För tio år sedan, gick färre än en tredjedel av flickor i skolåldern Niger till skolan. För närvarande, även om det
finns en betydande kulturell och religiös opposition, är nästan två tredjedelar av flickorna inskrivna i skolorna.

”Under 2003 hade vi bara 15 tjejer i min skola, med 150 elever. Nu har vi 103 av totalt 175 elever” säger Sani
Ibrahim, som i 17 år undervisade i staden Agadez, som ligger i norra delen av det västafrikanska landet.

Denna berättelse upprepas i andra delar av landet. Adou Salouhou undervisar vid en by som ligger i utkanten av
Tahoua, huvudstad till centrala regionen med samma namn: ”När jag kom till Kollama, 2003, fanns det bara 29 tjejer
av 113 elever. Idag, har antalet flickor tredubblats och det finns 87 av totalt 137 elever” sade han till IPS.

Andelen kvinnliga inskrivningar i Tahoua mer än fördubblats, från 21 procent 2001 till 45 procent under 2011, enligt
det regionala direktoratet för grundskoleutbildning.

Mellan 2001 och 2011 ökade den totala andelen inskrivna flickor i skolorna i Niger från 29 till 63 procent, enligt
undervisningsministeriet.

Samlad insats

Denna dramatiska förbättring beror på de kombinerade försöken av administrativa och traditionella myndigheter,
lärare, föräldrar och det civila samhället för att öka medvetenheten om vikten av att utbilda flickor.

”Vårt ingripande gjorde det möjligt att minska obalansen mellan könen i fråga om skolinskrivning i vårt område”
säger Moussa Haditha, en lärare i Tessaoua, i södra delen av landet där den officiella statistiken visar också en
ökning av flickors inskrivning, dessa stod för 45 procent av eleverna år 2012, jämfört med bara 21 procent 2001. Dop
och bröllop är ceremonier som aktivister ofta använder för att öka medvetenheten om kvinnors utbildning. Men några
vanliga medborgare har tagit upp också kampen.

”Jag gick från dörr till dörr för att prata med familjer som var mot utbildning för sina döttrar” sade affärsmanen
Maman Zakari som är ca 60 år gammal och bor i den sydliga staden Maradi.

”Jag själv var emot i det förflutna att skriva in flickorna i skolan. Men jag kom att förstå vikten av att utbilda
dem genom informationskampanjer och radioprogram” tillade han. Han skrev in två av hans fem döttrar.

FN barnfond (UNICEF) stödjer också olika incitament.

”Lärare i landsbygdsområden som deltar i dessa kampanjer får materiellt stöd av Unicef utöver sina löner” sade till
IPS Kadri Yacouba, chef för grundskolor i Maradi.

”Och kvinnor som skickar sina döttrar till skolan får pengar för att starta småföretag” tillade han.

Trots ökningen av den kvinnliga inskrivningen i skolor, finns det fortfarande ett stort gap mellan flickor och
pojkar i detta avseende. Mellan 2001 och 2011 ökade pojkarnas inskrivning från 36 till 86 procent.

Denna klyfta förklaras av det faktum att, på landsbygden, inte många familjer skickar sina döttrar till skolan på
grund av sociala och kulturella föreställningar.

”Det finns många föräldrar som tycker att skolan är en destabiliserande faktor för flickor. För dem är en flickas
öde att bli en bra fru och en bra mor” berättade Amadou Aboubabcar, en pensionerad skolinspektör.

Både på städer och på landsbygden, tar föräldrar sina döttrar från skolan för att gifta bort dem.

”Även i familjer där flickorna går i skolor är föräldrarna mer intresserade av pojkarnas utbildning. Att hämta
vatten, tvätta och laga mat är fortfarande uppgifter som tillhör de unga flickors vardag” säger Nana Haditha, en
medlem av en koalition av det civila samhällets organisationer som arbetar för allmän tillgång till utbildning.

Motgångar

Kampanjen hade ett bakslag i november 2012 då ett lagförslag som syftade till att hålla unga flickor i skolan möttes
av ett starkt motstånd från ulama (muslimska präster) och kvinnors sammanslutningar av samma tro.

Dessa grupper lobbade lagstiftarna att inte godkänna lagen, som skickade tillbaka den för utvärdering.

Tvistefrågan var artikel 14 i förslaget, som stipulerade att den som skulle gifte sig med flicka som gick i skolan
utan ett godkännande av en domare, skulle straffas med mellan sex månader och två år i fängelse, böter på mellan
1000 och 2000 dollar, eller båda.

Enligt muslimska föreningar, är detta inte acceptabelt i ett land som Niger, där cirka 99 procent av befolkningen är
muslim.

”Islam ger föräldrar alla rättigheter och auktoritet över sina barn. En förälder inte behöver tillstånd från en
domare för att ge bort sin dotter i äktenskapet” sade Abdou Malam Garba, en imam från Niamey.

”Det är nödvändigt att ändra lagförslaget för att ta bort allt som inte är i linje med islam. Dessa artiklar kan
leda till flickors revolt och att de inte lyder sina föräldrar, och det kan i sin tur leda till att många föräldrar
vägrar att skriva in sina döttrar i skolan” säger Mamane Sani, från Niger Föreningen för Försvar av Barnets
Mänskliga Rättigheter.

Men Haditha Saley, från kampanjen ”Vi kan” (en paraplyorganisation för kvinnoorganisationer i Niger för att bekämpa
våld och diskriminering av kvinnor), krävde en mer långtgående lagstiftning.

Vi måste ”inkludera alla flickor” sade hon.