Rajabs speciella välsignelser

Sheikh Muzaffer Ozak

IIF:s Reaktion: Fredagen de 3 juni börjar månaden Rajab.

Vissa dagar är väldigt speciella eftersom Guds barmhärtighet finns i överflöd i dem. Hans nåd och generositet översvämmar
som havet. Han frikänner och skänker sin förlåtelse till Sina tjänare, och Han ger glädje till dem som ångerfulla vänder
sig till Honom, och Han belönar dem med paradiset och dess skönhet. Det är genom Hans gudomliga nåd, Han ger oss dessa
dagar, dessa nätter, dessa timmar.

Dessa särskilda dagar inkluderar Rajabs första natt. Följande hadith rapporterades av Hassan, Profetens älskade barnbarn:

”Det finns fyra nätter under året då Allahs nåd, hans förlåtelse, hans generositet, hans belöning faller som regn över den
här världen. Saliga de som känner till eller lärt känna värdet av dessa nätter, nämligen:

  1. Rajabs första natt;
  2. Natten som kallas Bara’a (Absolution), den femtonde natten till månaden Sha’ban,
  3. Natten till Ramadans högtid;
  4. Natten till offerfesten.”

Eftersom islam följer en månkalender, räknas dagens början från solnedgången. Alltså den femtonde natten av den ädla månad
Sha’ban börjar natten till den fjortonde och slutar vid den femtondes dag. Natten till festen som markerar slutet på
fastemånaden är natten mellan den sista dagen i månaden Ramadan och den första festdagen. Första natten i offerfest är
natten till dagen före denna händelse och dess första dag. Fredagsnatt är natten mellan torsdag och fredag.

De som uppskattar värdet av dessa nätter tillbringar inte dessa välsignade ögonblick i olydnad, utan i dyrkan och lydnad,
kärlek och goda gärningar, bön och ödmjukhet. Under dessa nätter får de deras Herres välsignelser.

Thawban, en av de ädla följeslagare, berättade: ”Jag var med vår välsignade Profeten när vi passerade en kyrkogård. Vår
vägledare stannade där och började sörja. Hans bröst var vått av de tårar som rann ur hans ögon. Jag gick fram till honom
och frågade, ’O Allahs budbärare, min mor, min far och jag ska hjälpa dig, varför gråter du? Har du fått en ny
uppenbarelse?’ Han svarade: ’O Thawban, de som är här, de döda som ligger i denna kyrkogård, plågas i graven. Det är på
grund av deras tillstånd jag gråter.’ Han fortsatte, ’Om de hade fastat i någon av Rajabs dagar och dyrkat Allah på natten,
skulle de ha undvikit denna plåga.’”

Allahs Budbärare (fvmh) har också sagt enligt en
annan hadith: ”Om någon vakar Rajabs första natt i åminnelse av Gud, kommer dennes hjärta att inte dö medan andras dör. Den
Ende Allsmäktig sköljer sin tjänare med Sin nåd och gör tjänaren fri från misstag och deras konsekvenser, lika ren som den
dag hans mor födde honom. Genom denna nattens barmhärtighet får tjänaren tillåtelse att be för sjuttio personer dömda till
helvetet.”

Vilken nåd och generositet ser vi här! … Inte bara att han är förlåten, men också får han befogenhet att be för
ytterligare sjuttio personer. Vilken nåd, vilken generositet, så helig är denna natt! Vad kan man säga till dem som inte
kan förstå värdet och belöningen för denna kväll, till dem som avviker från Allah och följer andra vägar, de som inte
uppskattar värdet av deras liv och kastar det för vinden?

Om en man skulle kasta sitt guld och diamanter i havet, förstöra huset där han bor och sätta eld på sin egendom, skulle vi
ha medlidande och säga ”Denna stackars man måste förlorat sitt förstånd.” Och vi skulle ha anledning att känna medlidande
med honom. Åtminstone i detta fall skulle han ha möjlighet att arbeta och spara tillräckligt för att återvinna dessa
tillgångar. Men varken pengar eller arbete kan föra tillbaka till livet de som har lämnat oss. Är det möjligt för dem som
har levt sina liv, även om de levde dem felaktig, att komma tillbaka till livet när döden har kommit? Självklart inte. Detta
innebär att deras dyrbara liv är mer värdefulla än guld, smaragder, eller något annat.

Den välsignade profeten sade: ”Min gemenskap, ta tillvara av Allahs månad. Rajab är verkligen Allahs månad. Om någon
förväntar sig Allahs belöning kommer han att fasta en dag i denna månad, och han kommer att ha rätt till Paradiset. Han
kommer att få uppleva paradiset. Om han fastar två dagar kommer han att få en position i Allahs åsyn som ingen i himlen
eller jorden kan beskriva. Om han fastar i tre dagar, blir han immun mot denna världens smärta och det andra livets plågor,
galenskap, elefantiasis och spetälska, och andras vilseledande beteende. För alla som fastar i sju dagar kommer månaden
Rajab att stänga Helvetets sju portar. Om någon fastar i åtta dagar för Allahs skull, kommer Paradisets åtta portar att
öppnas för honom. Om någon fastar i tio dagar kommer Allah att ge honom allt han önskar sig. Om han fastar i två veckor
alla hans tidigare misstag kommer inte bara att bli förlåtna, de kommer att omvandlas till goda gärningar. Om någon fastar
under mer än femton dagar, kommer Allah att öka sin belöning i enlighet därmed.”

