Sumayya Mehmood & Taufik Ali Valiante – SoundVision
Översikt över positiv psykologi och blomstrande
Innan du dyker in i Koranen är det viktigt att ge en kort sammanfattning av det framväxande och spännande området för positiv psykologi. Historiskt har psykologi fokuserat på att lindra plågsamma och invalidiserande psykologiska symtom och beteenden. Således har det traditionella målet för psykologi varit att lindra eller maskera psykologiska problem (dvs. depression, ångestsyndrom, schizofreni, etc). Sådana betydande medicinska problem kräver ofta inblandning av utbildad medicinsk personal, och ibland förskrivning av mediciner. Men på senare tid hävdar Martin Seligman, en känd tillämpad psykolog och författare till boken Flourish, att psykologin som helhet har saknat en viktig roll i samhället – särskilt att tillhandahålla en ram för att blomstra. Att blomstra som han beskriver det är ett specifikt tänkesätt, vars resultat uppstår genom att tillämpa och praktisera en specifik uppsättning recept som har grundats på vetenskapliga observationer för att hjälpa till att göra livet värt att leva och främja välbefinnande. Således, där psykologi traditionellt har fokuserat på sjukdom, är positiv psykologi för alla, och specifikt utformad för att hjälpa oss alla att uppnå välbefinnande.
Inledningsvis gav Seligman, i sin bok Authentic Happiness, positiv psykologi uppgiften att uppnå lycka som det ultimata slutmålet. Men han gör det väldigt tydligt i Flourish att detta sätt att tänka var naivt, att det faktiskt bara var en aspekt av en av de fem komponenterna av blomstrande för att uppnå lycka (en högre nivå av välbefinnande). Till skillnad från lycka är välbefinnande i sig inte direkt mätbart, utan det är något som inte mäts genom att uppnå en specifik sak utan genom att förbättra fem grundläggande underliggande komponenter. Dessa fem komponenter har en bekväm akronym – PERMA – Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Mening och Prestation (på engelska Positive emotions, Engagement, Relationships, Meaning, and Accomplishment). För att blomstra strävar en individ efter att förbättra/definiera PERMA-elementen i/för sig själva. Ur detta perspektiv föddes visionen om att blomstra, grundad i teorin om välbefinnande och sätt att optimera sitt liv.
Seligmans teori är förankrad i noggrann och konkret vetenskaplig forskning, genomarbetade övningar och stora representativa urval. Med andra ord har han gett ett starkt stöd för sitt förhållningssätt genom händelser och resultat i verkligheten som gör det svårt att avfärda positiv psykologi som bara en blixt i himlen. Vad som gör det ännu mer tilltalande är att han genom hela sin bok ger detaljerade exempel på när positiv psykologi används och hur väl det har visat sig fungera. Faktum är att genom hela boken finns det flera exempeltester som läsaren uppmuntras att göra när de läser, som låter dem uppleva och bestämma sin egen nivå av välbefinnande och sätt att förbättra sig.
Oavsett om det har varit att lära ut positiv psykologi till elever eller lärare, implementera olika övningar för tiondeklassare eller positiv psykologi som används praktiskt av tränare, terapeuter, föräldrar och till och med militären, är bevisen på dess effektivitet mycket starka och värda att lära sig om. I själva verket kan det bara förändra ditt liv … ja det är verkligen målet.
Trots det finns det en annan mycket bra anledning till varför den här boken är spännande och ändå konstigt bekant för en muslim. Det som gör den här boken ur vårt perspektiv väldigt lockande att läsa och förstå, är att vi tror att PERMA-modellen återspeglas väl i Koranen, och vi kommer att försöka dra ut parallellerna mellan Koranen och blomstrande:
Vi har uppenbarat Skriften för dig med sanningen. Och den som låter sig vägledas [vägleds] till nytta för sig själv… (39:41)
För en muslim, som reflekterar över Koranen och har läst Flourish, borde parallellerna mellan de två inte komma som någon överraskning med tanke på att Koranen är en social, psykologisk och andlig vägledning för mänskligheten. Omvänt kan den aktuella litteraturen om positiv psykologi vara utom räckhåll för de flesta av er, och därför strävar vi i detta stycke efter att ge Koranen en samtida tolkning utifrån positiv psykologi. Det är viktigt att notera från början att detta inte är en övning som är utformad för att varken vederlägga eller bekräfta vad som står i Koranen och/eller positiv psykologi. Koranen uppmuntrar oss att upprepade gånger ”reflektera” över dess innehåll – så se detta som en vägledd reflektion över Koranen inom en positiv psykologisk ram. I slutet hoppas vi att du ser Koranen som muslimens guide till att blomstra.
