Kriget i Ukraina, utöver de dödsfall och miljontals flyktingar det orsakar, säger allt om världen vi lever i: en ojämlik värld, sluten men oåterkallelig
öppen, som till varje pris strävar efter rörelsefrihet, samvetsfrihet, kärleksfrihet och ordfrihet inför ett system och samhällen som betraktar varje förändring
som en defekt och varje framsteg som ett hot. Vi läser maximer överallt utan att någonsin lära oss de lärdomar de innehåller. En av dem sammanfattar i sig
vad världen går igenom idag: dagens död är aldrig nästa dagens död.

De mest oklara och orättvisa teorierna förs fram i ett försök att hitta en orsak till det orimlighet som i går gjorde att vi inte ville välkomna här i
västvärlden våra bröder och systrar, människor, jag minns att alla överväganden, t.ex. religiösa eller vetenskapliga med betoning på människornas gemensamma
biologiska ursprung, med den felaktiga förevändningen att de skilde sig från oss. Ja, de var syrier, irakier, afghaner, kongoleser. Kristna, muslimer,
agnostiker eller ateister kanske. Men de var framförallt människor.

Det är galet att tro att vi lämnar vårt eget hem för nöjet att stjäla bröd från någon annan

Samvetsbrottet som vi gladligen hoppar i är att vi i själva verket prioriterar smärtorna och lidandena efter vem som är föremålet för dem. Om det är
naturligt att känna sig mer berörd av sin nästas sorg än av någon man inte känner, det är mot naturen att låta en person drunkna när vi har en båt där vi
kan ta honom i till vår sida. Det har ett namn: ren rasism eller själviskhet.

Alla minns vad en fransk premiärminister sa: ”Frankrike kan inte ta emot allt elände i världen. ” Det är fel att säga att de 20 000 dödsfallen i Medelhavet
skulle ha förändrat Europas öde och framtid en aning. Men vad har vi inte hört? För att hindra dem från att återvända till Europa har vi verkligen spenderat
mer än vi skulle ha gjort för att låta dem stanna hemma. Det är vansinne att tro att man lämnar sitt eget hem för nöjet att stjäla bröd från en annan och ta
bort hans land. Speciellt om man är ett barn. Vi känner oss ryckta och ofta vänjer vi oss inte vid platsen dit vi var tvungna att invandra.

Bara rasismen är så blind

Det här är fakta som vissa inte vill se eller höra. Ändå är de där, som berg, envisa, som pratar med dem, konstant. Att välkomna ukrainaren idag är en plikt.
Men att ha vänt tillbaka afghanen i går är ett brott, en skam, som mänsklighetens historia kommer att hålla outplånlig.

Skulle ukrainaren vara närmare fransmännen än en malier (född i Mali) som ändå delar ett språk, en gemensam historia med honom, den sorgliga koloniseringen
vars fortfarande ihållande effekter, som Franskafrika, måste upphöra? Det är skitsnack som en tvååring barn skulle motbevisa. Bara rasismen är så blind vid
det här laget. Ukrainaren är vit, ivorianen svart, om man behöver tydliggöra det. Det är dumt, rasismen. Det är bristen på sunt förnuft. Och den är löjlig
när den vill smycka sig med logik.

Världen har blivit en by där allt smälter samman. Gränserna från förr har smält bort. I Ukraina blir den pro-ryska islamofoben förvirrad när han ser
tjetjenerna slåss för Moskva och den antiryska islamofoben tappar förståndet när han ser muslimer slåss för Ukraina. Sådan är världen idag: en mille-feuille.
Gårdagens saracen är sonen, dagens bundsförvant. Rasisten vill ha tillbaka i naturlig storlek den gamla världen, den tiden då människor skulle fortsätta att
heta Sven Svensson och Saracen.

Av olika anledningar kan du vara morgondagens invandrare

Med det sagt, vad ska man göra? Se till att det inte längre finns en nord som simmar i oförskämd rikedom och en söder som lever i påfallande fattigdom,
sluta resa murar inför migranter som flyr från krig eller fruktar för sina liv. Om så bara av själviskhet. Livet är osäkert. Av olika anledningar kan man
vara morgondagens migrant.

I det västerländska kollektiva omedvetna skulle migranten aldrig kunna vara en av oss. Normalt är vi de ”civiliserade” och de andra ”vildarna”. Dessutom
visar dagens historia bara att vi muslimer äter varandra och att svarta dödar varandra med machetes. De disiga förklaringarna från vissa ledarskribenter här
speglar detta kollektiva omedvetna.

Men för knappt 70 år sedan slutade ett krig som krävde fler liv än någonsin världens konflikter tillsammans i hjärtat av vårt ”civiliserade” Europa, ditt
efternamn kan leda dig till Auschwitz eller Treblinka, de ökända dödslägren som teoretiserade och trivialiserade förintelsen. Ska vi påminna de om det? Den
slutliga lösningen teoretikern hade ett mycket västerländskt efternamn och platsen för denna mordiska teori var ingen mindre än Europa.

Idag ser vi klimatet försämras i hög hastighet, morgondagens migrant kommer säkerligen att vara det av klimatskäl. Även om, när vissa visar sina kärnvapens
muskler, kommer den starkaste orsaken sannolikt att göra migranter även av dem. Dagens döda kommer i alla fall inte att dö imorgon, det får vi aldrig
glömma.