kunniga i historien fick Tarim sitt namn av kungen Tarim Bin Al Sekoon Bun Al Ashras från Kinda klanen. Andra säger
att staden skapades och kallades efter kungen Tarim ibn Hadhramout ibn Saba den yngre medan det finns de som tror att staden
grundades av kung Asaad Al Kamil.

Från starten, Tarim med sitt kungliga namn, spelade en ledande roll. Det var huvudstad för alla kungar från Kinda klanen och
hade en permanent kontakt med staden Sana och senare med den självständiga rike Hadhramout.

Islamisk period

Tarim omfamnade Islam vid tiden för profeten Muhammed. Stadens första guvernör som utsågs av Profeten själv var Ziyad ibn
Labid al Bayadi al Ansari. Under den islamiska perioden blev Tarim ett centrum för religiös undervisning i Jemen, där
fortfarande betraktas som Hadhramouts huvudstad. Under mer än sex hundra år var staden hem för religionsundervisnings
grupper samt specialundervisning i lärandet och memorerande av Koranens text.

Många historiker och resenärer lovordade staden, bland dem al Hamadani, som beskriver den som en ”fantastisk stad”. Al Emad
Al Hanbali beskriver staden i sin bok Al Dhahab Shadharat (Guld citaten) som ”en av dem som har milt klimat, bördig jord och
rent vatten. Sedan antiken är den en fristad för den fromma och kloka. Det är också den plats där den ärofulla Al Alawi klan
bor. Vid en tidpunkt fanns det här 300 akademiker på Mufti nivå. Under stadens mark, ligger resterna av 70 hjältar som
kämpade med Profeten i slaget vid Bader.”

Folket i Tarim är också känd för sina långa resor genom vilka de spred den islamiska tron främst till Indien, Indonesien,
Singapore, Filippinerna, och på andra håll i östra Asien. Samtidigt fick Tarim besök av många kunskapstörstiga människor
från Jemen, Fjärran Östern och Västafrika, stimulerade av de många forskningscentra och välrenommerade forskare som fanns i
staden. Bland de viktigaste centra för religionsvetenskap som fortfarande existerar finns Koranskola Abu Murayama Tarims
religiösa skola.

Tarims unika arkitektur

Tarim är känt för sin fantastiska arkitektur baserad på lera, som under århundraden har stått emot tidens tand. De består av
en grupp monumentala byggnader såsom palats, moskéer och fästning. Staden har fortfarande byggnader som är nästan 800 år
gamla.

Från tolfte århundradet f.Kr., upplevde staden en nästan kontinuerlig utveckling genom påverkan av invandrare som reste till
östra Asien. Tarims sociala elitbyggde magnifika residens med modern byggteknik.

Tarims rymliga bostäder kännetecknas av sin unika skönhet som återspeglas i en känslig och distinkt arkitektur.
Byggnadsmaterialet var adobe. Väggarna är färgrikt dekorerade och fönster och dörrar har poetiska och koranverser
ingraverat.

Moskéer

Moskéer är en av de mest betydelsefulla kulturella aspekter på Tarim. Det påstås att på höjden av stadens storhet fanns det
mer än 360 moskéer. Några av dem finns fortfarande kvar som tysta vittnen om Tarims stora civilisation.

Al Wa’al moské är en av de äldsta i Tarim, byggd under det sjunde århundradet. Stadens största moské är Al Jame.

Al Mihdahr minaret

Al Mihdahr minaret är en av de mest berömda av Tarims minareter. Hans rykte beror huvudsakligen på att den 40 meters höga
minaret gjord av lera är den högsta i den islamiska världen.

Väggar, palats och fästningar

Tarim var omgiven av en mur med tre olika ingångar. Här finns också borgar och fästningar med influenser av asiatisk,
grekisk och afrikansk arkitektoniska stilar. Den främsta fästning är Al Rannad som fungerade som högkvarter de förislamiska
härskarna. För närvarande är under ombyggnad för att användas till kulturella aktiviteter.

Exceptionell manuskript

I Tarim finns manuskript biblioteket Al Ahqaf, den andra bibliotek i landet efter Manuskripts Hus i Sana. Den innehåller
mer än 6 200 handskrifter och 1 600 böcker om olika ämnen. Den nederländska regeringen stödde biblioteket under 1996 genom
att tillhandahålla modern utrustning, möbler och andra verktyg.

Den gröna Tarim

Tarim var känd för sina gröna omgivningar, där merparten av befolkningen arbetade i jordbruket. Dadelpalmer är stadens
vanligaste produkt som också har en omfattande biodling.

Aktiviteter

Under ”Tarim, Islamisk Kultur huvudstad 2010” kommer att genomföras 111 olika aktiviteter som utställningar, symposier,
festivaler och kulturella forum. Man kommer att hålla även en malaysisk, indonesisk och turkisk kultur vecka tillsammans
med andra arabiska och islamiska bidrag.