Enligt en annan ädel tradition, registrerad i en bok kallad Rawdatu-l Ulama, att fasta för att behaga Allah under Rajabs
första dag renar helt från de senaste tre årens misstag och alla dess konsekvenser, medan att fasta den andra dagen renar
från de senaste två åren, och att fasta på tredje dagen renar helt från förra årets misstag, medan fastan i fjärde och
följande dagar renar från de misstag som begicks under föregående månad. De misstag som blir förlåtna är endast de som sker
mellan den som fastar och Allah, de som omfattar andra personer påverkas inte. Uppfyllandet av mänskliga rättigheter är en
absolut skyldighet, vilket innebär att det är nödvändigt att uppfylla vår plikt mot alla som har en rätt över oss.

Vår ädle profet berättade att kvällen för hans Uppstigande såg han en flod i Paradiset där vattnet var sötare än honung,
kallare än snö och luktade mer sött än mysk. Han frågade Gabriel, frid vare med honom, ”Vem drycker från denna flod?” Den
välsignade Gabriel svarade: ”Namnet på den här floden är Rajab. Om någon i ditt samhälle fastar under månaden Rajab och
uttala välsignelser över dig, kommer vår Upphöjde Herre att tillåta honom dricka ur denna flod.”

De som vill dricka ur denna flod bör fasta i Rajab, ”Allahs månad”, och uttala välsignelser över den Allsmäktiges Budbärare,
Medlaren på Domedagen.

När månaden Rajab är över och gå in den gudomliga närvaron, den Allhärlige och Upphöjde säger: ”Oh Min månad! Jag undrar om
de har älskat dig. Har Mina tjänare behandlat dig med respekt?” Rajab månaden kommer inte att svara, men Herren kommer om
och om igen att ställa samma fråga tills slutligen Rajab säger: ”Ya Rabb, Du är den som täcker alla fel, Du har beordrat
dina tjänare att täcka andras fel. Din Budbärare kallar mig för den ’Döva månad’. Jag har hört vad Dina tjänare har gett av
kärlek men jag var döv för deras olydnad och fel.” Detta förklarar varför månaden Rajab kallas för ”den Döva månaden”.

Den Allhärlige säger: ”Du är Min månad, och du har inte hört några misstag. Eftersom du har accepterat Mina tjänare
tillsammans med sina fel, har jag gjort samma sak och jag har förlåtit dem för din skull. Så länge de visar ånger en gång
skall jag förlåta de eventuella misstag och olydnad de har begått under din månad.”

En annan orsak till varför denna månad, Rajab, kallas ”den Döva månaden” är att två änglar finns alltid bredvid oss och
noterar de goda och dåliga saker vi gör, men en av Rajabs egenheter är att under denna månad registreras bara våra värdiga
handlingar och inte de dåliga.

Vår ädle profet sade: ”Visst är Rajab Allahs månad. Sha’ban är min månad och Ramadan är mitt samhälles månad.”

I boken al Jami al Saghir skriver Imam al-Suyuti att Abu Hurayrah sade: ”Bortsett från Ramadan, den välsignade Profeten
fastade ofta under månaderna Rajab och Sha’ban.”

Den bokstavliga innebörden av Rajab är: ”vörda, att betrakta som stor.” Kabas väktare håller den öppet från Rajabs första
dag till den sista, i vördnad och respekt för denna månad. Under andra månader är Kaba stängt förutom måndagar och
torsdagar. De säger, ”Denna månad är Guds månad och detta hus är Guds Hus. Eftersom människan är Guds tjänare, hur kan vi
hålla den utanför Guds Hus under Guds månad?”

Det var en gång en kvinna i den heliga moskén i Jerusalem. Hon arbetade som hushållerska gör att behaga Allah. När Rajab
kom, brukade hon lägga till Sura al-Ikhlas tolv gånger för att hedra denna månad under sina dagliga böner. Hon fortsatte
med denna praxis med att recitera detta särskilda kapitel i den heliga Koranen under ett helt år. En dag sa hon till sin
son, ” Min son, min död är nära. När Allah ta mig bort, vill jag att du sveper in mig i en svepning jag har gjort av dessa
gamla kläder jag har alltid använt medan jag dyrkade min Herre och när jag arbetade.” Detta var hennes sista önskan.

Några dagar senare dog hon (eller snarare flyttade hon till en annan värld, för de troende ”återvänder” det är bara de icke
troende som dör), men sonen följde inte hennes mors vilja. Han köpte en ny svepning att svepa in sin mor. Han mådde inte
bra, varken bland fiender eller bland vänner eftersom han hade gjort svepningen enligt sin mors instruktioner. Den natten
såg han sin mor i en dröm. Hon förebrådde honom, ”Varför har du inte uppfylld min vilja?”.

När morgonen kom tog sonen hennes mors gamla kläder och gick till kyrkogården, han hade inget annat val än att öppna sin
mors grav och följa instruktionerna hon hade gett honom i hans dröm: ”Varför har du inte fullgjort min vilja? Jag är arg på
dig. Du är ansvarig för detta.”

Men när han såg in, var graven tom. Hans mor var inte där. Han var förvirrad. I går hade han begravd henne där med sina
egna händer och hade utfört den sista smörjelsen. Han började gråta, vad skulle han göra nu? Då hörde han en röst säga:
”Har du inte hört, vet du inte? Den som hedrar Rajab, som är vår månad, låter vi inte stanna ensam i graven.”

De som tjänar Allah, som älskar Allah och är Allahs vänner är inte kvar i mörkret. När de lämnar denna värld, upptäcker de
den eviga lyckan. De går till det eviga livet. De beviljas belöningar ingen har sett eller hört om någonsin, otänkbara för
det mänskliga sinnet och hjärtat. Dra nytta av dessa dagar, ta chansen de representerar. Efter ett tag kommer du att tas
ifrån detta gästhus i en kista och under dina vänners sorg och dina fienders glädje kommer du att lägga in i ett hemskt
hål, ensam med dina handlingar.