Ordet Moulid är namnet på årsdagen av Muhammeds (fvmh)
födelse; man använder också med samma innebörd Moulud, ett ord som ordagrant betyder ”född”.
Profeten Muhammeds (fvmh) personlighet gjorde ett starkt intryck på hans samtida och hans arv fick en enorm betydelse och
innebörd. För muslimer, minnet av hans födelse (Moulid) är nära knuten till den princip som styr allt som är gott i livet,
och även om sunna inte nämner behovet av att fira denna händelse, den högtidlighålls av hela Ummah.
Huset där han föddes i dagens suq al-Layla i Mecka, vars historia har bevarats främst i stadens krönikor, tycks inte ha
spelat någon särskilt roll i början. Det var Harun ar-Rashids mor, drottningen Jayçurán (800-talet), som byggde en moské
över denna enkla boning. Många muslimer passade på och besökte både graven och huset där Profeten föddes under
pilgrimsfärd för att visa uppskattning för den plats där han föddes med en önskan att ta del av den historiska välsignelse
som ligger där. Det finns många beskrivningar av huset fram till slutet av 1800-talet, strax innan den plundrades av
wahhabiterna.
Den äldsta bevarade referens om offentlig firande av Moulid är gjord av historikern Ibn Yubáir. Under hans tid
(1200-talet), organiserades en särskild ceremoni i Mecka. Under denna dag, den allmänt accepterat datum för hans födelse,
den tolfte dagen i Rabi ’al-Awwal, var huset öppet längre än vanligt så att flera kunde besöka det. Under besöket (Ciara),
gjorde besökarna dua med två rakas och man kysste väggarna.
Det storskaliga firande började i Kairo under 1300-talet. Under en relativt kort tid, spreds över hela den muslimska
världen, idag finns det många beskrivningar om firandet i olika länder och olika epoker.
År 1588, den ottomanska sultanen Murad III införde Moulid ceremoni i sultanatet. Från 1910 och fram till Ataturk tog
makten i dagens Turkiet, var Moulid en nationell helgdag i det ottomanska kalifatet. Högtidshållandet varar i dag från en
till flera dagar i de länder där islam dominerar. I många länder förutom det folkliga firandet har man politiska
ceremonier där regeringschefen eller dess företrädare deltar, den brukar hållas i en av de största moskéer i huvudstaden.
Firandet av Moulid, som ett uttryck för vördnad av Muhammed (fvmh), är i praktiken allmänt accepterad inom islam med
undantag för wahhabiterna (det är formellt förbjudet i Saudiarabien) och vissa salafi grupper som anser det olämpligt och
oförenligt med sunna. De som motsätter sig högtidshållandet av Moulid kallar den för bid’a, dvs. förkastligt innovation,
och deras invändningar är framförallt riktade mot de aspekter som visar påverkan av sufismen (de allegoriska dikter,
recitation, dans och andra evenemang). Ett intressant dokument om denna kontrovers är en sorts fatwa publicerad av Suyuti,
den stora egyptiska lärde (Alim) (1600-talet) Efter en kort översikt över firandets historia, diskuterade han för- och
nackdelar i detalj, och drog slutsatsen att det kunde godkännas som bid’a Hasan (positiv innovation).
