irib.ir

Islam betraktar arbetet som en produktionsfaktor, kapital, resurser och Guds fördelar som gudomliga välsignelser, som Gud i form av lån gör tillgängliga för människan inom ramen för visa lagar och riktlinjer, och de bör användas för att uppnå vissa mål.

Människor för att fortsätta leva och tillfredsställa sina behov och skapa välfärd, behöver möjligheter och resurser. Dessa möjligheter och resurser finns tillgängliga för människan, men inte alla av dem vet hur man använder dessa resurser. Guds lag är baserad på visst material och visdom som människan med hjälp av vetenskap och påhittighet, och med vissa förändringar i världens naturresurser förvandlat till produkter och material för att tillgodose deras olika behov.

Idag är de mänskliga behov mycket komplicerade, enligt framsteg inom vetenskap och teknik och med en ökande befolkning, både när det gäller kvantitet och kvalitet, kan man inte på något sätt, uppfylla alla dessa behov med endast de naturliga resurser som finns i världen.

Detta innebär att det finns allt färre produkter som inte kräver ändringar i sin naturliga form för att kunna användas. Därför att utföra produktiv verksamhet, dvs att förbereda de befintliga naturresurser deras utnyttjande är en obestridlig nödvändighet utan vilken skulle störas livets gång. Förutom de förändringar som sker i vanliga människors liv, man skapar nya behov vilket tvingar dem att finna vägar att producera saker som inte ingick i människans behov.

Nu är frågan om ekonomisk produktion mycket viktigare än tidigare och varje dag breds den ut. Varje ekonomiskt system som anser att dess plikt är att bereda marken för ökad produktion, måste ta hänsyn till att man först måste förbereda alla de rätta, kulturella och värdefulla förutsättningar för att sedan genomföra den nödvändiga mekanismen för att producera den ekonomiska tillväxten samordnad de kulturella faktorerna.

Alla ekonomiska skolor anser vara mycket viktig produktion och ekonomisk tillväxt, men de varierar beroende på deras åsikter och metoder för att uppnå sina mål. I dagens dominerande skola i världen, anledningen för produktion är de materiella fördelar. Till exempel i den liberala kapitalistiska ekonomiska skolan, är dess huvudsakliga syfte kapitaltillväxt, eftersom alla livsfrågor sammanfattas i det materiella.

Men i den islamiska världen, människan, det materiella och det andliga i detta och andra liv är beroende av deras liv i denna värld. Därför tillåter inte produktionens mål i Islam att monopolisera kapital eller material för att få det bra i den här världen, eftersom lyckan i nästa värld påverkas av detta.

Därför i islam, bör de viktigaste behoven i livet tillgodoses inom området för en metod som banar vägen till Gud. Det vill säga att islam samtidigt som uppmuntrar människan att producera, uppmanar att inte glömma det slutgiltiga målet som är att njuta av det materiella livet på ett sätt som hjälper oss att uppnå evig lycka.

Den heliga Koranen påminner oss i flera verser om att Gud skapade världens resurser och möjligheter för människan. Han uppmuntra oss att använda marken och lär oss hur vind och regn flyttar fartyg till havs för att söka näring i produktiv verksamhet. Till exempel i vers 12 i Sura Al Djathiyah (På knä) står det:

DET ÄR Gud som har låtit havet tjäna er, så att skeppen på Hans befallning seglar över det och ni skall kunna söka det som Han i Sin godhet [beviljar er]…

Människans erövring av himlarna och jorden av män och utnyttjande av deras välsignelser, är inte möjligt om det inte finns några nödvändiga verktyg, moderna instrument och ny teknik. Därför har Gud gjort tillgängliga för människor varje produktionsfaktor, och har beviljat dem förmågan att erövra och producera tillräckligt för att försörja sina önskemål.

I vissa verser används termen ”äta” för att beordra oss att erövra och använda resurserna. Därför kan vi säga att Gud rekommenderar och stimulerar produktion och arbete. I vers 15 i Sura Al Mulk (Herravälde) står det:

Det är Han som har skapat jorden för att tjäna er; färdas då över dess vidder och livnär er av det som Han skänker er för er försörjning och [tänk på att] ni skall återuppstå för att möta Honom.

Även i verser i Koranen har Han uppmanat oss på ett speciellt sätt att ägna oss till produktiva och ekonomiska aktiviteter. Verksamheter som jordbruk, boskapsskötsel och industri är några av dessa.

Syftet med det är att producera de varor och tjänster som krävs liksom de viktigaste varor för att inte vara beroende av import. Utan tvekan är det möjligt att ett land kanske föredrar att importera en del av deras behov eftersom utgifterna för beredning eller tillverkning kan bli större än vid import och på så sätt samhället kan dra nytta av de resurser som sparas på ett mer användbart sätt.

Ekonomisk självförsörjning kräver förmågan att producera kvantitet och kvalitet, det räcker inte med att producera lite eller dåligt. Generellt kan sägas att i islams ekonomiska system är målet för utveckling av produktion och ekonomisk tillväxt i samverkan med den nödvändiga fattigdomsbekämpningen.