Hasanat Zoulfikar – The Muslim Vibe

 

”Jag hör hela tiden, åh, du vet, prata inte med dem om du vet, livet efter detta, prata inte med dem om döden. Prata inte med dem om, du vet, de här sakerna” säger Mariam Charara, 31-årig tvåbarnsmamma och författare till fem kommande böcker som syftar till att lära ut islamiska koncept till unga barn via kreativa metoder.

”Jag personligen tror aldrig att det är för ungt. Många gånger underskattar vi våra barn, våra barn tar i mycket mer än vi tror att de gör” fortsätter hon och vetenskapen verkar hålla med. Forskningsstudier har visat att barn så unga som tre månader kan behålla användbar kunskap, med andra studier som belyser utvecklingen av moraliska värderingar i åldrarna 4-5.

”Det har definitivt varit väldigt effektivt”, säger Charara och pratar om att använda boken ”Men varför är hijab så speciell?” (But Why Is the Hijab So Special?) att introducera sin femåriga dotter till begreppet den islamiska kvinnliga hijaben. Den här illustrerade boken, skriven av författaren och förläggaren Sahar Jaber, vänder sig till barn så unga som tre år eftersom den följer historien om en ung muslimsk flicka som ger sig ut för att utforska ämnet.

”Barn främjar all den informationen. De är som svampar, eller hur? Så allt de är runt omkring och är omgivna av plockar de upp. Så det var väldigt viktigt för mig att acceptera, se till att mina barn har en oändlig mängd källor där jag kan lära dem, jag kunde prata med dem och att de kan främja dessa islamiska värderingar. Så när Sahars bok kom ut minns jag att jag pratade med min dotter om hijab, sedan hon var två år gammal. Jag menar, jag vet att det inte är Wajib (obligatoriskt) för henne ännu, men det är verkligen viktigt att låta dem veta från en mycket tidig ålder vad reglerna är.”

Reaktionen från hennes femåring har varit mycket lovande. ”Hon var verkligen exalterad över det, och att läsa de här böckerna, läsa Sahars bok, läsa andra hijabböcker som jag har köpt min dotter gör henne verkligen nyfiken… Hon ställer frågor till mig”, säger Charara och tillägger att hennes frågor ”uppenbarligen härrör från informationen som hon får.”

Författaren till boken, Sahar Jaber, som också är grundare av Figs and Olives Publications, beskriver anledningen till att många av kvinnors problem med hijab är att de inte tillåter säkra miljöer att diskutera ämnet, och att de har böcker som denna, hjälper till att skapa den välbehövliga miljön mellan mödrar och döttrar som möjliggör bekväm och säker delning av information om ämnet.

”Vi undervisar ofta barn på samma sätt som vuxna lär sig genom föreläsningar”, säger Jaber, ”när vi i verkligheten måste föra idén till dem i deras form av utbildning. Att skriva om islamiska (ämnen) på ett roligt och lärorikt sätt skickar därför budskapet till dem.

 

Skönlitteratur som verktyg för formell utbildning

Effekten av att använda fiktivt innehåll som är skapat för att vara relevant för målbarnets liv verkar vara större än icke-fiktiva akademiska läroböcker. Enligt forskning, i vad som kallas ”narrativ transport”, äger ett intressant fenomen rum där läsare som fördjupas i en given fiktiv (eller icke-fiktiv) berättelse förmås att ge en känslomässig reaktion, som ofta är en social handling eller engagemang. Att använda sagoböcker och skönlitterär litteratur verkar inte heller vara en väldigt förlorad metod för formell utbildning.

Skolor använder i allt större utsträckning skönlitterära böcker som utformats och skrivits speciellt för att lära ut en rad ämnen till barn från matematik och naturvetenskap till historia och samhällskunskap, från förskolan upp till 12 års ålder. På en muslimsk skola baserad i Toronto, Kanada, förskolelärare Tabassum Ali engagerar sig regelbundet i att utveckla lektioner med hjälp av sagoböcker.

”Faktum är att vi i vår naturvetenskap och samhällskunskap inte har någon slags lärobok… Vi följer [en] läroplan [som går] under namnet Fem i rad, och det inkluderar en uppsättning sagoböcker. Så från de sagoböckerna gör vi våra lektioner i naturvetenskap och samhällskunskap” säger Ali.

Fem i rad, eller FIAR, är en omfattande läroplan för hemundervisning som vänder sig till förskolebarn ända upp till tonåringar. Den använder den kreativa konsten att berätta och illustrationer för att lära unga barn om nästan allt från grundläggande vetenskap och matematik till samhällskunskap och konst. Jane Claire Lambert, en tredje generationens utbildare, författare och skapare av FIAR tror på att göra lärande roligt.

”Vi är fast beslutna att göra utbildningsprocessen så spännande, njutbar och rolig som vi kan, med vetskapen om att barn som är så fängslade verkligen kommer att arbeta hårt under sin utbildningstid av just den anledningen att de är exalterade över att lära sig” säger Lambert i en blogg.

