Miljontals muslimer världen välkomnar början av den heliga Ramadan denna fredag, den 1 april i en tid präglad av intensiv bön, fasta från
morgon till kväll och goda gärningar.

Religiösa myndigheter i de flesta länder i Mellanöstern meddelade att Ramadans nymåne syntes på eftermiddagen den 1 april.

Beslutet att påbörja Ramadan fastan denna fredag också gäller många andra muslimska samhällen runt om i världen, bland annat
Sverige, där man fastställde början av den nionde månaden i den islamiska kalendern med astronomiska beräkningar.

Uppkomsten av den nya månen markerar början på den muslimska månaden, som är mellan 29 och 30 dagar.

Religiösa myndigheter i vissa länder använder observatorier och astronomiska beräkningar för att bestämma början av Ramadan, medan andra
religiösa organisationer använder enbart iakttagelsen av månen med blotta ögat, ett faktum som ibland leder till avvikelser mellan länder
som ligger nära varandra eller till och med mellan muslimska samhällen som ligger inom samma territorium, om månadens ankomst och början
på fastan. Muslimer tror att Ramadan är den månad i vilken Koranens, Islams heliga bok, första verser uppenbarades för profeten Muhammad
för mer än 1400 år sedan.

Fastan och bön

I månaden Ramadan försöker muslimska dyrkare besöka moskéerna för de extra nattbönerna, så kallade ”Tarawih”, medan den fria tiden under
dagen används ofta för att läsa och recitera Koranen, lyssna på religiösa föreläsningar, göra dhikr och andra aktiviteter av andlig och
religiös natur.

Varje dag under Ramadans månad avstår muslimer från att äta, dricka, röka och ha sexuellt umgänge från soluppgång till solnedgång för att
fokusera på andlighet, goda handlingar och välgörenhet.

De som är sjuka, psykiskt sjuka, på resande fot, kvinnor under menstruationsperiod eller efter förlossningen, samt gravida kvinnor,
ammande kvinnor som vill det och svaga äldre personer är undantagna från fastan.

Många bryter fastan precis som profeten Muhammad brukade göra för 1400 år sedan, med lite vatten och några dadlar vid solnedgången (tiden
för Maghreb bön) och sedan ber.

Det är vanligt att muslimer bryter fastan med familj och vänner och att välgörenhetsorganisationer erbjuder gratis mat till allmänheten i
moskéer och andra offentliga utrymmen.

Familjer och vänner stiger upp tidigt för att äta suhur, den sista måltiden innan solen stiger upp, och i slutet av fastedagen samlas de
för iftar, brytandet av fastan vid solnedgången.

Fastans mål är att vara ett sätt att närma sig Gud för de troende och ett sätt att komma ihåg de mindre lyckosammas lidande.

Fastan (saum) under Ramadan är en av de fem pelarna i Islam, tillsammans med den muslimska trosbekännelsen (Shahada), daglig bön (salat),
välgörenhet (zakat) och pilgrimsfärden till Mecka (Hajj).

I många muslimska länder minskas arbetstiden på kontor och arbetsplatser enligt lag och de flesta restauranger stänger under dagens ljusa
timmar.

Muslimerna firar slutet av Ramadan med en viktig festdag som kallas Eid al-Fitr.