Idag lever vi i en värld där konkurrenskraft, framgång och triumf är avgörande i resultaträkningen, därför är reklam
idag viktigare än någonsin. Så mycket att även välkända forskare som gärna sprider kunskap som Pere Estupinyá har
myntat uttryck som ”Vi är rationella varelser som använder sitt resonemang för att fatta beslut som maximerar
nyttan” tillägnade det han kallar homo economicus.

Det finns ingen tvekan om att framsteg i neurovetenskap har lett till dess tillämpning i dussintals sektorer och
reklam har inte varit immun mot det. Det är så som neuromarketing föddes, kapabel att tillämpa nya
marknadsföringsmetoder och tekniker så avancerad att den kan till och med spela med våra sinnen.

Nu finns nya trender inom marknadsföring och reklam som studerar konsumenten på djupet för att ta reda på vad som
påverkar och motiverar dem. Vare sig omedvetet eller emotionell ägnar man sig idag till att lämna ett outplånligt
märke i huvudet på varje person. Finns det någon nytta i det? Antagligen inte, eftersom reklam bombardemangen är
konstant och kampanjerna alltmer komplexa och utmanande.

Reklam fokuserar inte längre enbart på att sälja fördelarna med ett varumärke. Nu försöker den integrera en branding
som kombinerar ett antal element för att göra det mer transcendentalt. Man gör implicita associationer för att
förbättra ryktet hos användaren. Men man spelar också med bilden för att vända sig direkt till den mänskliga
hjärnan. Så mycket att vårt sinne kan uppleva en frånkoppling pga av den ihållande överföring som det tar emot
kontinuerligt.

Reklamens visuella spel

Ett av verktygen som används mest i dagens reklam är det visuella spelet. Man letar efter synliga effekter som kan
lura vår egen hjärna när den tolkar informationen som fångas genom ögat.

I själva verket använder marknadsföringen den tolkning vår hjärna gör av informationen för sin egen vinning. I
själva verket använder de Gestalt lagar, som inte är exakt helt nya, men de har kunnat använda dem för att uppnå
strålande resultat.

Inom Gestalt lagarna hittar en om Närheten, där det sägs att ögat tenderar att gruppera objekt som en helhet
beroende på avståndet från vilket vi uppfattar dem. Det finns också Likheten om hur vi organiserar objekt av samma
klass, eller Kontinuitet, genom vilken allt som finns inom samma riktning organiseras inom samma grupp av vår
hjärna.

Naturligtvis har reklam anpassat de visuella lagarna för att skapa ett märkligt spel i vår hjärna som lagrar bilder
som automatiskt förknippas med ett märke. Har det aldrig hänt dig att ett foto påminner dig om en viss produkt?
Analysera dessa kampanjer som använder sig av lagen om Närhet, Likhet och Kontinuitet och tänk på de effekter som
dessa orsakar i din hjärna.

Felaktiga bilder

Men marknadsförings lekande med vår hjärna fokuserar inte enbart på Gestalts lagar och det korrekta sättet att tolka
bilder. Den också modifierar och använder dem på ett sådant sätt att vår hjärna tolkar dem felaktigt.

Vad händer när hjärnan tolkar en bild felaktigt? Om organisationen av objekt är perfekt, kan de bilda optiska
illusioner kapabla att ”ljuga” för det mänskliga sinnet, något som skapar en unik effekt på varje psyke.

Det är inte ovanligt att se reklamkampanjer där det finns tvetydiga figurer som kan uppfattas på olika sätt,
visuella illusioner som simulerar rörelse i en stillbild eller anamorfiska bilder som uppfattas korrekt endast med
den rätta perspektiv. Ett bra exempel av detta fick vi från det populära choklad märke Snickers.

Associationer och reklam

Men reklamen har utvidgat sitt studieområde avsevärt för att försöka optimera sina resultat. I själva verket
genomförde även själva Harvard University en undersökning enligt vilken beslutet hos människor blandas enligt deras
eget undermedvetande.

Forskningsteknik som används i dessa fall har kallats TAI (Implicit Association Test). Tack vare detta arbete kan
man veta en människas inställning och åsikter i olika frågor.

Den information som dessa tester tar fram om en individ eller grupps tankesätt gör det möjligt för företag att skapa
reklamkampanjer som tilltalar direkt till vårt individuella och kollektiva medvetande, men också till vårt
undermedvetna, den främja trender och idéer som fastnar i hjärnan och kan även ändra beteendet hos ett antal
konsumenter.

Kan man säga att dessa kampanjer och dessa lekar med vårt psyke påverkar vår lycka? Eftersom de kan framkalla
överdriven konsumtion, vilket leder till ett allvarligt problem, är vårt svar nej. Det är inte individen som drar
nytta av det, men varumärken eller företag. Men de verktyg som används för att erbjuda produkter blir allt mer
invecklade och komplexa i deras strävan att uppnå sina mål.

Det är uppenbart därför att konsumenternas beteende är en av de viktigaste frågor för marknadsföring. Därför
försöker den inte bara att räkna ut hur vi tänker, men också att ändra vårt eget beteende. I denna process använder
man alla typer av tekniker som kan leka med våra egna hjärnor. Gör det oss till lyckligare varelser? Jag tror inte
det, men bara genom att vara medveten om det kan vi vara beredda att skydda oss från den ständiga marknadsförings
bombardemang vi utsetts för.