Aijaz Ahmad Mir – Middle East Monitor
Den pågående konflikten i det ockuperade Palestina har haft stor effekt på palestinska barns psykiska välbefinnande. Traumat av att leva i en krigshärjad region, uthärda förflyttningar och bevittna extremt våld kan resultera i en mängd olika psykiska hälsoproblem, såsom ångest, depression, posttraumatisk stressyndrom (PTSD) och beteendeproblem. Dessutom kan barn som har utstått dessa trauman brottas med känslor av förtvivlan, rädsla och ilska. Barndomens oskuld är under belägring.
Det är därför avgörande för palestinska barn att få det stöd och de resurser som krävs för att hjälpa dem att hantera de psykiska konsekvenserna av konflikten. UNICEF har identifierat Gazaremsan som den mest farliga platsen för barn i världen. Kvinnor och barn utgör över 70 procent av offren till följd av Israels offensiv sedan den 7 oktober. Från födseln har palestinska barn utsatts för en israelisk belägring och blockad, med uthärda förhållanden av fattigdom och våld.
Läget för minderåriga i Gazaremsan var redan kritiskt före den 7 oktober på grund av den belägring som Israel infört sedan 2006 och ytterligare strukturella hinder. Majoriteten av barnen på Gazaremsan har uthärdat svåra omständigheter sedan oktober förra året. Dessa inkluderar dödsfall, omfattande förödelse, tvångsförflyttning och allvarlig brist på mat, vatten och mediciner. Otillräckliga lekplatser och trygga utrymmen, samt skolnedläggningar, bidrar ytterligare till att barn utvecklar psykisk hälsa och psykosociala problem.
Det ensamma psykiatriska sjukhuset i Gaza har varit måltavla av Israel, och aktiviteterna vid de andra sex klinikerna för mentalvård i samhället som servar tusentals patienter i hela enklaven har avbrutits som ett resultat av flyganfall. I ett försök att upptäcka barn som lider av massdepression, mutism, sängvätning och självmordstankar, har en del medicinsk personal försökt upprätthålla kontakt med ungdomar med hjälp av WhatsApp.
Den nuvarande konflikten har haft en påverkan på barns psykiska hälsa som inte kan jämföras med det tillstånd som fanns före krisen. Detta beror på det faktum att intensitetsnivån för fientligheterna och förstörelsen av infrastrukturen har varit oöverträffad. För att sätta detta i perspektiv, före den 7 oktober upplevde Gazaremsan redan ett betydande antal psykiska problem. Ungefär 54 procent av de palestinska pojkarna och 46,5 procent av de palestinska flickorna mellan 6 och 12 år visade sig ha känslomässiga och beteendemässiga problem, enligt en undersökning gjord 2017.
År 2022 avslöjade Rädda Barnen att 80 procent av ungdomarna som deltog i forskningen hade tecken på psykisk ångest.
Två tredjedelar av barnen där ägnade sig åt självskadebeteende, och ungefär hälften av dem erkände att de hade övervägt att avsluta sina egna liv. Före den 7 oktober var tillgången till psykisk vård i Gaza begränsad och ofta utsatt för socialt stigma. Som en följd av detta prioriterade inte familjer och samhällsmedlemmar mental hälsa och psykologiskt stöd (MHPSS).
Dr. Mamoun Mobayed, en konsultpsykiater och chef för behandling och rehabilitering vid Qatars Behavioral Healthcare Centre, uppgav att barn lider av de bestående konsekvenserna av krigstidsförhållanden under sömnen. Mardrömmar upplevs ofta, och vissa individer kan drabbas av nattlig enuresis som en konsekvens av dessa mardrömmar. För ett år sedan fann den palestinsk-amerikanske psykologen Dr Iman Farajallah i sin studie om krigets effekter på palestinska barn att barn som överlever sådana krig ofta drabbas av allvarliga psykologiska, känslomässiga och beteendemässiga återverkningar. Nittiofem procent av barnen i Gazaremsan visade enligt hennes studie tecken på trauma, sorg och oro. Farajallah menar att lösningen på Palestinafrågan inte finns i psykologin utan snarare i en fredlig politisk lösning.
Den pågående konflikten i Israel och Palestina har en allvarlig inverkan på barns psykiska och fysiska välbefinnande, bekräftar UNICEF. FN-tjänstemän rapporterar att många barn har dödats och otaliga fler lider av ångest och förflyttning. ”Våldet har en enorm effekt på barns mentala hälsa”, säger Jonathan Crickx, UNICEF:s kommunikationschef i Palestina. ”Vi har fått berättelser om barn som är djupt oroliga.” UNICEF-tjänstemannen uppmanade alla parter att se till att barn får det specifika skydd som internationell humanitär lagstiftning och mänskliga rättigheter garanterar dem och att ge dem ett otvetydigt skydd. Dessutom kräver FN-organet ett brådskande upphörande av fientligheterna.
