Centret för dekret och läror (Dar al-Ifta’ wal ’Aqa’id)

 

Människans aktiviteter har en betydande inverkan på miljön. Nyligen genomförda vetenskapliga studier har belyst stora miljö kriser, såsom global uppvärmning, smältande istäcken, luftföroreningar, avskogning, plast föroreningar, mat svinn etc. (1)

Även om miljörelaterade frågor – åtminstone i den skala de har idag – ses som ett modernt problem, finner vi att Koranen 30:41 också anspelar på en liknande kris vid den tid och plats där den uppenbarades:

Ordningen har störts och fördärv har visat sig på fasta land och i havet, allt verk av människohand. Därför låter Han dem känna på några av [följderna av] deras handlingar; kanske kommer de att [ångra sig och] vända om. (30:41)

Den uppenbara betydelsen av termen ”fördärv” (fasaad) som Koranen använder kan tolkas på ett obegränsat (muṭlaq) sätt för att inkludera alla typer av fördärv, inklusive miljö försummelse, perversion och obalanserad användning av naturresurser som är utbredd i dagens tid. (2)

Koranen påminner således de troende (eller för den delen alla människor) om att de kommer att bevittna de förödande konsekvenserna av sina handlingar som de är självbelåtna över. På liknande sätt belyser andra verser i Koranen att människor har ett stort ansvar gentemot miljön.

Till exempel, i Koranen 7:31, påminner Gud människor att vara uppmärksamma på miljön, där det står: SÖNER av Adam! Anlägg vårdad klädsel var gång ni går till bön – och ät och drick [det som är gott och hälsosamt], men visa måtta [i allt]; Gud är inte vän av dem som går till överdrift.

I denna vers tar Koranen inte bara direkt upp frågan om matsvinn, utan i sin sista del indikerar den också indirekt att Allah inte tycker om någon som i allmänhet hänger sig åt någon form av överdrivet eller slöseri. Det råder ingen tvekan om att de flesta av världens miljöproblem under senare år orsakas av människors slösaktiga beteende och deras överdrivna konsumtion.

Alla människor, inklusive muslimer, är skyldiga att ta itu med miljöfrågor. Detta anges i 2:30, där Koranen påminner profeten:

OCH SE, din Herre sade till änglarna: ”Jag skall tillsätta en ställföreträdare på jorden.” [Änglarna] sade: ”Skall Du tillsätta någon som stör ordningen där och sprider sedefördärv och [till och med] utgjuter blod, medan det är vi som sjunger Ditt lov och prisar Ditt heliga namn?” [Gud] svarade: ”Jag vet vad ni inte vet.” (2:30)

Denna vers skildrar tydligt människor som Guds efterträdare eller förvaltare (kalif) på denna jord och ger dem därför ansvaret att ta hand om den och bevara den i motsats till att överkonsumera och överutnyttja dess resurser.

Dessa Koranverser stöds också av profetens traditioner som betonar vikten av att vara medveten om och ta itu med miljöfrågor. Till exempel finns det många rapporter där profeten har uppmanat de troende att plantera träd. (3) Man kan säga att dessa rapporter tydligt uppmuntrar vikten av att bevara skogar och ta itu med den nuvarande avskogningen som råder i världen.

På liknande sätt finns det många andra rapporter där profeten påminner de troende att ta hand om sin renlighet, vara försiktiga med hur mycket mat och dryck de konsumerar, vara försiktiga med djurens rättigheter etc. (4)

Den tydliga indikationen i dessa rapporter antyder tydligt att det är alla muslimers plikt att vara medvetna om och försöka förhindra all skada som kan drabba miljön och positivt bidra till dess förnyelse och tillväxt.

Därför uppmuntras de troende att avstå från följande handlingar:

Avskogning

Föroreningar inklusive buller, luft- och vattenföroreningar

Överkonsumtion av kött

Icke-nödvändig användning av plast och icke-förnybara material

Överdriven användning eller slöseri inklusive av el, vatten och gas. Exempel på detta kan vara att lämna elektricitet på i onödan, att lämna kranvatten påslaget medan man utför rituella tvagningar (ghusl och wudu) eller överdriven användning av resurser som släpper ut höga nivåer av koldioxid.

 

 

 

Referenser:

1 För detaljer se https://earth.org/the-biggest-environmental-problems-of-our-lifetime/

2 Se al-Ṭabāṭabāʾī, al-Mīzān fī tafsīr al-qurʾān, v. 8, s. 196-197.

3 Al-Bukhārī, Ṣaḥīḥ al-Bukhārī, v. 3, s. 66; Aḥmad b.Ḥanbal, Musnad Aḥmad, v. 3, s. 191 (Även om ”Qiyamah” den sista dagen har inträffat medan någon av er håller en växt i handen bör han plantera den i jorden). För shiʿitiska referenser se al-Nūrī, Mustadrak al-wasāʾil, v. 13, s. 460 (från Durar al-liʾālī); Warrām b. Abī Firās, Majmūʿ Warrām, v. 2, sid. 110.

4 Nahj al-balāgha, brev nr. 25; Ibn Bābawayh, al-Muqnʿi, sid. 534; al-Barqī, al-Maḥāsin, v. 2, sid. 634; Ibn Bābawayh, al-Faqīh, v. 4, sid. 8.