El Mercurio Digital

”De europeiska ledarna borde dölja sina ansikten i skam för de väldigt få flyktingar från Syrien deras stater är
villiga att ta emot” sade Amnesty International.

I en artikel publicerad den 17 december angav organisationen att Europeiska Unionens (EU) medlemsstater endast har
erbjudit sig att öppna sina dörrar för 12 000 av de mest sårbara flyktingar från Syrien, det vill säga, bara 0,5
procent av de 2,3 miljoner människor som har flytt landet.

”EU har gjort en beklaglig avsägelse av sitt ansvar för att ge en säker plats åt människor som har förlorat allt utom
livet. Antalet flyktingar de är villiga att ta emot är verkligen löjligt. Alla europeiska ledare utan undantag borde
skämmas” sade Salil Shetty, generalsekreterare för Amnesty International.

Nicosia, huvudstaden i en av EU:s medlemsstat, Cypern, ligger bara 300 kilometer från Damaskus, men tillsammans, har
EU:s medlemsstater åtagit sig att ta emot en liten andel av de mest utsatta flyktingarna i Syrien.

I sitt dokument specificera Amnesty International fakta på följande sätt:

• Enbart 10 EU-medlemsstater har erbjudit flyktinplatser eller tillträde av humanitära skäl för flyktingar från
  Syrien.

• Tyskland har varit den i särklass mest generösa land med sitt löfte att ta emot 10 000 flyktingar, det vill säga,
  80 procent av det totala antalet flyktingar som EU kom överens om att ta emot.

• Exklusive Tyskland, har de resterande 27 medlemsstater erbjudit sig att ta emot endast 2340 flyktingar från Syrien.
• Frankrike har erbjudit bara 500 platser, det vill säga, 0,02 procent av det totala antalet människor som flytt från
  Syrien.

• Spanien har gått med på att ta emot endast 30, 0,001 procent av flyktingar från Syrien.
• Arton medlemsstater i EU, inklusive Storbritannien och Italien har inte erbjudit en enda plats.

Vinter närmar sig och levnadsvillkor för de 2,2 miljoner människor som flytt Syrien till grannländerna blir värre för
varje minut.

Eftersom EU:s medlemsstater endast har erbjudit 12000 flyktingplatser eller visum av humanitära skäl av för de mest
utsatta flyktingarna, tiotusentals syrier riskerar liv och lem i svåra resor med båt eller på land i sitt sökande
efter trygghet och säkerhet i Europa.

Amnestys undersökning visar att för detta måste de korsa Fästning Europas hinder. Många är offer för polisen och
kustbevaknings våldsamma olagliga verksamhet för att tvinga de tillbaka, eller arresteras och hålls fängslade för
veckor i bedrövliga förhållanden.

Resan till Italien sjövägen

Hundratals människor dör varje år när de försöker ta sig över Medelhavet. Minst 650 flyktingar och invandrare, enligt
beräkningar, dödades i oktober när tre båtar som försökte nå Europa från Nordafrika förolyckades.

Enligt rapporter har mer än 10 000 flyktingar från Syrien nått Italiens kust under de första 10 månaderna av 2013.

Amnesty Internationals rapport innehåller första hands berättelser från människor som försöker nå Europa sjövägen.

En 17-åring från Damaskus, Awad, berättade hur han flydde genom ett fönster på ett sjunkande skepp och simmade upp
till ytan. Uppenbarligen fanns det 400 personer ombord. Han såg människor klamrar sig fast vid vrakdelar och lik för
att hålla sig flytande, och andra slogs om flytvästar. Awad förlorade sin mor och andra familjemedlemmar.

”Jag har ingen aning om var min familj är… Innan hade jag ambitioner, men efter att jag förlorade min mor vill jag
inte ha något, jag söker bara stabilitet, allt annat är sekundär.”

En annan syrisk pojke förlorade sin far och en 9-årig bror i olyckan. ”Det jag upplevde inte bara förstörde mina
drömmar, men min familjs drömmar. Jag är helt förkrossad.”

I Bulgarien och Grekland, två av de viktigaste portarna till EU, får de syriska flyktingar en skamlig behandling, där
det även finns informella insatser för att tvinga de tillbaka längs Greklands kust som äventyrar de syriska
flyktingars liv och deras förvar i flera veckor i otrygga förhållanden i Bulgarien.

Grekland, de knuffas tillbaka till havet

Flyktingar har berättat för Amnesty hur polisen eller den grekiska kustbevakningen, klädd i rånarluvor och vapen i
handen, misshandlar och rånar dem för att sedan skicka dem tillbaka till Turkiet.