Ali anser att dessa skönlitterära böcker är mycket mer effektiva när det gäller att lära barn om viktiga ämnen än icke-fiktiva läroböcker. ”Berättande är ett effektivt sätt att engagera barn… På ett sätt känns sagoböcker ibland informella, men de gör det (allt) relevant för studentens verkliga liv… Under tidigare år lärdes naturvetenskap till även dagisbarn på sättet mycket akademiska böcker, men på det sättet förstår de inte eftersom de är för unga.

”Om vi ​​säger till dem att det här är användbart, det är användbart, det går bara över sinnets yta, de kan inte förstå det. Men om vi säger till dem, okej, det är så det här barnet använde det, i sitt eget liv, den här föräldern gjorde det här, den här läraren gjorde det. Så när det gäller berättande gör det att det blir mer levande för dem, liksom mer relevant.”

Men hon är också medveten om att användningen av sådana böcker kan komma med möjliga konsekvenser.

 

Möjlighet till skada

När hon undervisade en klass om Thanksgiving-mat för en grupp muslimska elever, märkte hon att hennes elevers tankemönster påverkades av dessa böcker. ”Så de tittade och läste och pratade om saker som de aldrig hade smakat, som inte hörde till deras kultur. Och det verkade lockande för dem. På samma sätt, om de läser böckerna som tillhör deras egen religion, faktiskt, om något skrivs om Ramadan, så skulle de relatera det till sig själva och säga att, okej, i berättelsen öppnar någon fastan med dadlar som vi vet.”

Hon anser att även om dessa böcker hade mycket att lära ut, skulle eleverna bättre ha kunnat hitta en känsla av samhörighet om de var baserade på teman som hörde till deras egna religiösa och kulturella riter och ritualer.

Även om de sociala effekterna av att läsa fiktivt material anses vara i enorma mängder i psykologiska och kognitiva beteendeforskningsstudier, är den exakta omfattningen i vilken religiöst ojusterad litteratur kan påverka psyket hos muslimska barn och unga vuxna ett studieområde som behöver mer forskning. Men för många muslimska föräldrar och pedagoger tyder deras barns dagliga upplevelser på att det definitivt finns någon sorts effekt, och inte en som de nödvändigtvis skulle kalla positiv. Det blir värre när litteraturen – och multimedia som helhet – inte bara inte följer kulturella och religiösa muslimska normer, snarare särskilt islamofobisk och hatisk.

”Jag tror att unga muslimer internaliserar ett mindervärdeskomplex, i den meningen att om du läser en bok eller tittar på en film, och den dåliga karaktären, eller den som gör något fel, är en muslim, börjar detta byggas upp med tiden, eller hur, har du din uppfattning om vem skurken är… som alla vet, om du ser en Bond-film är skurken antingen rysk eller muslim, säger Tehseen Merali med ett skratt. ”Det är vad du förväntar dig … oavsiktligt, dessa saker, de kommer in, de blir internaliserade.”

Baserat i Storbritannien, grundade Tehseen Sun Behind The Cloud Publications direkt efter att hon tog sin masterexamen i publicering från UCL för tio år sedan. Syftet var att göra något för det engelsktalande muslimska samfundet, och resan som följde ledde till att företaget gav ut tiotals böcker med teman kring islamiska ämnen, både original och översättningar, för en mängd olika åldersgrupper.

 

Skönlitteratur kan förändra berättelsen

Merali tror att islamisk fiktion har förmågan att förändra den antimuslimska berättelsen som skapats av företagsmedier, förlagscentra och produktionshus.

”Islamisk fiktion är så kraftfull i den meningen, eftersom du kan berätta vardagliga historier och bara göra muslimernas hjältar och göra deras motivation islamiska. Och genom det har du sådan makt, att förändra din berättelse och att tala din egen berättelse, och kunna, du vet, påverka dina barn positivt… när det kommer till skönlitteratur och islamisk litteratur, är din licens helt, du vet, fri och öppen.”

 

Utmaningen

Merali tycker att området islamisk fiktion är ett viktigt och spännande sådant, även om det fortfarande är under utveckling. Enligt henne är bristen på islamisk skönlitterär litteratur för unga vuxna en av de utmaningar som samhället står inför nuförtiden.

”Du vet, när barnen väl blir lite mer självständiga, när de väl når 10, 11, 12 år, innan tonåren, finns det mycket mindre tillgängligt för dem. Och det är mycket svårare för föräldrar att påverka sina barn, okej, och de blir också mycket mer kräsna, för det är inte föräldrarna som köper böckerna åt dem, barnen måste faktiskt gilla böckerna för att de ska kunna läsa dem” tillägger Merali. Enligt henne är barnen precis innan tonåren och unga vuxna åldrarna de mest sårbara när det gäller att bli påverkad av berättelsen på grund av amplituden av yttre påverkan som finns under dessa år.

”De har så många andra yttre influenser på dem vid den tidpunkten att det är som, åh, jag vill inte läsa islamisk litteratur, det är tråkigt, eller, du vet, vad som helst. Det är en ålder där vi börjar tappa dem, du vet, och för att behålla dem måste vi jobba på den åldern, tror hon.