PERMA-modell: Överensstämmelse med Koranens läror
Vår övning var att gå igenom varje element i PERMA och hitta verser i Koranen som refererar till var och en av dessa komponenter. Islam som du kanske redan vet, och om inte, så kommer du snart att bevittna, har de naturliga konstruktionerna av positiv psykologi inbäddade i Koranens lära. Även om det finns många verser i Koranen som talar till vart och ett av dessa element, har vi valt ut några få som kommer att sätta saker i perspektiv.
Positiv känsla
Det första elementet som bidrar till välbefinnande är positiva känslor. Detta är vad vi känner. Detta element kapslar in alla mänskliga känslor inklusive lycka och tillfredsställelse med livet som en individ vinner på det dagliga livet.
Positiv psykologi, som stöds av omfattande forskning har visat att utföra positiva handlingar ökar positiva känslor (lycka) och resulterar i att vårt välbefinnande höjs. Det har visat sig att engagera sig i snälla handlingar, uttrycka tacksamhet och ha en positiv attityd är nyckelbeteenden som bidrar till att blomstra. Till exempel, inbyggnad av positiva känslor i en skolplan, bland de andra fyra delarna av positiv psykologi, involverade att barn skulle skriva tacksamhetsbrev till sina föräldrar, lära sig att njuta av goda minnen och uppleva hur glädjande vänlighet är mot givaren. Resultaten var verkligen livsförvandlande och många av de värdefulla egenskaperna kunde ses återspeglas i andra aspekter av deras liv.
I grund och botten är det genom handlingar av givande och vänlighet som genererar den mest omedelbara bildningen av positiva känslor, som fyller oss med livfulla känslor, lycka och frid. Dessutom går positiva känslor längre än att bara ge trevliga känslor, de är en indikation på ackumuleringen av vår psykologiska tillväxt.
Inte bara handlingar som vänlighet mot andra, att tala varmt till föräldrar, ge välgörenhet eller alla andra former av osjälviska handlingar, genererar större ”lycka”, utan varje detalj, stor som liten, är betydelsefull och som en krusningseffekt, formar och bidrar till en större verklighet. För dem med nyfikna sinnen diskuteras denna process vidare i längd i ett annat stycke, ”Fjärilar i Islam: Varför lite är mycket”.
Även om Koranen inte nödvändigtvis talar om positiva känslor (lycka) i sig själv, finns det säkert otaliga referenser som uppmuntrar oss till handlingar att ge och uttrycka små godheter. I synnerhet förmedlar följande sura onekligen ett mycket starkt och kraftfullt budskap, ett som genomsyrar vikten och bredden av just dessa handlingar. Lika otrolig är uppfattningen att ”ge” inte begränsas av formen eller storleken på handlingar, utan dessa ansträngningar faller under ett brett spektrum av handlingar.
VAD ANSER du om den [människa] som förnekar Domen? Det är samme man som motar undan den faderlöse och som inte uppmanar [någon] att ge dem som lider nöd att äta. Det skall gå dem illa som ber utan att deras hjärtan deltar i bönen, de som vill ses [och berömmas] men som vägrar [sin medmänniska] även den minsta hjälp! (107:1-7)
Viktigt är att dessa handlingar i sig inte är villkorade av att vi får något i gengäld (altruism), snarare uppmuntras vi som muslimer att finna det i oss själva att anamma dessa egenskaper och utöva dem. Vi uppmuntras att vara altruistiska eftersom det är hälsosamt för oss (positiva känslor) och bra för samhället (d.v.s. mata de fattiga).
GUD befaller att rätt och rättvisa skall råda [människor emellan och befaller dem] att göra gott och att vara givmilda mot de närmaste… (16:90)
de som ger den fattige, den faderlöse och fången att äta – oavsett deras eget behov och det pris de sätter på [födan] – [och säger:] ”Det är för Guds skull vi ger er att äta och vi väntar ingen gengåva och inget tack från er… (76:8-9)
Koranen är full av verser som uppmuntrar att ge på ett sätt som inneboende innebär att omfamna en altruistisk natur. Koranens föreskrifter ger alltså en väg mot större välbefinnande (lycka) och en väg mot att blomstra.
