Agencia Efe – noticias.terra.com.pe

Salafisterna inträde i den politiska diskussion har utlöst larmet i Egypten, där man ser med rädsla ankomsten av dessa anhängare av en hård islam till ett område som de inte har berört tidigare.

”Vi ser inget lagligt hinder mot vår politisk deltagande i parlamentet och i den lokala administration eftersom det är ett sätt att predika och sprida vårt budskap till olika grupper i samhället” stod det i salafisterna uttalande om sin avsikt att delta i den politiska debatten.

Efter att deras uttalande offentliggjordes den 12 mars, rapporterade lokala medier om salafisternas avsikt att delta i septembers parlamentsval med upp till sju olika partier, en gest som de andra politiska krafterna ser med misstänksamhet.

”Sedan december 2010 står det klart att de har planer på att försöka få 20 eller 25 procent av platserna i nästa parlament, sade till Efe ansvarige för islamiska grupper i Ibn Khaldun Center, Ali Sid, en expert på salafisterna som gör en av de mest rigorösa och ortodoxa tolkningar av islam.

Ali Sid berättade för Efe att Salafisterna, som hittills inte hade ingripit i politiken, ”arbetar lite i taget” och sa att deras strategi är att utöka sitt inflytande i förre presidentens Hosni Mubaraks Nationella demokratiska partiet som fortfarande kontrollerar många av de egyptiska institutioner.

”De började röra sig i provinserna sedan tillkännagivandet av de konstitutionella reformerna”, tillade Ali Sid, som sa det är där de är mest populära.

Förstörelse av muslimska helgedomar, vars dyrkan betraktar salafisternas som kätterska, eller avskurning av en kristens öra, har varit föremål för kritik och avvisande reaktionerna i olika sektorer i samhället, även om salafisterna har nekat upprepade gånger att de stod bakom dessa attacker.

Högsta Rådet för de väpnade styrkorna, som styr Egypten sedan Mubaraks fall den 11 februari, klev fram och sade att landet kommer inte att bli som Iran eller Gaza och att de kommer inte att tillåta att ”extremistiska strömmar styr Egypten.”

För sin del kallade det muslimska brödraskapet i ett uttalande salafisterna ”att ompröva sina ståndpunkter, vilket har väckt oro och störningar bland egyptierna” och bad dem att arbeta ”för att lugna folket som är livrädd för vad några av deras anhängare förespråkar.”

Ändå växer deras popularitet bland den egyptiska befolkningen som kan mätas genom den stora audiens deras tv kanaler drar till sig, de flesta ägda av Saudiarabien och med uteslutande religiöst innehåll.

Kanaler som ”Al Hafez (Väktaren)” eller ”Al Nas (Folket)”, vars motto är ”Skärmen tar dig till paradiset” är bland de mest sedda i Egypten, kanalen fick sitt tillstånd för många år sedan av Mubarak, även om den före detta presidenten förbjöd vissa av dem under de sista månaderna av sin administration.

Faktum är att under Mubaraks regim fick salafisterna sända sina ultrareligiösa tv program med villkoret att inte delta i politiken, något som har förändrats i och med hans fall.

Just på grund av den tillhörighet de väcker bland befolkningen tycker den politiska analytiker och tidigare nummer två i Muslimska brödraskapet, Mohamed Habib, att det är bra att de deltar i politiken.

”Låt dem försvara sina idéer, låt dem vara med i parlamentet och se vad de gör” säger han.

Habib tror inte att salafisterna står bakom de senaste dagarnas förstörelse av mausoleer och våld. Han sade att deras närvaro i parlamentet kommer att vara bra eftersom efter decennier av förföljelse och att vara förbjudna, kommer de i parlamentet, ”att möta verkligheten och hantera människors verkliga problem.”

För sin del håller inte Ali Sid med denna position och anklagade salafisternas för att blanda politik med religion för att skapa sekteristiska spänningar. Sid sa att det var de som flyttade debatten om folkomröstning för att reformera den egyptiska konstitutionen från den politiska sfären till den religiösa när de påstod att rösta för reformerna skulle utgöra ”en seger för islam.”

”De startade en religiös konflikt, eftersom de inte har någon erfarenhet inom politiken, om de hade det skulle de ha talat om andra politiska reformer” tillade han, med hänvisning till det Muslimska brödraskapet eller andra gruppers ställning som kom upp efter det senaste upproret.