Hadith och berättelser

CDPI

 

Det står i Koranen al-Karim: ”Den som vill träffa sin Herre, bör handla ädelt och göra ingenting delaktig i dyrkan av sin Herre.” Profeten, frid vare med honom, sade i en hadith: ”Värdet av en handling beror på dess avsikt, och varje man berörs av den avsikten.”

Enligt Ma’ruf al-Darji, den som agerar i vinstsyfte hör till handlarna, den som agerar av rädsla för straff, hör till slavarna, den som agerar endast för Allah räknas bland de fria och ädla.

 

Det uppriktiga medvetandet

Abu Hamid al-Ghazzali berättar i sin Ihya följande fabel som exemplifierar Ikhlaas, Twaheeds uppriktiga medvetande: ”En stor och lärd man som levde i avskildhet i ett liv av kontemplation och studier fick höra om att i en närbelägen by ägnades folket åt dyrkan av ett träd. Han bestämde sig för att skära trädets rötter och därför tog sin yxa och gick mot trädet.

På vägen mötte han Iblis, en personifikation av Satan, som sade: ”Hugg inte ner trädet, om du gör det kommer människor snart att hitta en annan att tillbe.” Den vise mannen svarade: ”Det är nödvändig att hugga ner trädet och sedan får komma det som komma skall.” Iblis försökte stoppa honom med våld, men efter ett våldsamt slagsmål besegrade mannen Iblis.

När mannen skulle precis börja hugga ner trädet sa Iblis en gång till, ”Du är gammal och fattig och har knappt något att försörja dig med. Om du lämnar ifred trädet lovar jag dig att varje morgon du kommer att hitta under kudden två dinarer. Återvänd till din lugna oas och jag kommer att se till att du aldrig saknar något. Trädet orsakar ingen skada så länge du inte ägna dig åt dess dyrkan. Om Allah hade önskat, skulle Han ha skickat en budbärare med uppdraget att riva den från rötter. Glöm frågan och gå tillbaka till din avskildhet.”

Frestad, accepterade mannen Iblis förslag. I gryningen nästa dag fann han de två dinarer, men inte dagen efter. Irriterad av Iblis bedrägeri tog han sin yxa redo att hugga ner trädet. Han möte Iblis igen på vägen och denna gång besegrade Iblis honom med lätthet. Mannen, förvånad frågade ”Hur kunde jag slå dig första gången och nu har du slagit mig så snabbt?” Iblis svarade: ”Därför att du var arg den dagen på grund av Allah och den här gången var orsaken till din ilska de två dinarer.”

Dumiri, i hans ”Life of Animals”, berättar detta andra fabel med samma syfte: ”När Adam lämnade trädgården och vandrade genom jorden besöktes han av ökens djur som ville hälsa och önska honom fred.

Vid ett tillfälle kom fram en flock gaseller. Adam, tacksam, åberopade Allah, medan han strök deras rygg. Sedan dess utsöndrar gasellerna mysk, den utsökta parfymen. Andra djur möte senare gasellerna och frågade om orsaken till den underbara doften som kom från dem. De svarade: ”Vi besökte Adam och önskade honom fred, då åberopade han Allah och strök våra ryggar.”

 

Adams visdom

Även dessa djur, ivriga att få den dyrbara gåva, gick till Adam och hälsade på honom. Adam svarade på deras hälsning och upprepade vad han hade gjort med gasellerna, men mysken kom inte fram. När de träffade gasellerna frågade dem: ”Vi gjorde som ni men vi får inte mysken, varför blev ni gynnade?” De svarade: ”Vi besökte Adam för Allahs skull medan ni gjorde det för myskens skull.” Mysken var profetens favorit parfym som han rekommenderade sina följeslagare. Enligt muslimska läkare är den mycket hälsosam och om den blandas med andra substanser blir det som ett läkemedel särskilt för huvudvärk, svag syn och trötthet.

