På den dagen man firar tysk enhet har många muslimer anledning att undra om ”tysk enhet” gäller dem i ljuset av
de senaste federala valresultat. Det tredje största parti i Bundestag kommer att vara den högerextrema
Alternativet för Tyskland (AfD), ett parti som har avvisat den islamiska tron som en del av den tyska
kulturidentiteten.

Den 3e oktober är landets nationella helgdag och för många tyskar bara en dag att sova eller tjäna lite extra pengar
på jobbet. För moskéer runt om i landet är det dock dagen för sitt nationella öppna hus där grannarna kan ta en
rundtur, tillfredsställa sin nyfikenhet om islam och lokala muslimer och, naturligtvis, äta.

Att vara muslim och icke partiansluten

Lukten av olja och rökelse som sprider sig i bönerummet är den enda indikationen på att något annat pågår i
denna moské i Köln. Bourdeaux mattorna i det heliga rummet verkar absorbera alla yttre ljud, och våra fötter,
medan Tarik Yilmaz och Mustafa Karatas pratar om samhällsuppsökande.

”Vår religion ligger i framkant av vårt arbete, inte politiken” berättar Karatas.

Muslimer har blivit centrum för många heta debatter om allmän säkerhet, kvinnors rättigheter och till och med
lojalitet mot den tyska staten de senaste åren. Därför är motarbetande av dessa missuppfattningar en av deras
prioriteringar. De betonar emellertid att detta arbete är icke partiansluten, precis som deras samarbete med
lokala religiösa grupper och välgörenhetsorganisationer.

”Det är en moskégemenskap så det är en bra idé att inte vara politiskt aktiv”, förklarar styrelsens
representant.

Yilmaz, en 27-årig teolog som nyligen började arbeta i det framförallt turkiska moské, sade: ”Människor kommer
hit för att be eller för att de har vänner här och att äta lite mat. Vi pratar inte riktigt politik.”

Ändå, i en gemenskap där de har starka partnerskap, hur tar de det faktum att AfD fick över 9 procent av
rösterna i denna valkrets? Ett svar kommer inte på fråga.

Att känna smärtan av nynazistisk terrorism

Bara några kvarter från moskén och teologiska skolan i nordöstra Köln ligger platsen för en nagelbombattack som
begicks av den nynazistiska National Socialist Underground (NSU). Det var en attack mot det turkiska samhället
och en attack mot social sammanhållning och multikulturalism i Köln.

Attackens sår ligger mycket djupare än de splittern som skadade 20 personer i juni 2004. Terrorattacken i
Keupstrasse var ett av ett dussin som NSU genomförde mellan 2000 och 2007. Trots att deras identiteter var kända
för polisen sedan slutet av 1990-talet var det inte förrän en misshandel och rån som den högerextrema
terrorcellen hamnade under luppen 2011 och myndigheterna avfärdade medlemmar i det turkiska samfundet som
misstänkta.

Fallet har lett till många frågor om högerextrema sympatisörer bland polisen och hur utbred är den medvetna
bagatelliseringen av högerextremismen i Tyskland.

Och med uppkomsten av ett parti som AfD vars ledare har gjort rasistiska och islamofobiska kommentarer, liksom
relativiserat Förintelsen och är känd för att använda nazistretorik, är många kritiker oroade över att ett
högerextrem parti i parlamentet kan uppmuntra landets radikala högerextrema organisationer.

Stigande våld mot muslimer

För Ahmed Erdogan, liksom många på Keupstrasse, har den snabba uppkomsten av den hägerextrema AfD varit en
chock. ”Var kommer det här att leda till?” undrar han.

Från en stenkast från de många brudklänningsaffärer och bagerier som finns längs Keupstrasse är den lokala
moskén lätt att förbise. Det är en av de äldsta i Kölns Mühlheim område, där över 40 procent av befolkningen har
utländska rötter.

Enligt Erdogan, som sitter i moskén styrelse, har den varit och är fortsatt mycket aktiv i samhällsuppsökande
och samarbetet vilket gör AfDs popularitet allt mer förbryllande.

I år har nästan 20 attacker mot muslimer och nästan 400 händelser av ”islamofobiska brott” registrerats, allt
från hattal, hot och personskador, enligt en undersökning gjort efter en förfråga från vänsterpartiet. Eftersom det
är första året man följer upp brottsfrekvensen mot muslimer finns det inga tidigare uppgifter att jämföra
med.

Samtidigt har AfDs retorik kring Islam väckt oro. Förutom att avvisa religionen, som praktiseras av över 4
miljoner människor i Tyskland, som en del av det tyska samhället, vill AfD också förbjuda minareter och kallelsen
till bön.

”AfD ser en stor fara för vår stat, vårt samhälle och vår uppsättning av värderingar i Islams spridning och
närvaron av över 5 miljoner muslimer, vars antal ökar” sade AfD i sitt partis plattform som också säger att
muslimer som lyder lagen och är ”integrerade” är ”värderade medlemmar av samhället.” Det högerextrema partiet
förnekar alla anklagelser om islamofobisk eller rasistisk retorik.

Med tanke på behovet av dialog idag kan moskéer välja att hålla sig utanför politiken, men som muslim är det
svårt att ”hålla sig ut” säger Erdogan.

Keupstrasses moskén deltar inte i det nationella öppna huset eftersom det är öppet för alla varje dag, precis
som de flesta moskéer. Och om det finns en punkt som Erdogan och hans kollegor i den närliggande moskén är
överens om är detta: dialog och inte rädsla är den enda vägen framåt.