Nacira Arab – Participation & Spiritualité Musulmanes

 

 

Vi har gått in i sommarsäsongen, under vilken många familjer ger sig ut på vägarna, tar tåg eller reser med flyg för semester, vila eller för att besöka nära och kära.

För muslimer är resan (”as-safar”) mycket mer än en enkel fysisk resa. Den utgör en fullständig andlig upplevelse: en tid då den troende lämnar hemmets bekvämlighet och helt anförtror sig åt Guds beskydd. Denna sårbarhet hos resenären ger dem en särskild status i islamisk rättspraxis: undantag från bön, möjligheten att bryta Ramadan fastan och framför allt en privilegierad tid att vända sig till Gud och öka sina böner.

 

Resa: En privilegierad tid att vända sig till Gud

Resor är en möjlighet att minnas Gud, att söka hans beskydd och välsignelser och att förnya sin tillit till Honom så att resan, vistelsen och återkomsten sker under bästa möjliga förhållanden.

Den första bönen relaterad till resor reciteras när man går ombord på sitt transportmedel, oavsett om det är en bil, flygplan, tåg, båt eller något annat fordon.

Denna bön är hämtad direkt från Koranen: ”Ära vare Honom som har underkastat oss detta, och vi kunde inte ha kontrollerat det själva. Och sannerligen, till vår Herre skall vi återvända.” (1)

Den påminner den troende om att varje transportmedel är en välsignelse skänkt av Gud och att mänskligheten endast kan kontrollera det med Hans tillåtelse.

Ibn Umar, må Gud vara nöjd med honom, rapporterade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, när han besteg sitt riddjur för att resa, brukade säga tre gånger: ”Allahu Akbar”, vilket betyder ”Gud är den Störste”, och sedan recitera denna koraniska bön. (2)

Denna enkla men djupt meningsfulla gest förvandlar början av resan till en handling av dyrkan, tacksamhet och tillit till Skaparen.

 

Resenärens fullständiga bön

När profeten steg upp på sitt djur för att ge sig ut på en resa, brukade han börja med att säga tre gånger: ”Allahu Akbar”, sedan recitera den koraniska bönen för resor, hämtad från Surah Az-Zukhruf, innan han tillade:

”O Gud, vi ber Dig att ge oss på denna resa rättfärdighet, fromhet och varje gärning som behagar Dig.

O Gud, gör denna resa lätt för oss och förkorta dess sträcka för oss.

O Gud, Du är vår följeslagare på resan och våra familjers efterträdare.

O Gud, jag söker tillflykt hos Dig från resans svårigheter, från varje källa till sorg och från varje olycka som kan drabba vår rikedom och våra familjer vid vår återkomst.” (3)

Denna bön är otroligt rik. Den omfattar flera viktiga önskemål som varje muslimsk resenär uppmuntras att reflektera över.

Be om fromhet under resan: Profeten bad inte bara om materiell trygghet. Han bad också om vänlighet, fromhet och gärningar som behagar Gud. Att vara borta hemifrån och uppleva förändringar i rutiner kan ibland leda till att troende slappnar av i sin andliga vaksamhet. Resor bör därför inte distansera dem från sin tro, sina böner, goda gärningar eller åminnelse av Gud.

Be om att resan ska vara lätt: Resor kan vara tröttsamma, långa och oförutsägbara. Denna bön ber Gud att göra resan enkel, lindra dess svårigheter och förkorta avståndet. Den lär de troende att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder samtidigt som de sätter sin tillit till Gud.

Erkänn Gud som resans följeslagare: Genom att säga: ”Du är vårt resesällskap” kommer den troende ihåg att de aldrig är ensamma. Var han än befinner sig, känner Gud till hans situation, hör hans böner och vakar över honom. Denna medvetenhet ger resenären lugn och tröst, särskilt när han passerar genom okända platser eller stöter på svårigheter.

Att anförtro sin familj till Gud: Resenären lämnar ofta efter sig nära och kära, ett hem, ägodelar eller ansvar. Genom att säga ”Våra familjers efterträdare” anförtror han Gud de människor och saker han värdesätter.