 

En sufis berättelse

En sufi berättade: ”Jag var tvungen att göra om Salat jag gjorde i trettio år, något jag hade alltid gjort i den första raden i moskén. Det som hände var att en dag kom jag sen till moskén och var tvungen att be i den andra raden. Då upptäckte jag att jag var generad över att folk inte skulle se mig där jag hade alltid stått. Jag insåg då att under dessa trettio år gjorde jag salat för människors skull och inte för Allahs skull. ”Dhun-Nun al-Misri sade: ”En av de tecken på Ikhlaas, sann uppriktighet, är att för dig blir lika andras beröm som deras kritik.”

Al-Fadil sade: ”Att överge en handling för folkets skull är högmod, att agera för folkets skull är shirk, Ikhlaas innebär att Allah gör dig fri från de båda beteenden.”

Suleiman ad-Darani sade: ”Lycklig är den som har gett åtminstone ett uppriktigt steg i sitt liv för Allah.” En annan anekdot berättad av al-Alai är att: ”En beduin gick in i profetens moské och gjorde ett kort och enkel salat. När Ali såg honom gick han upp med en käpp i handen och sade: ”Gå tillbaka och gör om salat.” Mannen gjorde om det, denna gång med mer andrum. Då frågade imamen: ”Säg mig nu, vilken var bättre? Den första eller den andra? ”Beduinen svarade Ali: ”Utan tvekan den första eftersom det var ett salat jag gjorde för Allahs skull, medan den andra gjorde jag av rädsla för din käpp.”

Det sägs att en dag emiren Sharwán gick ut för att jaga. Vid middagstid blev han törstig och när han såg en mycket frodig trädgård gick han dit. I trädgården fanns en ung man och han bad honom om vatten. Pojken sade: ”Vi har inget vatten.” ”Ge mig då åtminstone ett granatäpple för att lugna mig min törst.” Pojken räckte emiren frukten och han fann det exceptionellt söt och god, då fick han i huvudet tanken om att ta över trädgården som hade sådana goda frukter. Han beställde ett granatäpple till men den här gången fann det mycket bitter. Han sade: ”Är inte detta från samma träd som tidigare? Varför smakar det så annorlunda? ”. Den unge mannen svarade: ”Kanske är emirens avsikt som har drabbats av en förändring.” Emiren förstå hans ord och insåg att han faktiskt hade tänkt göra något orättvis och ogillade tanken. Men han bad än en gång om ett granatäpple och den unge mannen räckte honom ett. Den här gången var granatäpple ännu godare än den första gången: ”Hur är det möjligt att detta är ännu bättre än tidigare?” Pojken svarade: ”Kanske emirens samvete är nu oklanderligt.”

Junayd fick veta att Abul-Hasan at-Thawri var så fattig att han var tvungen att tigga. Junayd bestämde sig för att hjälpa honom och han vägde hundra dirhamer. Sedan tog han en annan handfull och utan att tänka lade han det till det han hade räknat först. Han skickade efter en person att lämna pengarna och sade till honom: ”Ge allt till Abul-Hasan.” När Abul-Hassan fick pengarna, vägde han allt på nytt och separera de hundra dirhamer som han återförde till Junayd och behöll enbart resten, den handfull som han hade lagt till. När han frågades om anekdoten, sade Junayd: ”Abul-Hasan har valt att behålla det jag hade gett honom för Allahs skull, och gav mig tillbaka det jag gav honom för hans skull.”

Profeten sade: ”Människor, akta er från denna form av shirk eftersom det är lättare än myrornas ljud” då frågade hans följeslagare: ”Och hur kan vi skydda oss mot det när det är lättare än myrornas ljud?” Då svarade han: ”Be Allah om det genom att säga ”Allahumma vi tar vår tillflykt till dig mot shirk vi ser och vi ber dig ursäkta oss för det vi inte kan urskilja.”

Allahumma inna na’udzu bika min an nushrika bika shay-en na’lamuh wa nastaghfíruka lima la na’lamuh.

I kunskapen om Allah, beskrivs Ikhlaas, samvetets uppriktiga renhet, i ett av Koranens kapitel: SÄG: ”Han är Gud – En, Gud, den Evige, den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror. Han har inte avlat och inte blivit avlad, och ingen finns som kan liknas vid Honom.” (112:1-4)