Krig mot Gaza: När palestinierna lider spelar liberala sionister offret

Abed Abou Shhadeh – Middle East Eye

 

Mindre än ett år efter att Israel ockuperade Västbanken, Gaza och Sinaihalvön publicerade den judiske filosofen Yeshayahu Leibowitz en artikel med titeln ”Territorierna”, där han kritiserade den israeliska ockupationen och införandet av en militärregim på miljontals palestinier.

Ur denna kritik uppstod den numera berömda sloganen: ”Okupationen korrumperar” – en fras som har blivit grunden för argument från många liberala sionister.

Dessa individer ser ockupationens brott främst som handlingar som korrumperar deras egen moral, snarare än att i grunden skada andras liv. Palestinier är alltså inte människor i sin egen rätt, utan en bakgrund till en historia som liberala sionister berättar om sig själva.

När en palestinier dör ser de sig själva som det sanna offret – deras ömtåliga samvete nedsmutsade av den döden. Som den tidigare israeliska premiärministern Golda Meir en gång sa: ”Vi kan förlåta araberna för att de dödade våra barn. Vi kan inte förlåta dem för att de tvingade oss att döda deras barn.”

I denna förvrängda logik, även om de erkänner att israeler dödar palestinska barn, positionerar de sig fortfarande som offer.

Detta ramverk belyser den internationella kritiken kring de franska och tyska utrikesministrarnas besök i Syrien nyligen.

Syrien, som har betalat ett aldrig tidigare skådat pris i sin kamp för att göra sig av med en av 1900- och 2000-talens mörkaste regimer, har bevittnat hundratusentals dödsfall, miljontals flyktingar, ekonomisk kollaps och tortyrkammare för män, kvinnor och barn. Dess framtid är fortfarande osäker.

 

Fixering i ett handslag

Men västerländsk media valde att ignorera dessa frågor och fixerade istället varför Syriens nya ledare, Ahmed al-Sharra, inte skakade hand med Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.

Återigen blev den västerländska vita kvinnan den centrala berättelsen – inte de syriska kvinnorna som fick utstå helvetet i Assad-regimens fängelser, inte heller barnen födda i interneringscenter som aldrig har upplevt frihet.

Istället kretsade berättelsen om en tysk politiker vars känslor kan ha blivit sårade eftersom hennes handslag vägrades. Som alltid förblir de av oss i den globala södern bara bakgrundsfigurer i de berättelser som vita västerlänningar berättar om sig själva.

Diskussioner om kvinnors rättigheter, barns rättigheter och religionsfrihet är bara verktyg, som utnyttjas för att tjäna deras intressen i regionen. Hur kan vi annars förstå Baerbocks outtröttliga försvar och rättfärdigande av folkmordet i Gaza?

Under hela detta folkmord, nu på sitt andra år, har vi sett palestinska kvinnor och barn som regelbundet massakreras, medan Baerbock har fortsatt att stödja Israels ”rätt att försvara sig själv”. Hur kan hon hävda att hon bryr sig om kvinnors rättigheter på vissa ställen, samtidigt som hon stöder deras massmord på andra håll?

Den enda förklaringen ligger i en västerländsk lins som ser det globala södern som en lekplats för liberal västerländsk diskurs – ett spel där internationella institutioner, ekonomisk hävstång och militär makt utnyttjas för att främja västvärldens intressen.

Baerbocks sionism är en tragisk återspegling av mänskligheten på 2000-talet, där livet för globala syds folk görs meningslösa mot bakgrund av västerländska ekonomiska och politiska agendor. Varje människorättsdiskurs i världen klingar ihålig.

 

Tydligt meddelande

I en tid då västvärlden häftigt motsatte sig Rysslands invasion av Ukraina, snabbt ökade sin retorik mot Moskva och implementerade ekonomiska sanktioner, har det samtidigt försvarat Israel, även om det senare har bombat sjukhus och skolor i Gaza i en aldrig tidigare skådad takt.

I en globaliserad värld där information är allmänt tillgänglig är budskapet tydligt: ​​de som utövar våld kan påtvinga sin vilja utan konsekvenser, så länge som västerländska intressen förblir opåverkade – och framställs som den centrala historien.

Som poeten Mahmoud Darwish träffande uttryckte det, är vi palestinier både välsignade och förbannade av vår kamp med den sionistiska rörelsen – en rörelse som talar i judendomens namn, som själv drabbades av förintelsen och bär på en olöst räkning i det västerländska medvetandet.

Denna förbannelse omfattar hela arabvärlden, som påverkas och formas av västvärlden, med all dess ekonomiska och militära makt, för att säkerställa Israels överlevnad – även om detta innebär att stödja och beväpna brutala auktoritära regimer som är villiga att samarbeta med Tel Aviv.

Redan nu, mitt i ett pågående folkmord, kräver varje diskussion med palestinier att vi föreslår lösningar centrerade på sionisternas välbefinnande, med ett ramverk som är välsmakande för västerländska värderingar och som kan lösa förhållandet mellan judendom och väst. Under tiden kan araber fortsätta att dö.

 

 

Originaltext: War on Gaza: As Palestinians suffer, liberal Zionists play the victim