Han erkänner således att Gud är den bästa beskyddaren, både för den som ger sig av och för de som blir kvar.

Ibn al-Qayyim, må Gud förbarma sig över honom, betonar att denna bön omfattar resenärens primära behov: bevarandet av sin tro, materiell komfort, skyddet av sin familj och en säker hemresa.

 

Bönen vid återkomst från en resa

När profeten, frid och välsignelser vare över honom, återvände från en resa, reciterade han samma bön som tidigare och tillade sedan: ”Här är vi, återvända, ångerfulla, tillber vår Herre och prisar Honom.” (4)

Denna formel kombinerar flera viktiga egenskaper hos den troende som återvänder från en resa:

Ayibun ”Här är vi tillbaka”: den troende erkänner välsignelsen att återvända säkert till sin familj, för varje resa innebär ett element av osäkerhet.

Ta’ibun ”Ångerfull”: återkomsten är också en möjlighet att förnya sin ånger och vända sig tillbaka till Gud med uppriktighet.

’Abidun ”Tillbedjare”: den troende bekräftar sitt åtagande att fortsätta dyrka Gud efter sin resa, utan att vackla.

Hamidun ”Prisar vår Herre”: han tackar Gud för de välsignelser han mottagit under resan, vistelsen och återkomsten.

Således markerar återkomsten från en resa inte bara slutet på resan: det blir ett ögonblick av tacksamhet, ånger och andlig förnyelse. Den troende återvänder till sin familj med tacksamhet för de välsignelser han mottagit och önskan att fortsätta sin väg i dyrkan av Gud.

 

Resa, en privilegierad tid att få dina böner besvarade

Resenärens bön har en särskild förtjänst: ”Tre böner besvaras utan tvekan: den förtrycktes bön, den resandes bön och en fars bön för sitt barn”, lärde profeten (frid och välsignelser vare över honom) oss. (5)

Resor är därför en privilegierad tid att be till Gud. Resenären lämnar sina rutiner, sitt hem och sina bekvämligheter bakom sig. De känner mer akut sin sårbarhet och sitt beroende av sin Herre: de behöver skydd på vägen, lätthet på sin resa, bevarande för sin familj och välsignelser både under sin vistelse och vid sin återkomst.

Denna situation kan göra deras hjärta mer ödmjukt, mer mottagligt och mer uppriktigt i sina böner.

Låt oss därför under våra resor ta tillfället i akt att öka våra böner till Gud, för oss själva, för våra familjer och för alla muslimer.

Låt oss också be resenären att inte glömma oss i sina böner. Det rapporteras att när Umar ibn Al-Khattab bad profeten om tillåtelse att gå och utföra Omrah, sa profeten till honom: ”O min broder, inkludera oss i dina böner och glöm oss inte.” (6)

 

Praktiska råd för sommarsäsongen

Under denna semestersäsong är det bra att återföra denna profetiska tradition till hjärtat av våra avfärder.

Resebönen bör reciteras så snart man stiger ombord på sitt fordon. På så sätt minns den troende Guds välsignelser redan innan resan börjar.

Det är också fördelaktigt att memorera denna bön eller spara dess text och översättning på telefonen; att lära ut den till barn och recitera den som familj före avresa; och att använda resan för att öka personliga böner.

Denna övning förvandlar början av resan till ett ögonblick av minne, tacksamhet och tillit till Gud.

Under denna sommarsäsong, när många människor reser, är det viktigt att inte reducera resa är nödvändiga försiktighetsåtgärder, men den troende bör inte glömma det väsentliga: att be Gud om hans beskydd, hans lätthet och hans välsignelse.

Den som reser med Guds åsikt reser med ett mer fridfullt, mer tacksamt och mer tillitsfullt hjärta.

 

 

1 Koranen, Sura Az-Zukhruf, verserna 13-14.

2 Berättad av muslim, enligt Abdullah ibn Umar

3 Berättad av Muslim och Thirmidi enligt Abdullah ibn Umar

4 Rapporterad av Bukhari och Muslim

5 Rapporterad av Tirmidhi och Ibn Majah enligt Abou Hurayra

6 Rapporterad av Abou Dawoud och Tirmidhi