Om zakat

Varje muslim, man som kvinna, som under månåret ägt 672 gram silver* eller mer; eller motsvarande värde i guld, pengar,
handelsvaror (inklusive affärsandelar mm) måste betala zakat, minimum 2,5 procent av detta. Då man har beloppet i reda
pengar är frågan lätt.

Men om en person har sin förmögenhet i form av affärsandelar eller varor, måste denne värdera sin förmögenhet vid slutet
av varje år och enligt det gällande värdet betala zakat, 2,5 procent av förmögenhetens total värde. Om dennes investeringar
är i oflyttbara ägodelar så som byggnader och industrier, skall zakat tas från den total netto inkomsten, och inte från
det totala värdet av hela egendomen. Men om denne ställer upp byggnader och hys till försäljning eller uthyrning skall
zakat beräknas på det totala värdet på hela egendomen. Även om någon är kreditgivare och personen som står i skuld till
denne är en pålitlig person bör denne betala zakat för det utlånade beloppet så detta fortfarande är en del av hans
garanterade ägande.

I alla fall bör det kommas ihåg att man betalar på nettobalansen av ens tillgångar (nettovärdet). Ens personliga utgifter,
ens familjeomkostnader, ens nödvändiga utgifter och ens skulder – allt detta betalas först och zakat beräknas på balansen.

Man bör också komma ihåg att procentsatsen på 2,5 procent bara är ett minimum. Vid tider av nöd och växande behov finns
det ingen gräns, ju mer man ger, ju bättre är det för alla berörda. Fördelningen av zakat tjänar alla syften till vilka
ett otal ”found-raising” kampanjer startats. Zakat fonderna ersätter alla andra fonder. Det berättas från autentiska
källor om att det fanns tillfällen i den islamiska administrationens historia då det inte fanns en enda person som var
berättigad till att motta zakat; varje undersåte – muslim, kristen eller jude – i det vidsträckta islamiska imperiet
hade tillräckligt för att tillfredställa sina behov, och de styrande var tvungna att överföra den insamlade zakat till
den allmänna statskassan. Detta visar att då lagen om zakat efterlevs på rätt sätt, minskas medborgarnas behov och berikar
den allmänna statskassan på ett sådant sätt att det inte finns någon fattig eller behövande, och att enorma överskott blir
tillgängliga.

Kraften i denna effektiva form av offentlig omsorg kommer ur det faktum att det är ett Gudomligt åläggande, en ordonnans
från Gud själv. Det är inte en personlig fråga eller ett frivilligt bidrag; snarare är det en plikt vars fullföljande är
ett ansvar inför Gud. Då zakat är en förordning från Gud själv påbjuden till allmänhetens bästa, är ingen muslim tillåten
att försumma den. Då den inte fullföljs korrekt måste statens rättmätiga auktoriteter ingripa i det offentligs intresse
för att etablera denna företeelse och se till att den fullföljs.

De rättmätiga mottagarna av zakat

Den heliga Koranen klassificerar de rättmätiga mottagarna till zakat till följande:

  1. Fattiga muslimer, för att underlätt deras situation;
  2. Behövande muslimer, för att förse dem med de medel de behöver för att tjäna sitt uppehälle;
  3. Nya muslimer – konvertiter eller potentiella muslimer så att de kan slå sig till ro och möta de nya behoven. Utöver
    detta kan icke-muslimer få mötta zakat pengar vid försök att stoppa eller hindra fientliga öppna kampanjer;
  4. Muslimska slavar, för att köpa dem fria, och muslimska krigsfångar för att köpa dem fria eller betala lösen för dem;
  5. Medellösa muslimer i skuld med pressade behov, för att hjälpa dem ifrån sina skulder;
  6. Muslimer som anställts av det muslimska styret för att samla in zakat, för att betala deras löner;
  7. Muslimer som arbetar för Guds sak, genom t ex forskning, studier, förmedlande av islam och försvarande av muslimernas
    rättigheter. Denna andel skall täcka deras utgifter och hjälpa dem fortsätta sina arbeten;
  8. Muslimska resanden som strandat i främmande land och behöver hjälp.

Den rättmätiga mottagaren av zakat är en person som inte besitter medel nog att täcka det nödvändigaste behov eller har
mycket små medel vid årets slut. Om man har tillräckligt med pengar för att kunna bidra så som beskrivs ovan är man inte
en rättmätig mottagare till zakat. Om en mottagare får sin andel och finner att den är tillräckligt för sina omedelbara
behov så att han istället kommer upp i en nivå där han blir skyldig att ge zakat bör han inte ta emot mer. Det han får
bör han istället lämna vidare till andra mer behövande.

Zakat kan delas ut direkt till individerna i en eller flera av de ovan nämnda grupperna, eller till en
välgörenhetsorganisation som förvaltar den. Den kan också delas ut som stipendier till lovande muslimska studenter och
forskare, eller som legater till välgörenhetsorganisationer och allmänna institutioner som tjänar sådana mål.

En handikappad eller invalidiserad fattig muslim föredras framför en som är i stånd till att tjäna sitt levebröd. Den
som ger bör använda sin bästa förmåga för att finna den mest behövande mottagaren.

De skatter som vi nu förtiden betalar till regeringar kan inte tjäna som substitut för denna religiösa plikt; en speciell
plikt som måste utföras vid sidan om de statliga skatterna. Men inte desto mindre kan t ex de nordamerikanska muslimerna
dra fördelar av de skattelagar som möjliggör vissa avdrag för välgörenhet. De bör betala sin zakat till de rättmätiga
mottagarna och redovisa detta som lovliga avdrag.

Den betalande bör inte visa stolthet och berömmelse genom att utföra sin plikt. Han bör istället göra det så diskret som
möjligt så att han inte faller offer för hyckleri och stolthet som ju nollställer alla goda handlingar. Men om avslöjandet
av bidragsgivarens namn bidrag kan uppmuntra andra och stimulera dem är lovligt att göra så.

Zakat är också obligatorisk på boskap och lantbruksprodukter. De andelar man betalar av dessa varierar från fall till fall
och kräver en detaljerad diskussion. Läsaren hänvisas i dessa fall att vända sig till de mer omfattande källorna till islam.

*En annan ståndpunkt från Shafi’i skolan sätter gränsen på 96 gram guld (=USD 1294 då[den engelska utgåvan av] boken
trycktes) vilken ursprungligen hade samma värde som 672 gram silver guld (=USD 1294 då[den engelska utgåvan av] boken
trycktes). Då silver nu är billigare är det till de fattigas fördel om nisab (dvs. minimum av den beskattningsbara
förmögenheten) beräknas enligt denna skala. Beräkningen av nisab bör omfatta levnadsomkostnaderna i respektive land.
För mer information hänvisas till Dr Yusuf Qaradawi, Fiqh al-zakah (Beirut: Mu’assasat al-Risala, 1986) engelsk utgåva
väntas från IHT); och till Mahmoud Abu Su’ud, Contemporary zakat (Cincinnati, Ohio, Zakat and research Foundation, 1988);
och till Mahmoud Abu Su’ud, Fiqh al-Zakah al-Mu’asir (Kuwait; Dar al-Qalam, 1992)

Ur Islam i fokus, Dr Hammudah ’Abd al-’Ati
Sida 98-100
Sakifa Bokförlag