Engagemang
Detta andra element handlar om engagemang. Mer specifikt talar det om ett koncept av flöde. Flow är något som vi alla förmodligen har upplevt minst en eller flera gånger, och om du har tur upplever du det dagligen: tänk tillbaka på en tid då du var helt nedsänkt i en aktivitet med ren fokuserad motivation, där tiden stod fortfarande för dig, där du tappade all medvetenhet om din omgivning, om hunger, törst och andra kroppsfunktioner. Om du har upplevt något avlägset nära denna eller någon version av detta, så har du i princip upplevt flow.
Det finns flera exempel i Koranen som har föreskrivits till de troende som kräver engagemang. Du kommer att märka att var och en av följande åtgärder är självförsörjande med tanke på att flödet praktiseras, vilket gör vårt bästa för var och en.
Och förrätta bönen vid dagens början och dess slut och under nattens första timmar – de goda handlingarna driver bort de dåliga. Detta är en påminnelse för dem som vill minnas [Gud]! (11:114)
De fem dagliga bönerna etablerar naturligtvis engagemang i handlingen att medvetet ansluta till Allah. Fullständig koncentration utan externa avbrott gör det möjligt för individen att uppfylla sina skyldigheter. Vidare tillåter det inre reflektioner och bekvämligheten av att vara kopplad till Gud. Denna religiösa praktik är liksom många andra inte bara självuppehållande utan ger också självdisciplin.
TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud. (2:183)
Fasta under månaden Ramadan ger en uppsjö av fördelar oavsett om de är fysiska, mentala och andliga, men det är en fantastisk tid för att vara i flödet. Självdisciplinen och engagemanget som går in i fastan kan vara utmanande, men eftersom vi vet att vi kan stå ut med det, har vi två nyckelingredienser för att vara i flödet: en utmanande uppgift med kunskapen du kan uppnå den:
Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. (2:286)
Att fortsätta vardagen medan vi fastar uppmuntrar oss att ständigt testa våra gränser och pressa oss själva för att arbeta på vårt bästa. Liksom böner ger denna form av gudstjänst naturligtvis en möjlighet att vara i flödet. Vi växer inte bara andligt utan inser att omfattningen av vår kapacitet öppnar möjligheter till positiv förändring och större prestationer inom alla områden av det dagliga livet.
[Ja,] på prövningen följer lättnad! Stå upp, när du har fullgjort [din uppgift] … (94:6-7)
Dessutom förmedlar dessa verser från Koranen alltför väl att bortom religiösa utövningar blir alla aspekter av våra liv möjligheter att vara i flödet – vare sig det är på jobbet, leken, med familjen och andra sociala aktiviteter. På det mest förenklade sättet är vi verkligen motiverade att sträva efter det bästa av våra förmågor och i praktiken åstadkomma allt vi kan. I huvudsak uppmuntrar dessa verser oss att tänja på våra gränser och vara i flödet.
Relationer
Det tredje elementet som bidrar till en väg för större välbefinnande innebär att bygga och upprätthålla positiva relationer. Positiv psykologi handlar till stor del om andra människor. Seligman beskriver andra människor ”att vara det bästa motgiftet mot livets nedgångar och det enskilt mest pålitliga uppåt”. Det är en fast övertygelse att mänsklig överlevnad beror på kollektiva förmågor, förmågan att förenas med andra i syfte och mot att uppnå mål kollektivt. Positiv psykologi förespråkar aktivt konstruktivt bemötande, skapa färdigheter för att upprätthålla tillit och säkerhet, vänskap och intimitet, ökad ärlighet, att kunna ha stödjande samtal etc … egenskaper som måste omfamnas, implementeras och upprätthållas under hela livet för att ha en chans att upprätthålla sunda relationer.
Centralt för Islam är begreppet Tawhid (Guds enhet). Den naturliga följden av detta är att vi alla är en del av en unik skapelse, våra liv är oupplösligt kopplade till varandra, våra förflutna nutider och framtider är alla intrasslade:
Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. (49:13)
På grund av dessa relationer får vi vägledning om hur man navigerar i de olika formerna av dem. Detta har diskuterats vackert i Toshihiko Izutsus fantastiska bok med titeln Gud och människan i Koranen (God and Man in the Qu’ran), som vi uppmuntrar alla att läsa.