En 32-årig man från Syrien berättade sin och sin mors upplevelse när de mötte en grekisk kustbevaknings fartyg nära
ön Samos i oktober. De ingick i en grupp på 35 personer som sedan skickades tillbaka till Turkiet, bland dem fanns
kvinnor och barn.

”De tvingade alla män att ligga på golvet på båten, de stampade och slog oss med sina vapen i tre timmar. Därefter,
ca 10 på morgonen, tvingade de oss tillbaka till vår gummibåt efter att de hade tagit bort motorn, sedan körde de oss
tillbaka in i turkiska vatten och där lämnade de oss i mitten av havet.”

Det är inte känd det antalet informella illegala operationer utförda för att tvinga flyktingar tillbaka från Grekland,
men Amnesty anser att detta har drabbat hundratals.

Europeiska kommissionen har anslagit 228 miljoner euro för att förstärka gränskontrollerna de senaste två åren.

Däremot under samma period har avsatts endast 20 miljoner euro för den Europeiska flyktingfonden som används för att
stödja arbetet med att ta emot flyktingar.

Bulgarien, Fängslade och i ”förvar”

Till Bulgarien, enligt beräkningar, kom cirka 5000 flyktingar från Syrien mellan januari och november 2013. De flesta
är inhysta i akut platser, varav den största ligger i staden Harmanli. Det är i praktiken en sluten fångläger.

Där fann Amnesty International flyktingar som lever under fruktansvärda förhållanden i container, tält och en förstörd
byggnad. De saknade adekvata sanitära anläggningar och hade begränsad tillgång till mat, sängkläder och mediciner.

Ett stort antal människor behövde medicinsk hjälp, bland annat personer som hade skadats i kriget, kronisk sjuka och
personer med psykiska störningar.

Några av flyktingar i Harmanli berättade för Amnesty International att de hade varit där i häktet mer än en månad.

”Tiotusentals människor deltar i riskfyllda resor med båt eller på land för att försöka nå Europa. Vi har sett
hundratals av dem dö i Medelhavet. Det är skamligt att många av de människor som riskerar liv och lem för att komma
hit tvingas tillbaka eller hålls inlåsta i verkligt hemska förhållanden utan mat, vatten och adekvat medicinsk vård”
sade Salil Shetty.

EU måste agera

”Europas ledare förklaringar är tomma argument inför bevis” sade Salil Shetty. ”EU måste öppna sina gränser, ge säker
passage och avsluta dessa förfärliga brott mot de mänskliga rättigheterna.”

Endast 55 000 syriska flyktingar (2,4 procent av det totala antalet som har flytt Syrien) har lyckats nå EU och söka
asyl där.

Av de få som lyckats komma igenom Fästning Europas barriärer, beger sig många till Sverige eller Tyskland, de två
stater som har gett mer stöd till asylsökande. Under de två åren fram till slutet av oktober 2013, har Sverige fått 20
490 nya asylansökningar från syriska flyktingar och Tyskland 16 100. I fallet med Grekland, Italien och Cypern, har
mindre än 1000 personer sökt asyl i varje stat.

Amnesty International uppmanar EU-medlemsstaterna att:

• Avsevärt öka antalet flyktingplatser av humanitära skäl för de syriska flyktingar;
• Stärka kapaciteten för sökning och räddnings insatser i Medelhavet för att lokalisera fartyg i nöd och hjälpa
  personer ombord;

• Se till att de räddade människor behandlas med värdighet och har tillgång till förfarandet för att fastställa
  asylärenden;

• Sätta stop för illegala informella operationer för att tvinga de tillbaka;
• Att ge fri lejd till syriska asylsökande som vill resa till EU-länder.

Europeiska unionen, dess medlemsstater och det internationella samfundet bör fortsätta att ge stöd till länder som
tagit emot flest flyktingar, särskilt Jordanien och Libanon.

De flesta av de 2,3 miljoner flyktingar, 97 procent, har flytt till de fem grannländer, Libanon, Jordanien, Turkiet,
Irak och Egypten. Inflödet av syriska flyktingar i Libanon har orsakat i det här landet en befolkningsökning på nästan
20 procent.

Sedan juli 2013 har Amnesty International besökt Bulgarien, Egypten, Grekland, Irak, Italien, Jordanien, Libanon och
Libyen bland annat, för att på plats undersöka flyktingars situation.