De nödvändiga villkoren för att tillhandahålla humanitärt bistånd till barn i Gaza är inte bara ouppfyllda, utan försämras också. Det utdragna embargot och den ständiga beskjutningen i Gaza har allvarligt belastat barns mentala hälsa och pressat den till dess gränser. Offren har fått utstå obeskrivliga psykologiska trauman till följd av våldshandlingar, allvarligt kroppsligt lidande som amputationer och den djupa förlusten av sina familjer, hem och utbildningsinstitutioner. Mer än en miljon barn i Gaza behöver psykisk vård.
UNICEF rapporterar att Israel har orsakat mer än 13 000 barns död i Gaza sedan den 7 oktober. Dessutom bör det noteras att det finns andra barn som upplever akut undernäring och är så svaga att de saknar energi att ens producera tårar. ”Våra barn har upplevt olika krig”, förklarade en av mammorna i Gaza. ”De kämpade redan med motståndskraft och nu har det blivit extremt utmanande att klara sig. Barnen är rädda, arga och kan inte sluta gråta. Många vuxna reagerar på samma sätt. Det här är överväldigande för vuxna, än mindre barn.”
Enligt Rädda Barnen i Gaza kommer det att bli ytterligare långvariga psykiska skador på barn om kriget inte stoppas, med minskande chanser till återhämtning. Amal, en mamma till fyra barn i Gaza mellan 7 och 14 år, sa att ”Vissa av mina barn kan inte längre fokusera på enkla uppgifter. De glömmer vad jag just har berättat för dem och kan inte minnas de senaste händelserna. Jag skulle inte ens säga att deras mentala hälsa har försämrats, den har förstörts.”
Detta är total psykologisk förödelse.
Barn i Gaza bär bördan av krigets konsekvenser i en oproportionerlig takt. Hjärnans utveckling kan förändras oåterkalleligt som ett resultat av barndomstrauma, även om återverkningarna kanske inte blir uppenbara förrän långt senare i livet. Under barndomen genomgår hjärnan kritiska utvecklingsperioder. Anacker förklarade att för mycket stress från sorg, ångest eller brist på social och känslomässig interaktion under dessa tider kan förändra hjärnans funktion. ”Det finns inget effektivt sätt att helt vända effekterna av barndomstrauma i vuxen ålder, det är därför det är viktigt att skydda barn från stress under dessa kritiska utvecklingsstadier.”
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har vid ett flertal tillfällen varnat för att barn påverkas ”oproportionerligt” av samtida konflikter. Barn som bor i regioner som drabbats av brutala konflikter utsätts för djup psykologisk ångest.
Enligt Taha et al. tillhandahåller Education Above All Foundation (EAA), en ideell organisation baserad i Qatar, psykosocial hjälp till totalt 35 000 barn, 15 000 vårdgivare och 1 000 frontlinjearbetare i Gaza. Dessutom tillhandahåller Rädda Barnen fritidspaket och skapar trygga utbildningsmiljöer för barn som har flyttats eller befinner sig i osäkra situationer. Organisationer som UNICEF skapar områden där barn kan delta i fysiska aktiviteter, gruppspel, skissa och kommunicera med experter som ger vård. Dessa ansträngningar är viktiga för att ta itu med den psykiska nödsituationen bland ungdomar i Gaza.
Det finns avsevärda hinder för att tillhandahålla mentalvårdstjänster till barn, på grund av en myriad av omständigheter. Otillräcklig förståelse bland sjukvårdsutövare, en brist på experter på mental hälsa och restriktioner för utländskt bistånd som införts av Israel leder ibland till obehandlade psykiska sjukdomar. Dessutom ökar fördelningen av resurser för att ta itu med akuta nödsituationer, såsom bristen på nödvändiga förnödenheter, svårigheten att tillhandahålla mentalvårdsinsatser för barn i Gaza. Den minskande sjukvårdens infrastruktur och bristen på skyddade zoner på grund av pågående bombardemang förvärrar utmaningarna med att ta itu med den psykiska krisen bland unga människor i Gaza.
Sammanfattningsvis har den obevekliga konflikten i Gaza utsatt palestinska barn för djupa och bestående psykologiska trauman.
Dessa unga liv präglas av upplevelser av våld, förlust och förlust, som har en allvarlig inverkan på deras mentala hälsa och övergripande utveckling. Det är absolut nödvändigt att de internationella ansträngningarna intensifieras för att ge omfattande psykisk hälsa stöd och skydd till dessa utsatta barn. Utan en fredlig lösning och betydande humanitärt bistånd kommer de psykologiska ärren som konflikten åsamkas sannolikt att bestå i vuxen ålder, och vidmakthålla en cykel av lidande och instabilitet. Att säkerställa palestinska barns mentala välbefinnande är inte bara en moralisk skyldighet, utan också ett avgörande steg mot att bygga en framtid där fred och stabilitet kan råda.
Originaltext: Innocence is under siege, with a psychological toll on Gaza’s children