Koranen undersöker hur man bygger en stark varaktig relation med:
Dina föräldrar:
Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem. Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: ”Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!” (17:23-24)
Din make:
Och till Hans under hör att Han har skapat hustrur åt er av er egen art, så att ni kan finna ro hos dem, och Han har låtit kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta ligger helt visst budskap till människor som tänker. (30:21)
Dina barn:
… döda inte era barn av fruktan för fattigdom – Vi drar försorg om er och om dem … (6:151)
De behövande:
Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger – vilket pris han än sätter på detta – till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som med tålamod bär lidande och motgång och som håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann; de fruktar Gud. (2:177)
En bekant:
MEN DE troende, männen såväl som kvinnorna, är varandras [sanna] vänner och fasta stöd; de anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt och förrättar bönen och betalar allmoseskatten och de lyder Gud och Hans Sändebud. (9:71)
Även under krigstider är Koranen mycket transparent när det gäller att tillhandahålla de nödvändiga riktlinjerna för hur man ska hantera den relationen:
KÄMPA för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare. (2:190)
Det finns ett TED-tal som måste ses som berör detta ämne av Leslie Hazelton med titeln On Reading the Koran.
Intressant men inte det minsta överraskande är att det finns ett gemensamt element bland alla dessa interaktioner, som är uppmuntran att tänka och handla empatiskt och med värme mot andra. Således ger Koranen återigen en fullständig omfattning om hur vi har förmågan att leda blomstrande relationer givet att vi reflekterar och implementerar dess vägledning.
Var och en har en riktpunkt som han vänder sig mot [i bönen]. Tävla därför med varandra om att göra gott. Var ni än befinner er skall Gud samla er [på Domens dag]; Gud har allt i Sin makt. (2:148)
Förutom omedelbara och personliga relationer uppmuntrar Koranen även relationer i den bredare betydelsen av en gemenskap och ett större socialt nätverk. Vår sociala omgivning är fruktbar jord som gör att vi kan vara vårt bästa, särskilt om vi engagerar varandra i sunda relationer för att uppnå gemensamma mål. Implikationerna och nödvändigheten av att bilda sådana gemenskaps-”nätverk” förklaras ytterligare i ”Small-world”-nätverk i Koranen.
Mening och syfte
Det fjärde elementet innebär en känsla av mening med livet. Ett meningsfullt liv omfattar att tillhöra och tjäna något som är större än jaget. Det här är ”lätt” eftersom vi får höra:
Trodde ni att Vi skapade er för nöjes skull och att ni inte skulle föras tillbaka till Oss?” (23:115)
Den enkla delen kommer från det faktum att:
Gud har skänkt er ett [nytt] ljus och en klar Skrift; med den visar Han dem som söker Hans välbehag till räddningens vägar och leder dem enligt Sin vilja ut ur mörkret till ljuset och till en rak väg. (5:15-16)
Vårt syfte är att implementera föreskrifterna i Koranen mot ett liv i fred och den raka vägen. Att uppnå fred och den raka vägen sker genom tillämpning av det som finns i Koranen, där grunden för den handlingen är vår tro som uppstår genom att acceptera verser (tecken) i Koranen som sanning och tillämpa dem.
Ett av de många syften och ett aktuellt syfte som vi vill lyfta fram, är att vi som muslimer har fått ansvaret som förvaltare av denna jord. Vi uppmuntras att skydda det som vi har fått låna från Allahs skapelse. Att vara medveten om miljön och aktivt främja dess hållbarhet är därför en skyldighet och ett syfte som vi alla måste upprätthålla.
Det är Han som har låtit er ta jorden i besittning och som har höjt några av er några steg över de andra för att pröva er genom det som Han har skänkt er. Din Herre är snar att straffa – men Han är helt visst [också] ständigt förlåtande, barmhärtig. (6:165)
Ett annat koncept att överväga är idén om rikedom. När det gäller pengar, i positiv psykologis ögon, är målet med rikedom inte att producera mer rikedom utan att skapa blomstring och öka ens välbefinnande. Forskning har visat att den livskvalitet man upplever inte alltid går hand i hand med materiellt och monetärt värde, att de rikaste människor inte är mer ”gladare” än medelklassen. En mycket avgörande anledning är att vårt välbefinnande består av mer än bara att samla rikedomar. Istället, för att uppnå välstånd, och detta antyder inte på något sätt enbart monetärt värde utan snarare ett bredare spektrum av ”framgång”, bör den rikedom vi samlar i livet användas för att katalysera vårt syfte.
