Iahia ibn Said Al Andalusi
Man undrar vilket är orsaken eller orsakerna till den nuvarande situationen i det islamiska samhället. Idag hör verkligen till ovanligheterna att höra goda nyheter om muslimernas situation i världen. Istället är det vardagliga krig, våld och konfrontationer mellan muslimer.
Men vad är det som har lett till att Muhammeds gemenskap har hamnat i denna sorgliga situation? Det är reformismen, det är försvagningen av tron som kommer från en konstant konfrontation mellan muslimer, det är övergivandet av profetens bestämmelser när det gäller skyldigheten att stå enade och avvisa alliansen med Islams fiender.
Idag många så kallade muslimska ledare har allierat sig med västmakterna för att införa den liberala livsstilen som karakteriserar de som inte tror på Muhammeds gemenskap (fvmh), givetvis upprätthåller de en till synes ”islamisk” utseende, i själva verket en externt utseende som råkar vara en parodi av de islamiska former, en överdrift, och många gånger Profeten varnade oss överdriften, dock är överdriften ett tillbehör, ett kamouflage för det verkliga problemet.
Så länge man inte förstår att Islam kallar oss till en absolut enhet, samtidigt som integriteten hos varje individ respekteras, och så länge man försöker integrera i islam främmande idéer till den mänskliga naturens moraliska doktriner och inneboende egenskaper, det vill säga Islams moral och egenskaper, kommer vi aldrig att uppnå den atmosfär av broderskap och ömsesidig respekt som kännetecknade islams gyllene ålder.
I hela Islams historia har aldrig funnits så korrupta regeringar och i strid med den islamiska läran som det finns idag.
Med lögnen om att islam hade korrumperats och förvanskats fällde ner reformatorerna eller rätt sagt allierade de sig med de icke troende som störtade det ottomanska kalifatet, den sista känd uttryck i historien om en islamisk regering.
Och med vad har de ersatt det? Med ultra-korrupta regeringar, skamlös allierade med de mest fanatiska fiender av Islam, med en pantomim som i Sharias namn följer utan tvekan sionismen och kapitalismens order.
Likaså när kommunismen utvecklades och hade makt i världen, många muslimska ledare allierade sig med kommunisterna. Kommunismen en ateist ideologi och uppenbart sionistisk, ersatt på många ställen Allahs lagar och nu den andra formen av sionistisk ekonomi, kapitalismen, ersätter i många länder Allahs lagar.
Men vad är lösningen på denna olyckliga situation? Endast en återgång till Ummahs enhet. Denna återgång kan inte ledas på stigar av våld och intolerans.
Modernismen förklädd i ”återgång till Islam” använde sig av våld och intolerans för att alliera sig med det brittiska imperiet före och med den finansiella makten i allmänhet i dag för att korrumpera islam. Så idag ser vi hur de avfallna regeringarna öppnar dörrarna till ummah till Islams fiende.
Endast genom att förstå att enheten innefattar mångfald, får vi respekt för den andra vilket behövs för att förena oss. Vi kommer aldrig att uppnå någon enhet utifrån den stagnerande säkerhet att vi är innehavare av sanningen och anklagandet av de som inte tänker lika.
Så idag måste Ahl as-Sunnah läka först det såret som reformismen tillfogade oss och parallellt ägna sig att uppnå ett närmande med icke sunnimuslimer, ett närmande som bygger på respekt och tanken på en enda gemenskap, en enhet i mångfald.
Idag är den största utmaningen för det islamiska samhället inte att övervinna den traditionella antagonismen mellan sunniter och shiiter, men att vinna över de förvrängda strömmar som infiltrerade sig i händerna på de som inte tror på islam och som manipulerar denna gamla kontrovers för att skapa konfrontation mellan muslimer.