Det franska parlamentet godkände förra veckan med en överväldigande majoritet en kontroversiell nationell
säkerhetslag som väsentligt utökar statens befogenhet att bekämpa terrorismen, även om kritiker säger att det
utgör ett historiskt hot mot medborgerliga friheter.

Presidenten Emmanuel Macron kommer med den nya lagstiftningen att utvidga polisens makt i ett försök att stoppa
en våg av terroristvåld som har krävt 239 liv i Frankrike sedan 2015. Så sent som för en vecka sedan en man, som
IS senare hävdade var en ”soldat” i gruppen, knivhögg två kvinnor på en tågstation i Marseille.

Måndag förra veckan arresterade polisen fem personer i samband med en hemgjord bomb i Paris.

Sedan den dag då en rad terrorattacker dödade 130 personer i Paris i november 2015, har Frankrike varit under ett
officiellt ”state of emergency”, ett tillfälligt tillstånd av ökade säkerhetsåtgärder som har gett den lokala
polisen och förvaltningsmyndigheterna ökade befogenheter att arrestera och fängsla misstänkta utan rättslig
prövning.

De antiterrorlagar som godkändes förra veckan kommer att göra många av dessa särskilda bestämmelser permanent.

Enligt den nya lagstiftningen kommer franska polisen att kunna utföra husrannsakning och placera misstänkta i
husarrest med begränsad inblandning från domstolarna.

Lagen kommer att tillåta polisen att stoppa och kroppsvisitera alla de misstänker och lokala myndigheterna
kommer att ha befogenhet att stänga ”gudstjänstlokaler där man sprider skrifter, idéer eller teorier som
framkallar våld, hat och diskriminering.”

Mänskliga aktivister och juridiska forskare kritiserade omedelbart Macrons nya lag, som många pekade på att den
liknar en fransk version av den amerikanska patriotlagen. I slutet av september skickade två FN-tjänstemän ett
starkt formulerat brev till den franska regeringen, som fördömde de ”många restriktioner för grundläggande
friheter” som lagen skulle leda till.

På en praktisk nivå var de flesta kritiker snabba på att påpeka att åtgärderna i Macrons proposition inte lyckats
förebygga några av de många terrorattackerna som följde attackerna i Paris 2015, inklusive en dödlig
lastbilsattack i Nice och mordet på Jacques Hamel, en småstadspräst, i juli 2016. Alla dessa skedde under State
of Emergency.

Den viktigaste effekten av Macrons nya lag, sade kritikerna, kommer sannolikt att vara att fastställa i franska
lagen de facto diskriminering av franska muslimer, landets största minoritet.

Enligt uppgifter som samlats in av Collective Against Islamophobia in France (CCIF), en stor
förespråkarorganisation som åtar sig att bekämpa diskriminering, har tidigare former av samma
säkerhetsbestämmelser påverkat det muslimska samhället oproportionerligt.

Sedan införandet av State of Emergency i november 2015 har myndigheterna genomfört över 4000 husrannsakningar
utan domstolsorder av franska hem och placerat mer än 700 personer under husarrest.

Enligt uppgifterna från CCIF var ungefär 100 av de som utsattes för husarrest muslimer, som står för cirka 7
till 9 procent av den franska befolkningen. Den franska regeringen håller inte officiell statistik om ras,
religion eller etnicitet.

”Det som var problematiskt och exceptionellt kommer nu att bli problematiskt och normalt, säger CCIF ordförande
Marwan Muhammad i en intervju.

För några juridiska experter påminner Macrons nya lag om ett mörkt kapitel i Frankrikes koloniala förflutna.

”Det här är första gången sedan de Gaulle perioden, att franska lagen kommer att införa en bestämmelse som
faktiskt riktar sig mot franska minoriteter”, säger Patrick Weil, en fransk konstitutionell forskare och en
ledande historiker av fransk invandring.

Charles de Gaulle ledde en provisorisk efterkrigsregering 1944-1946 och fungerade som Frankrikes president
1959-1969.

”Det är verkligen den mest regressiva attacken mot minoriteter sedan 1944, när de Gaulle avskaffade Code de
l’indigénat”, sade han och hänvisade till Frankrikes berömda koloniala rättssystem, ursprungligen från slutet av
1800-talet, vilket skapade en sämre juridisk status för personer från i Nordafrika, Västafrika och Sydostasien.

Dessutom bör man komma ihåg att State of Emergency befogenheter, som Macron nu har infört som lag, skapades i
det koloniala sammanhanget.

De antogs första gången 1955, då den franska regeringen sökte ett snabbt sätt att få till stånd ”skarpa och
kraftfulla återverkningar mot Algerierna” för att förhindra oro i Medelhavets kolonier, säger Benjamin Stora, en
ledande expert på Frankrikes koloniala algeriska historia.

Under det algeriska kriget som följde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet användes samma State of
Emergency befogenheter i några av de mest våldsamma episoderna i den moderna franska historien.

I det som kallades Paris massakern i oktober 1961 dödade den franska polisen minst 200 algeriska demonstranter
som samlades vid floden Seine, enligt polisen för att de bröt mot utegångsförbudsrättslagen. Den franska
regeringen erkände händelse endast 1998, och det totala antalet offer är fortfarande okänt.

”Fransmännen idag? De vet ingenting om historien” sa Stora. Han noterade emellertid att många av de terrorister
som är involverade i de senaste attackerna kommer från familjer som anlände till Frankrike till följd av
avkolonisering.

Enligt Marwan Muhammad, är många franska muslimer väl medvetna om dessa speciella befogenheters historia och ser
deras officiella godkännande i fransk rätt som ett tecken från regeringen att den betraktar muslimer som mindre
värda än andra medborgare.

”Det finns ingen återvändo från det här” sa han.

Tisdagseftermiddag förra veckan godkändes den nya antiterrorlagen i det franska parlamentets nedre hus med 415
av 577 röster. Macrons administration firade genast resultatet. Inrikesminister Gerard Collomb skrev på Twitter
att lagen skulle ge ”bättre verktyg” för att ”bättre skydda fransmännen” från ”ett varaktigt hot”.

Andra var mindre stolta. ”Macron har officiellt misskrediterat Frankrike som ett land med mänskliga rättigheter
och rättsstatsprincip”, skrev Yasser Louati, en framstående fransk människorättsaktivist, i ett uttalande. ”Nu
ska vi sluta läxa upp andra länder.”