Abdul Haqq

Eftersom Guds religion är en, sättet att följa den är också en. Gud sände Muhammed, bland annat, för att tydliggöra det man inte överens om bland de som följer Uppenbarelsen. Men det finns dem som försöker följa islam på ett annat sätt än det som profeten och hans följeslagare gjorde och bildar grupper som inte heller är överens om den slutliga uppenbarelsen trots att Gud har sagt:

Men den som sedan vägledningen har klargjorts för honom sätter sig upp emot [Vårt] Sändebud och vill gå en annan väg än de troende, honom låter Vi gå dit han vill gå och [därefter] låter Vi honom brinna i helvetet – vilket jämmerligt mål! (4:115)

När det gäller de som delar Guds religion i sekter, Han har sagt:

DU HAR inte ansvar för dem som ger upphov till splittring i sin religion och bildar sekter. Ingen utom Gud skall döma dem, och då skall Han låta dem veta vad deras handlingar [var värda]. (6:159)

Profeten tillkännagav att denna uppdelning skulle ske och att det enda giltiga alternativ skulle bli att hålla sig till hans och hans följeslagare vägar när han sade:

”Judarna delades i 71 sekter, de kristna i 72 sekter och min gemenskap kommer att delas in i 73 sekter, som alla utom en kommer att hamna i helvetet.” Någon frågade, ”Vilken av dem menar du Guds sändebud? ”Han svarade, ”den i vilken jag och mina kamrater finns med.” (Tirmidhi)

Med detta hänvisar man till islam i dess ursprungliga form. Och därför måste alla innovationer som ändrar Guds religion avvisas från början för att undvika det som hände med de som följer Uppenbarelsen.

Abu Najih al-Irbad ibn Saria sade: ”Allahs Sändebud, uppmuntrade oss på ett så rörande sätt att hjärtan skakade och ögon fällde tårar. Och vi sade, ’O Guds sändebud! Det låter som om det är ett farväl uppmaning, så ge oss råd och berätta för oss ’. Han sade: ’Jag rekommenderar er Guds medvetande. Lyssna och lyd även om er ledare är en etiopisk slav …”

”… För i sanning, de som lever efter mig kommer att se många olika åsikter, därför klamra er fast vid min sunna och de rätt vägledda kalifernas sunna. Klamra er fast ordentligt. Och var försiktig med nya frågor, eftersom varje innovation är ett avsteg.” (Tirmidhi)

Och Aisha berättade att Profeten sade, ”Den som utvecklar något som inte tillhör denne kommer att få det avvisat” (Bukhari och Muslim)

Gud säger:

Föregångsmännen, de första av dem som utvandrade och [de första] hjälparna, och de rättsinniga [människor] som följde i deras spår – Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]: Han har i beredskap för dem lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Detta är den stora, den lysande segern. (9:100)

Men den som sedan vägledningen har klargjorts för honom sätter sig upp emot [Vårt] Sändebud och vill gå en annan väg än de troende, honom låter Vi gå dit han vill gå och [därefter] låter Vi honom brinna i helvetet – vilket jämmerligt mål! (4:115)

Guds Budbärare sade:

“Den bästa bland människorna finns i min generation och bland de som följer dem och sedan bland de som följer dem.”

Att följa Profetens följeslagares väg är inte en synonym med salafi

Det första vi bör notera är att säga att man inte bör kalla sig ”salafi” är inte detsamma som att säga att man inte ska säga: ”Jag följer de rättfärdiga följeslagare.” Att följa följeslagarna är en plikt för varje muslim, vilket framgår av det som står i Koranen och sunna. Men att säga att detta är samma sak med att kalla sig ”salafi” och att de som tror att man inte ska kalla det så faktiskt menar att vi inte bör följa de tidiga muslimerna (Profetens följeslagare och efterträdare), är felaktig. En muslim måste till exempel följa profetens följeslagares väg (sahaba), men inte att det skälet ska man sätta en etikett ”sahaby”. Med andra ord, dessa etiketter är onödiga eftersom att följa sahaba och salafs väg är underförstått i ordet islam, eftersom Gud och Hans profet har tydlig beordrad det och så står i Koranen och Sunna.

Så att ta avstånd från etiketten ”salafi” innebär inte att ta avstånd från den islam Salaf as-Salih följde. Den lärde Muhammad ibn Salih al-Uthaymeen förklarade skillnaden mellan att följa de tidiga muslimernas väg och att kalla sig ”salafi” med följande ord:

Från (profetens) uttalande ”… de som lever efter mig kommer att se många olika åsikter, därför bör de klamra sig fast vid min sunna …” kan man lära sig att antalet sekter inom gemenskapen är på uppgång, man bör inte gå in i någon sekt. I det förflutna verkade många grupper (Jawariy, Mutazilah, Jahmiyyah och även Rafidah). Senare kom Ikhwans, Salafis, Tablighis, och de som liknar dem. Lägg dem alla åt sidan och fortsätt framåt. Detta är vad som Profeten menade (när han sade): ”Håll fast vid min sunnah och de rätt vägledda kalifernas sunna.”

Otvivelaktigt är det en plikt för varje muslim att ta följa föregångarnas väg och inte söka sig till en specifik sekt kallat ”salafi”. Det är obligatoriskt för den islamiska gemenskapen att följa de rättfärdiga föregångarnas väg och inte trångsyntheten hos dem som kallar sig ”salafis.”

Vad är målet? Att följa de första muslimerna. Varför? Våra salafi bröder agera på rätt sätt när de vill få det ursprungliga och befriande budskap och praktisera sunna på ett korrekt sätt, utan tvekan, men deras problem är samma som för andra, vissa av dessa sekter förklarar andra vara vilseledda, innovativa och syndiga. Vi kritiserar inte detta om de förtjänar det, men vi fördömer hanteringen av denna innovation på detta sätt. Ledarna för dessa sekter har skyldigheten att träffas och säga, ”mellan oss finns Guds Bok och Hans budbärares sunna, så vi ska döma utifrån det och inte efter önskemål eller åsikter, och inte heller personligheter. Alla gör misstag och når framgångar, oavsett vilken nivå man har uppnått i kunskap och dyrkan.

Ofelbarheten finns bara i religionen Islam. I denna berättelse, Profeten ledde oss på den vägen man är säker. Inget samröre med någon sekt, bara att följa de rättfärdiga föregångarnas bana, Profetens sunna och de rättledda kaliferna.