Islamisk ekonomi III – Förklarande punkter

Iahia ibn Said Al Andalusi – Webislam

Mot en islamisk ekonomi – Förklarande punkter

Vi måste säga tydlig och klart att framtagandet av en islamisk ekonomiskt system nödvändigtvis innebär avskaffandet av
kapitalismen. Många kommer att tro då, så väl programmerad som man är av bankernas smygande propaganda under 1990-talet,
att vi föreslår ett kommunistiskt system, vilket är falskt, och detta leder oss till att precisera en annan premiss,
vänstern är en uppfinning av högern för att få en funktionell fiende.

Ett ekonomiskt system baserat på islamiska principer inte kan betraktas i termer av vänster eller höger, den står utanför
detta system.

Man kan också säga att detta system också föreslår att avskaffa kommunismen, men den föll själv under 2000-talet, så den
enda rivalen är nu kapitalismen.

Nå, vad kapitalismen grundar sig på? Det är enkelt, bankens ansamling och detta gäller både arbetstagaren och det mammonism
sjuka företaget, med mammonism menar vi beroendet av kredit, av finansiell kapital som det islamiska systemet kommer att
avskaffa. Kom ihåg att Mammon är i den medeltida mytologi ockers demon, termen ”Mammonism” ska förstås som rent
metaforiskt. Men sanningen är att i ett kapitalistiskt system, genom skuldsättningen, alla produktionsmedel, resurser och
ödet hos arbetsmarknadens parter, kommer gradvis genom ockers perversa mekanism att ägas av bankerna, ockrarna.

Detta är givetvis dramatisk och, som vi nämnde i en annan artikel, genererar denna egenskap hos de materiella och mänskliga
resurserna genom bankerna kapitalismens kris när de frikopplar den finansiella ekonomin från den verkliga ekonomin.

Lösningen är enkel, avskaffandet av finanskapitalet, som vi sa i förra artikeln genom att justera penningmängden som
cirkulerar i den reala ekonomin, det vill säga, sedlarna kommer att representera varor och tjänster och inte ett abstrakt
värde.

Denna enkla åtgärd har enorma konsekvenser, alla de miljarder dollar eller euro som cirkulerar nu i aktiemarknaderna och
banker i världen, kommer inte längre att existera. Kapitalismen kommer att falla i sin finansiella aspekt.

Nu är det uppenbarligt att den som producerar något har en naturlig rätt till förmånerna hos det som har producerats,
precis som den behöver det har rätt att ta emot produkten. Det är här, i samspelet mellan dessa två rättigheter, som det
rättvisa priset på varan eller tjänsten bestäms; och vidare, här blir det tydligt att de kapitalistiska företagsformerna
är inte lämpliga i detta system, eftersom blotta handlingen att hantera kapital inte innebär produktion. Det kapitalistiska
systemet uppfann en enkel formel som säger att en investerar kapital och den andra sitt arbete, vilket skapar villfarelsen
at det är kapitalet och inte människan som producerar. Detta förklarar många av de nuvarande sociala problemen.

I ett verkligt islamiskt system kan bolagsformen par excellence bli endast ett gemenskapsföretag. Den liknar men är inte
lika med ett kooperativ. Finansiering, kapitalet kommer från fackföreningar men inte i rollen av kapitalistisk entreprenör
men som säljare på avbetalning av maskiner, verktyg och utrustning till arbetarna, de anställda och chefer i företaget. I
ett riktigt islamiskt system finns inte klasser eller kast, producenterna är nu arbetarna, och som sådana definieras alla
från den minsta arbetare till den högsta direktör. Naturligtvis kan någon av dessa ackumulera kapital genom besparingar,
och bli en entreprenör genom att starta en ny verksamhet. Vi får inte falla på något sätt i det marxistiska kollektivismens
misstag som redan har visat sitt totala misslyckande.

Allt detta kan verka förvirrande i början när det egentligen är mycket enkelt. Vi kan specificera de nödvändiga punkterna:

  1. en monetär reform som konstant justerar den cirkulerande massan i relation till de disponibla produkterna.
  2. avskaffandet av kapitalistiska bolagsformer (särskilt de med anonym kapital)
  3. byggandet av gemensamma bolag där arbetstagaren är ägaren, inte av fabriken utan av maskiner och verktyg som används.
  4. skapandet av fackföreningar och handelskammare som deltar i regeringen.