Chloe Domat – Global Finance
Den andra av fem delar om islamisk finans.
Många av de produkter som erbjuds av islamiska finansinstitutioner är jämförbara med västerländska eller konventionella finanser även om räntor och spekulationer är förbjudna. Banker är de överlägset största aktörerna inom islamisk finans—en del av dem är uteslutande islamiska medan andra erbjuder sharia-kompatibla produkter men förblir mestadels konventionella.
Bortsett från frånvaron av räntor är nyckelbegreppet för islamisk finans, riskdelning mellan parterna i all verksamhet. Här är några av de viktigaste sharia-kompatibla produkterna som erbjuds av banker – de har arabiska namn men i de flesta fall kan vi hitta en motsvarighet inom konventionell västerländsk bankverksamhet.
Murabaha eller kostnad plus försäljning: Detta är den vanligaste produkten i tillgångsportföljer och gäller endast för råvaruköp. Istället för att ta ett räntelån för att köpa något, ber kunden banken att köpa en vara och sälja till honom eller henne till ett högre pris på avbetalning. Bankens vinst bestäms i förväg och försäljningspriset kan inte höjas när kontraktet är undertecknat. Vid försenad betalning eller utebliven betalning finns olika alternativ tillgängliga, inklusive en tredjepartsgaranti, säkerhetsgarantier för kundens ägodelar eller en straffavgift som ska betalas till en islamisk välgörenhetsorganisation eftersom den inte kan komma in i bankens intäkter.
Ijara eller leasing: Istället för att ge ut ett lån för en kund att köpa en produkt som bil, köper banken produkten och leasar sedan ut den till kunden. Kunden förvärvar objektet i slutet av hyreskontraktet.
Mudarabah eller vinstandel: En investering där banken tillhandahåller 100 % av kapitalet avsett för att skapa ett företag. Banken äger den kommersiella enheten och kunden tillhandahåller företagsledning och arbetskraft. De delar sedan på vinsten enligt ett på förhand fastställt förhållande som vanligtvis är nära 50/50. Om verksamheten misslyckas står banken för alla ekonomiska förluster om det inte är bevisat att det var kundens fel.
Musharakah eller joint venture: En investering som involverar två eller flera partners där varje partner tillför kapital och ledning i utbyte mot en proportionell andel av vinsten.
Takaful eller försäkring: Sharia-kompatibla försäkringsbolag erbjuder produkter jämförbara med konventionella försäkringsbolag och fungerar som en värdepappersfond. Istället för att betala premier slår deltagarna ihop pengar och går med på att omfördela dem till medlemmar i behov enligt förutbestämda kontrakt. Den gemensamma poolen av pengar drivs av en fondförvaltare.
Fonden kan drivas på olika sätt när det gäller överskottsutdelningen och fondförvaltarens ersättning.
Det finns tre stora modeller:
Wakalan – där fondförvaltaren får ett arvode och överskottet förblir deltagarnas egendom.
Mudarabah – anpassad från banksystemet där vinster och förluster delas mellan fondförvaltaren och deltagarna.
Hybridmodellen – En blandning av mudarabah och walkala.
I vissa fall skapar fondförvaltaren en waqf, eller en välgörenhetsfond.
Sukuk eller obligationer: Sharia-kompatibla obligationer började emitteras på 2000-talet och standardiserades av AAOIF – en Bahrain-baserad institution som främjar sharia-kompatibel reglering sedan 2003. Idag använder över 20 länder detta instrument. Malaysia är den största utfärdare, följt av Saudiarabien och utfärdareutanför den muslimska världen inkluderar Storbritannien, Hongkong och Luxemburg.
Sukuk-emissionen tog fart 2006 när emissionen nådde 20 miljarder dollar. Bortsett från en minskning under 2015–2016 växte volymerna sedan stadigt och nådde en rekordnivå på 162 miljarder USD 2019, en ökning med 25 % från 2018. Detta rekordsiffra stöddes av stark aptit från Malaysia, Indonesien, Gulf Cooperation Council (GCC) länder och Turkiet.
Det var före covid 19. Enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor (S&P) bör emissionsvolymen sjunka runt 100 miljarder dollar.
”Marknaden var faktiskt redo för goda resultat 2020 men pandemin och lägre oljepriser förändrade utsikterna. Mitt i tuffare förhållanden ser vi inte heller att de islamiska kärnfinansieringsländerna använder sukuk som en primär finansieringskälla trots deras högre finansieringsbehov”, säger S&P i sin 2020-rapport om Islamic Finance.
Andra branschexperter ber att skilja sig åt. Refinitiv research säger att emissioner av sukuk kommer att fortsätta att växa och kan nå 174 miljarder dollar med stöd av statliga finansieringskrav.
Liksom konventionella obligationer är sukuks mycket tilltalande för regeringar för att samla in pengar att spendera på utvecklingsprojekt. Deras största utmaning är fortfarande standardisering, köpare tenderar att ha svårare att bedöma risk än med vanliga obligationer.
Islamisk finansiering finns också i form av investeringsfonder.