… han som ger [av sina ägodelar] för att rena [sin själ], inte för att betala tillbaka tidigare mottagna förmåner men av kärlek till sin Herre, den Högste. Och han kommer förvisso att bli nöjd. (92:18-21)
Prestation
Till sist kommer vi till den sista komponenten som är väsentlig i vägen till blomstring, vilket är begreppet prestation. Hur mycket ansträngning och tid vi lägger på att utföra en uppgift avgör vilken prestationsnivå vi kan uppnå. Självdisciplin är ett karaktärsdrag som gör det möjligt för en individ att ägna tid och ansträngning för att uppnå mål. Det är en värdefull färdighet att ha och träna i alla aspekter av det dagliga livet.
Det har gjorts forskning om självdisciplin och akademiska prestationer hos gymnasiebarn. Resultaten tyder på, att hålla alla andra variabler konstanta, att självdisciplin är ett mer exakt mått och representation av elevernas prestationer än IQ-poäng. Men det stannar inte där, självdisciplin har visat sig påverka prestationer utöver betyg och akademiska prestationer, och når långt till livets olika sfärer, ett sådant exempel är viktkontroll.
Kurage är en form av självdisciplin som involverar en kombination av mycket hög uthållighet och hög passion för ett mål. Att lägga mer tid på en uppgift leder inte till att man adderar utan att man multiplicerar framsteg mot ett mål. Detta förhållande har testats med gymnasieelever, universitetsstudenter och militären, som alla kommit fram till samma slutsats. De med mer kurage och självdisciplin tenderar att lyckas och gå framåt.
Men ingen annan än den som bär [oförrätter] med tålamod finner [styrka] att handla så; bara den lyckligast lottade finner [sådan styrka]. (41:35)
De islamiska sederna med dagliga böner, årlig fasta i Ramadan och recitation av Koranen för att nämna några är alla självuppehållande vanor som genomsyrar självdisciplin. I den ”riktiga” världen uppmuntras vi att ha självdisciplin och arbeta mot våra mål, och att inte förvänta oss att de faller på våra knä med att bara säga inshAllah:
… eller att ingenting skall tillerkännas människan utom det som hon har eftersträvat; och att hon [en Dag] skall få se sina strävanden [i deras rätta ljus] och därefter få sin fulla lön… (94:39.41)
[Ja,] på prövningen följer lättnad! Stå upp, när du har fullgjort [din uppgift] … (94:6-7)
Sålunda i Islam är prestation meriterad på hur mycket ansträngning som läggs på att nå ens mål. Detta mål syftar inte bara på att tillämpa föreskrifterna i Koranen utan även på allt vi gör – vårt arbete, vår lek och våra relationer.
Slutsats
Vi hoppas att informationen som tillhandahålls här är en början till att förstå hur Koranen är muslimens guide för att blomstra. Den kapslar in PERMA-elementen och ger konkreta övningar (se Appendix för den intresserade läsaren) för att operationalisera PERMA i ett islamiskt perspektiv. Men föreskrifterna i Koranen är generiska, ungefär som positiv psykologi och kan ses i ett sekulärt ljus, vilket tyder på universaliteten hos den islamiska inställningen till att blomstra:
Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er. (2:185)
Vi uppmuntrar läsaren att läsa Martin Seligmans Flourish, tillsammans med Koranen för en mer omfattande förståelse av hur de två hänger ihop. Det är bara genom kunskap som sakerna i Koranen blir manifesterade, och med denna kunskap kan vi sedan reflektera över sakerna runt omkring oss och våra livserfarenheter.
… som lyssnar till [Mitt] ord och som följer den bästa [väg som erbjuds där]. Det är dem som Gud vägleder och de som har förstånd. (39:18)
Vi hoppas ha påbörjat en process för att förändra hur man närmar sig Koranen – inte som en bok med regler och begränsningar – utan som en vägledning för att blomstra. I denna process ser vi muslimernas liv inte ett liv av rädsla för återverkningar, utan en livslång väg mot ökade positiva känslor, engagemang, sunda relationer, en djup känsla av mening och som en agent för positiv personlig och social förändring (prestation).
