Om Monoteism (Tawheed)

Yamila Ajbar

ER GUD är den Ende; det finns ingen annan gud än Han, den Nåderike, den Barmhärtige.

I skapelsen av himlarna och jorden, i växlingen mellan natt och dag, i skeppen som plöjer haven [lastade] med det som är
till nytta för människorna, i regnet som Gud sänder ned och därmed ger nytt liv åt den jord som varit död och låter djur av
alla de slag befolka den och i vindarnas och molnens rörelser, drivna mellan himmel och jord i bestämda banor – [i allt
detta] ligger förvisso budskap till dem som använder sitt förstånd.
(2:163-164)

HAR DU inte tänkt på den liknelse som Gud framställer om det goda ordet? [Det goda ordet] är som ett starkt och friskt träd,
fast rotat, som sträcker sina grenar mot skyn – [ett träd] som enligt sin Herres vilja ständigt bär frukt. Gud framställer
[Sina] liknelser för människorna för att [väcka dem till] eftertanke.
(14:24-25)

Imam Reza berättade att Imam Ali hade berättat att: Guds budbärare (fvmh)
sade at monoteismen (tron på Guds enhet, Tawheed) är hälften av religionen. ”

Imam Reza berättade att en jude kom till Imam Ali (Mgvnh) och frågade: ”Hur var vår Herre” Till detta svarade han: ”Man kan
bara fråga hur något var om något som inte existerade och sedan blev till. Vår Herre existerar utan att skapas, Han finns
utan något ”hur det var” eller ”hur det kommer att vara” . Hans väsen är eviga, utan en ”hur det var innan”, utan en före
eller efter. Början och slutet är förenade med Honom och Han är slutet för allt.”

Imam Sadiq berättade om att man frågade om den Allsmäktige och svaret var: ”…den Nåderike som tronar [över skapelsen] i
Sin allmakts härlighet.”
(20:05) och han förklarade att ”Vår herre regerar över allting. Det finns ingenting som är
närmare Honom än något annat (och alla är lika inför Honom).”

Någon frågade Muhammad ibn Al Hanafiah om ordet ”Samad” (”den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror”) och han
svarade: ”Ali har sagt att Samads betydelse innebär att Han inte kan utses eller har en fysisk kropp, inte heller finns de
något som liknar Honom, han har varken bild, eller gränser. Det finns ingen plats utan Honom och ingen plats når Honom. Han
har varken färg eller doft. Han är borta från alla dessa saker.”

Imam Reza sade att ”Den som liknar Gud med sin skapelse är en avgudadyrkare, den som anser att det finns en bestämd plats
för Honom är en otrogen och den som säger något om Honom som redan har bevisats att det äör inte sant är en lögnare.” Sedan
reciterade han versen: ”Inga andra än de som inte tror på Guds budskap kan tänka ut [en sådan] lögn; och det är de
[- inte Vår Profet -] som är lögnare!”
(16:105)

Imam Sayyad berättade att Ali ibn Al Husain gick in i moskén i Medina och såg en grupp människor som diskuterade, han kom
närmare och frågade: ”Vad diskuterar ni om?” . De svarade ”Om tawhid” Han bad dem att berätta för honom om deras argument
och de gjorde så.

”Gud är känd genom skapandet av himmel och jorden, och Han är överallt.” Då sade han till dem: ”Ni bör säga att han är ett
ljus i vilket det inte finns mörker, liv utan död, det ultimata (”Samad”), där ingenting kommer in.” Han tillade ”Det är
Han som var och det finns ingenting som lkinar Honom. Han är den som hör, ser och Hans beskrivning kan inte jämföras med
någonting alls. Han är allt.”

Man frågade Imam Ali, ”Vad är argumentet som bevisar Skaparens förekoms?” Han svarade: ”Det finns tre, ändringar i
tillstånden, elementernas svaghet och ändamålens förändring.”

Guds budbärare (fvmh) sade: ” Det finns ingen annan belöning för den som Gud har välsignat med tron på Tawheed än
paradiset”

Imam Sadiq berättade att ”Den som inbillar sig att Gud finns i en sak eller att han dyker upp från något eller uppträder
eller står ovanför något är en avgudadyrkare. Ty om Han är över något, är Han en börda om Han finns i något är Han
begränsad, och om Han kommer (eller dyker upp) ut ur något är Han en skapad varelse.”

Kommentarer

Som vi har sagt tidigare, tron på monoteism är en skyldighet som en muslim bör komma fram till utan dogmatism. Vi kan göra
det utan hjälp utifrån genom att observera vår omgivning och oss själva. Sedan, för att öka vår förståelse av Gud behöver
vi god vägledning från Gud eftersom man inte kan lära känna Gud genom att titta på eller analysera som om det vore ett
skapat materiellt objekt. Man känner Honom genom vad Han säger om sig själv. Vi får kunskap genom Koranenss verser och
Profeten Muhammeds traditioner.

Källa: Imam Ali Foundation.