Asma Lamrabet – Webislam
Koranen berättar om många kvinnor som har satt sina spår för alltid i civilisationens historia. Troende och fromma kvinnor, mystiker och godhjärtade, mödrar och kvinnor som gjorde uppror mot orättvisor, alla utvalda av Gud för att vara ett föredöme för mänskligheten. Men det finns en kvinna som nämns vid sitt namn i Koranen, hon finns utan tvekan bland Guds utvalda, Maria, Jesus jungfruliga moder.
Ett helt kapitel i Koranen kallas efter henne och den berättar hennes vackra historia. Maria, den tysta med en osjälvisk själ, som har hedrats av Islam och beskrivs i många verser i Koranen på ett så vackert sätt: [MINNS] änglarnas ord till Maria: Gud har utvalt dig och renat dig [och upphöjt] dig över alla världens kvinnor! (3:42) Så är hon, Maria, i Koranen, utvald av Gud.
Det finns andra berättelser om andra kvinnor i Koranen, till exempel drottningen av Saba, som beskrivs som en modell av visdom, med oerhörd politisk makt. Hon styrde sitt folk med intelligens och en extrem känsla för rättvisa. Koranen berättar den underbara historien om prinsessas andliga kraft som inspirerades av Gud och hennes kärlek till Profeten Salomon, genom vilken hon hittade vägen till tron.
Vidare kan vi läsa i Koranen berättelsen om Abrahams hustru, kvinnan som Gud valde till symbol för en av pilgrimsfärdens ritualer i Mecka. Tillsammans med sin son Ismael sprang hon sju gånger i öknen efter vatten till sin törstiga son och åberopade Gud tills en källa till rent vatten började rinna, och från den stunden tills nu har den runnit outtömlig, den är känd som ”Zamzam” källan i Mecka. Detta är anledningen till att muslimska pilgrimer vandrar sju gånger i denna heliga plats och dricker detta rena vatten.
En annan kvinna som Gud gav oss som exempel är Faraos troende fru, som räddade den lilla Moses. Hon är modellen för en troende kvinna som tog hand och skyddade den framtida profeten trots hennes mans grymma bestämmelser, genom detta fick hon Guds löfte om paradiset.
Profeten Moses mor beskrivs också i Koranen som en osjälvisk kvinna som beordrades av Gud att lämna sin son i floden och sedan fick hon tillbaka honom tack vare Hans nåd.
Koranen berättar också historien om en kvinnans passion och kärlek till profeten Yusuf (Josef). Hon beskrivs i uppenbarelsen som förkroppsligandet av skönheten. Även om hennes namn inte nämns i Koranen, är hon känd i islamisk litteratur som Zulaika, en andlig kvinna som tillbringade sitt liv i en hård botgöring och oändlig längtan. Historien om Yusuf och Zulaika har inspirerat många poeter och författare i den muslimska världen. Hon beskrivs på följande sätt av Yusuf Arrazi, 900-talets poet: ”Under den tiden Zulaika avgudade Yusuf blev hon mer och mer deprimerad när hon slutade med det gav Gud henne tillbaka sin ungdom och skönhet.”
En annan historia säger att ”Zulaika träffades av en pil. När blodet droppade på marken, skrev hon med det på många platser Yussuf, Yussuf, eftersom hon upprepade detta namn ständigt och rann som blod i hennes ådror.” Hon personifierar den mänskliga själen, som Koranen säger, uppmuntras till det onda, men med en ständig inre kamp, renas genom lidande och slutligen som en själ i fred kan återgå till sin Herre.
