Eid betyder “en återkommande” lycka eller “festglädje”. Fastebrotshelgen, Eid al-Fitr, firas den 1 Shawwal, efter
fastemånaden Ramadan och offerhelgen, Eid al-Adha firas den 10 Dhu-l-Hijjah efter pilgrimsfärden till Mecka, Hajj. När
Profeten (fvmh) kom till Medina, fann han att
folket i staden firade många högtider. Han avskaffade dessa hedniska sedvänjor och sade till muslimerna att Gud endast hade
föreskrivit två högtider för dem – ovan nämnda två Eid.

Dessa två högtider är dagar av tacksägelse och glädje för varje muslim, såväl som för det muslimska samhället i stort. På
Eid al-Fitr firar man att fastemånaden Ramadan är slut och på Eid al-Adha avslutandet av Hajj samt Profeten Ibrahims
beprövning när han ombads att offra sin ende som Ismael, vara ordet Offerhelgen kommer.

Både fastan och pilgrimsfärden är handlingar av dyrkan som företas endast för Guds skull.

Trots att högtiderna ger anledning till fröjd och glädje, ger de sannerligen inte anledning till lättsinne, frosseri eller
överdriven nöjeslystnad. Den äkta glädje vi känner vid högtiderna är den andliga glädjen över att ha fullbordat det Gud
befallt oss, nämligen att vara disciplinerade och fromma samt att ägna oss åt gemensam dyrkan. De två högtidsdagarna börjar
med bön. Sedan ägnar man resten av dagen åt att ge allmosor, besöka vänner och släktingar och utbyta hälsningar och gåvor.
Vid dessa tillfällen skall man glömma bort allt agg man hyser mot sina medmänniskor om man inte redan har gjort det. Vid
helgerna börjar man på nytt i sina relationer med andra i en broderlig anda.

Tiden för högtidsbönen är mellan soluppgång och middag och den utförs liksom fredagsbönen alltid kollektivt. Om kvinnor
föredrar att be i hemmet kan de dock göra det.

Innan man kommer till bönen skall man ta sig ett bad och ta på sig rena kläder. Högtidsbönen består av två rakat med sex
till sexton extra takbeer (uppläsning av Allahu akbar – Gud är större), som följs av en predikan (khutba) i två delar,
liknande fredagspredikan. I predikan på Eid al-Fitr ska församlingens andlige ledare, imam, dra församlingens uppmärksamhet
till skyldigheten att betala Zakat al Fitr, den obligatoriska skatten (År 2007 var den 60 kr per person). I predikan på
Eid al-Adha ska han understryka plikten att offra. Offret av ett lamm eller ett får (för ett hushåll) eller en ko (för sju
hushåll) ska göras på högtidsdagen eller på de två efterföljande dagarna, dvs. den 10:e eller 12:e Dhu-l-Hijjah. En
tredjedel av köttet tas om hand av hushållet medan återstoden distribueras ej tillagat bland de fattiga och sänd som gåva
till släkt och vänner.